Avtalsrörelsen: 7 krav för bättre anställningsvillkor i staten

I dag är det ingen självklarhet för akademiker i staten att få möjligheten att förhandla om villkoren i sin anställning, Det är ett av kraven i årets avtalsrörelse. Foto: Getty Images

Inbetalningar till tjänstepension efter 65 år, mer stöd för att byta jobb efter långtidssjukskrivning och färre visstidsanställningar. Det är några av kraven som Saco-S ställer inför avtalsförhandlingarna inom staten som börjar om en månad.

Den 22 september överlämnade Saco-S sina avtalskrav till Arbetsgivarverket inför den kommande avtalsrörelsen. Det är ett 10-sidigt dokument med en lång rad krav på bättre villkor för de anställda.

Andreas Nyström, Sveriges Ingenjörer

Ingenjören bad Andreas Nyström, förhandlingschef för offentlig sektor på Sveriges Ingenjörer, välja ut sju av kraven som har särskilt stor betydelse för ingenjörerna som arbetar i statlig sektor.

1. Skriftliga anställningsavtal

I dag är det vanligt att den som får en anställning i staten enbart får ett anställningsbevis istället för ett anställningsavtal. Juridiskt är det ingen skillnad men ett skriftligt anställningsavtal innebär ändå en stor fördel.

– Det är samtalet om lön, villkor och prioriteringar som sker mellan medarbetare och chef när man utformar ett anställningsavtal som är viktigt. Och det är en självklarhet att alla ska få möjlighet att förhandla om villkoren i sin anställning, säger Andreas Nyström.

2. Omställningsstöd för att byta jobb

Det omställningsavtal som finns i dag gäller bara för dem som blir uppsagda på grund av arbetsbrist. Då finns möjligheten att få stöd från Trygghetsstiftelsen för att få ett nytt arbete. Nu vill Saco-S att stödet också ska kunna användas för karriärväxling.

– Om vi ska orka arbeta längre ökar kraven på ett hållbart arbetsliv. Långtidssjukskrivna som inte klarar att återvända till sin arbetsplats behöver ett stöd för att kunna komma tillbaka till ett nytt jobb, säger Andreas Nyström.

3. Stöd från Trygghetsstiftelsen till kompetensutveckling

Saco-S vill att Trygghetsstiftelsen får ett tydligare uppdrag att stötta lokala parter i arbetet med lokala omställningsmedel. Bland annat vill fackförbunden att lokala omställningsmedel ska kunna användas även för kompetensutveckling, inte enbart till stöd till den som blivit uppsagd.

4. Tjänstepension upp till Lasåldern

I dag upphör de statliga arbetsgivarnas inbetalningar till tjänstepensionen då man fyller 65 år. Detta trots att den så kallade Lasåldern (rätten att behålla sin anställning) har höjts till 68 år och 2023 kommer att bli 69 år.

– Många akademiker i statlig sektor vill arbeta längre men ett hinder är att inbetalningarna till den premiebestämda tjänstepensionen upphör vid 65 år. Det går att lösa med enskilda överenskommelser men det är inte alltid självklart, säger Andreas Nyström.

5. Bättre försäkringsskydd för skada vid hemarbete

Att arbeta hemifrån har blivit vanligare och mycket tyder på att utvecklingen kommer att fortsätta även efter pandemin. Därför begär Saco-S att försäkringsskyddet för anställda som jobbar hemifrån blir bättre.

6. Begränsa staplingen av visstidsanställningar

Framför allt på universitet och högskolor finns en stor andel visstidsanställda och olika former av tidsbegränsade anställningar staplas på varandra. Saco-S kräver (vilket man tidigare gjort) att tidsbegränsade anställningar ska användas mer restriktivt och att staplingen av visstidsanställningar begränsas.

– Vi vill också att UKÄ ska föra statistik över tidsbegränsade anställningar för att få en tydligare bild av läget, säger Andreas Nyström.

Sveriges Ingenjörer kommer i årets löneenkät att ställa riktade frågor om visstidsanställningar till postdok-medlemmar för att kunna se hur vanliga de osäkra anställningarna är för den gruppen.

7. Gemensamt arbete om arbetstidsfrågor

Det mer digitala och flexibla arbetslivet påverkar frågor om arbetstid och det är ett område som behöver regleras bättre. Saco-S vill därför att fack och arbetsgivare tillsammans startar ett gemensamt arbete om arbetstidsfrågor inom det så kallade Partsrådet.

– Sacoförbunden har anställda på över 230 myndigheter och det är för svårt för Saco-S att ställa krav på Arbetsgivarverket som fångar upp problemen på alla arbetsplatser, säger Andreas Nyström.

Han tror att fack och arbetsgivare tillsammans kan lösa många frågor genom arbetet i Partsrådet. Där kan både arbetsgivare och fackförbund dela med sig av goda exempel och skapa enhetliga begrepp för exempelvis jour och beredskap. Det saknas i dag.

Kritik mot Arbetsgivarens förslag

Saco-S motpart i förhandlingarna, Arbetsgivarverket, har också presenterat sina krav inför avtalsrörelsen. Bland kraven ser Andreas Nyström flera försämringar och ett tycker han är extra anmärkningsvärt.

Arbetsgivarverket vill minska antalet dagar med föräldralönetillägg från nuvarande 360 dagar till högst 195 dagar.

– Vi ser att andelen akademiker och kvinnliga chefer har ökat i staten och anställningsvillkoren har definitivt stor betydelse för den utvecklingen. Att föreslå en försämring av villkoren är uppseendeväckande, säger Andreas Nyström.

Förhandlingarna inleds den 2 november och ska vara klara den 30 november.

Läs om samtliga avtalskrav från Saco-S här

Lämna en kommentar

Senaste nytt