94 procent svarar att  fler människor i arbete är mycket viktig eller viktig. 86 procent tycker att kvaliteten  i ubildningsystemet måste öka eller och 82 procent vill se minskad ohälsa i arbetet.

Andra frågor som ligger akademikerna varmt om hjärtat är  minskade löneskillnader  mellan könen och  bättre integration av invandrare på arbetsmaknaden.

Undersökningen visar också att akademikerna tror att de rödgröna är bättre på att höja skatter för att ge den offentliga sektorn större resurser, minska löneskillnaderna mellan könen, motverka ohälsa i arbetslivet och på att integrera invandrare på arbetsmarknaden. Alliansen antas vara bra på att sänka skatten på arbete, höja kvaliteten i utbildningssystemet och på att få människor i arbete.
JG

Foto: Jurek Holzer/Scanpix

Under de senaste fem åren har prestationsgraden, det vill säga i vilken omfattning studenterna klarar de poäng som de registrerat sig för, minskat från 83 till 79 procent på svenska universitet. Den ökade mängden distansutbildning är en sannolik förklaring, enligt Högskoleverket.

Under de senaste fem åren har prestationsgraden, det vill säga i vilken omfattning studenterna klarar de poäng som de registrerat sig för, minskat från 83 till 79 procent på svenska universitet. Den ökade mängden distansutbildning är en sannolik förklarin, enligt Högskoleverket.

De sjunkande prestationsgraderna är ett problem för lärosätena. Ju färre poäng studenterna tar, desto mindre pengar får lärosätena. Prestationsgraden ska dock inte blandas ihop med det i och för sig besläktade begreppet genomströmning som mäter hur stor andel som tar sin examen.

Generellt har kvinnor en högre prestationsgrad än män, men deras prestationsgrad har sjunkit något fortare än männens. Också mellan de olika studieformerna är skillnaderna stora. För yrkesexamensprogrammen var det 91 procent och för fristående kurser bara 63 procent. För generella program, det vill säga program som leder till högskole-, kandidat-, magister- eller masterexamen, var siffran 82 procent.

– Den stora ökningen av distansstudenter de senaste åren kan vara en förklaring till den sjunkande prestationsgraden, säger Lena Eriksson som är utredare på Högskoleverket. Många av distansstudenterna är inte i första hand inriktade på att skriva tentor och ta poäng. Dessutom dominerar fristående kurser inom distansutbildningen och det är inom dessa vi har sett att man tar minst poäng

Kan det vara så att de som läser på distans är en grupp som bara har tillkommit ovanpå, och på så sätt drar ned prestationsgraden?

– Nej, under den period som distansutbildningen har ökat så har inte totala antalet studenter ökat, snarare minskat, säger Lena Eriksson. Det var först under läsåret 2008-2009 som antalet studenter ökade något igen. Ändå kan man se vissa skillnader mellan distansstudenterna och dem som läser på campus. Distansstudenterna är generellt äldre, de tar mindre lån och de läser i högre grad fristående kurser.

Distansutbildning per brev har en gammal tradition, men det var först i början av 2000-talet som distansutbildningen i form av kurser på nätet tog fart ordentligt. Det var ett tydligt politiskt mål och mellan 2002 och 2005 fick lärosätena extra betalt för att ge sådana kurser.

Från och med den första november kommer Eva Lindquist, chef för den offentliga förhandlingsenheten på Sveriges Ingenjörer, att bli ordförande i Akademikeralliansens förhandlingsdelegation. Eva tycker att den nya rollen ska bli kul och utmanande.

Från och med den första november kommer Eva Lindquist, chef för den offentliga förhandlingsenheten på Sveriges Ingenjörer, att bli ordförande i Akademikeralliansens förhandlingsdelegation.
— Det ska bli kul och utmanande, säger Eva om den nya rollen.

Akademikeralliansen är en organisation för förhandlingssamverkan på den kommunala och landstingskommunala sektorn mellan 17 Saco-anslutna förbund. De driver förhandlingar och träffar centrala avtal om bland annat löner, allmänna villkor och pensioner.

Ordförande till organisationens förhandlingsdelegation väljs på ett år och nu i november ersätter Eva Lindquist alltså den tidigare ordförande Åke Lindström som går i pension.

En viktig fråga för Akademikeralliansen är förstås löneavtalet och arbetet koncentreras mycket kring detta. Eva vill med sitt ordförandeskap också lyfta fram och driva andra viktiga akademikerfrågor gentemot kommuner och landsting.

— Förutom lön så är ju kompetensutveckling en viktig fråga. Jag skulle också jag vilja att vi för en debatt om exempelvis återväxten inom kommun och landstingssektorn, vad gör vi när fyrtiotalisterna går i pension? säger Eva. Om kommunerna ska kunna konkurrera om akademikerna med övriga arbetsmarknaden måste man kunna erbjuda bra villkor inom sektorn, då menar jag både lön och allmänna villkor.

Avtalen som Akademikeralliansen träffar omfattar 55 000 akademiker. 7 000 av Sveriges Ingenjörers medlemmar arbetar inom kommun och landsting.

Läs mer om Akademikeralliansen här.

Foto: Pontus Lundahl/Scanpix

Sedan nästan tre år kan tio patienter i Sverige se med hjälp av nya hornhinnor. De är dessutom byggda av deras egna celler, vilket gör att de slipper problem med avstötning.  Den konstgjorda hornhinnan är lika bra som i ett normalt, friskt öga.  Det är forskare vid Linköpings universitet som står bakom det vetenskapliga genombrottet.

Sedan nästan tre år kan tio patienter i Sverige se med hjälp av nya hornhinnor. De är dessutom byggda av deras egna celler, vilket gör att de slipper problem med avstötning.  Den konstgjorda hornhinnan är lika bra som i ett normalt, friskt öga.  Det är forskare vid Linköpings universitet som står bakom det vetenskapliga genombrottet.

Hornhinnan kan liknas vid ögats vindruta. Den består av ett lager av genomskinligt kollagen och skyddande celler, men de är svåra att ersätta om de skadas. Donerade hornhinnor är en bristvara, så genombrottet skapar hopp för miljontals människor runtom i världen som skulle behöva en ny hornhinna.

May Griffith, foto: Ottawa Hospital Research Institute

Enligt May Griffith, professor i regenerativ medicin vid Linköpings universitet och en av forskarna bakom artikeln, är studien den första som visar att en konstgjord hornhinna kan integreras i människans öga och starta en nybildning.  Under sin tid vid Ottawa Hospital Research Institute utvecklade hon ett biosyntetiskt material av korslagda kollagentrådar där omogna celler från ett ögas hornhinna kan växa in.

Kollagenet är framställt på rekombinant väg av jästceller som fått en mänsklig gen inympad. Per Fagerholm, ögonläkare och professor, var med och utvecklade en metod att sy fast implantatet i kanterna av den gamla, skadade hornhinnan.

De första operationerna på frivilliga gjordes 2007, och sedan dess har forskarlaget följt patienterna. Efter två år hade celler och nerver växt in i implantatet och återskapat en fullvärdig hornhinna. Ingen patient har drabbats av avstötningsmekanismer. Alla har fått lika bra syn som vid en konventionell transplantation – några med hjälp av kontaktlinser som de inte kunde ha förut.

Nu vidtar arbetet med att förfina tekniken ytterligare, och med att undersöka om tekniken kan tillämpas på andra ögonsjukdomar.

Foto: Kapten Henrik Eskilsson/ Försvarsmakten/Combat Camera.

Från och med den 20 september kan alla som jobbar inom Försvarsmakten bli tvungna att åka ut på utlandsuppdrag för att behålla sitt jobb. Missnöjet bland de anställda är stort.

Foto: Kapten Henrik Eskilsson/ Försvarsmakten/Combat Camera.

Från och med den 20 september kan alla som jobbar inom Försvarsmakten bli tvungna att åka ut på utlandsuppdrag för att behålla sitt jobb. Missnöjet bland de anställda är stort.

De anställda som inte accepterar omregleringen av de nya anställningsavtalen riskerar att bli övertaliga och kan komma att sägas upp på grund av arbetsbrist. Anders Brandt, som är ombudsman på Sveriges Ingenjörer och väl insatt i ärendet, säger att flera anställda hör av sig till honom med frågor.

 — Många är arga och uppgivna och en del hoppas på förtida pension. En del som hör av sig jobbar inom administration och IT och deras jobb har inget med att gå ut i strid att göra, säger Anders.

Som det ser ut nu är det bara de yrkesofficerare som anställts efter juli 2003 som har haft internationell tjänstgöring som ett obligatorium, men snart kommer detta alltså att omfatta alla, även dem som har civila tjänster.

Vad har fackets ståndpunkt varit i detta?
— Vi har hela tiden velat att det ska bygga på frivillighet. Vi har också haft synpunkter på att det viktigt att varje ärende bedöms individuellt. Har man exempelvis småbarn hemma och absolut inte kan åka iväg någonstans just då är det viktigt att det tas med i bedömningen. Det är jätteviktigt att det blir en dialog mellan medarbetare och chef.

Varför gör Försvarsmakten så här?
— De har blivit beordrade av regeringen att fler personer behövs till de internationella insatserna.

Vilka länder skulle kunna komma ifråga?
— Kosovo exempelvis men framför allt Afghanistan.

Vad händer framöver?
— I september kommer det att ske en omorganisation inom Försvarsmakten och just nu sitter facket i intensiva förhandlingar som handlar om ersättningen i utlandsavtal och anhörigstöd, säger Anders.

De nya besluten kommer att röra cirka 20 000 anställda inom Försvarsmakten och cirka 500 av dem är ingenjörer.

Är du drabbad? Skriv till oss och berätta.  Har du frågor om detta kan du kontakta Sveriges Ingenjörer. Ansvariga ombudsmän för dessa frågor är Magnus Kullgren och Anders Brandt.

Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix.

Kvinnors yrkesarbete är inte kopplat till ökade konflikter mellan arbete och familj eller stress i hemmet. Det menar forskarna Tommy Ferrarini och Ingrid Esser som i en studie har undersökt 20 välfärdsstaters familjepolitik.

Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix.

Kvinnors yrkesarbete är inte kopplat till ökade konflikter mellan arbete och familj eller stress i hemmet. Det menar forskarna Tommy Ferrarini och Ingrid Esser som i en studie har undersökt 20 välfärdsstaters familjepolitik.

— Det vi kom fram till i studien är att kvinnors upplevda stress och konflikt mellan arbete och familj är större i länder med en mer traditionell inriktning av familjepolitiken, säger Tommy Ferrarini.

 Med traditionell menar Tommy en familjepolitik där kvinnor huvudsakligen ansvarar för omvårdnaden av familjen. I studien (Family Policy, Perceived Stress and Work-Family Conflict) har de båda forskarna använt sig av stora statistiska databaser innehållande tusentals personer. De har inte undersökt familjepolitiken land för land utan i stället koncentrerat sig på att undersöka den internationella familjepolitiken och se vilket samband den har med stress och upplevd konflikter mellan arbetet och privatliv.

I studien framgår att den familjemodell som vi har i de Skandinaviska länderna, den så kallade könsegalitära tvåförsörjarmodellen, där både mannen och kvinnan i stor utsträckning arbetar och där vi har en väl utbyggd barnomsorg, leder till mindre stress än om kvinnan exempelvis skulle gå hemma med vårdnadsbidrag och ta hand om barnen medan mannen jobbade.

Men man hör ju jämt och ständigt om hur svårt det är för föräldrar att få ihop livspusslet, är svenska föräldrar jämfört med föräldrar i andra länder inte stressade?

–- Jo, man ska inte dra slutsatsen att de inte är stressade. Det är alltid stressande att ha barn men med den familjepolitik som vi har i Sverige verkar vara rätt väg att gå men sedan kan man ju försöka jobba ännu mer på att öka exempelvis männens roll i sammanhanget ytterligare, förklarar Tommy.

Han berättar hur barnafödandet skiljer sig väldigt mycket åt i de olika Europeiska länderna och medan Sverige ligger ganska högt upp på skalan över antalet födda barn per invånare föds det för få barn i exempelvis Tyskland. 

— I Tyskland försökte politikerna få fart på barnafödandet genom att införa både vårdnadsbidrag och skatteavdrag men det hjälpte inte, de tyska kvinnorna ville inte gå tillbaka till hemmen, och år 2007 infördes en föräldraförsäkring som gör att man kan vara hemma med sitt barn under ett år, säger Tommy.

Under senare åren har det även i Sverige införts nya komponenter för att underlätta för bland annat barnfamiljer, exempelvis rut- och vårdnadsbidraget. Hur dessa åtgärder underlättar för familjernas upplevda stress är ännu för tidigt att se men det är något som Tommy gärna vill undersöka närmare i framtiden.

— Man kan se det på två olika sätt, ger rutavdraget fler möjligheter för barnfamiljer att välja eller är det ett sätt att öka klasskillnader människor emellan då det trots allt först och främst höginkomsttagare som använder sig av det? Det ska bli intressant att se, säger Tommy.

 Här kan du läsa hela studien.

Ingrid Esser är forskare på och institutet för social forskning på Stockholms universitet och Tommy Ferrarini arbetar på institutet för Framtidsstudier samt institutet för social forskning på Stockholms universitet.

Exjobbet är en av de bästa inkörsportarna till arbetslivet. På Sveriges Ingenjörers webbsajt kan du läsa om teknologers erfarenheter av att hitta och genomföra examensarbete.

Hanna Malmström läste teknisk biologi i Linköping för några år sedan. Hon hittade ett examensarbete på ett nystartat företag som utvecklar biogasutvinning vid reningsverk och andra anläggningar.

Hur hittade du det företaget?
– Jag läste teknisk biologi på Linköpings tekniska högskola. Det här var några år sedan; 2006. Då kom varje år gamla studenter och berättade vad de gjorde efter studierna. En kille som pratade sade att det här företaget, Scandinavian Biogas, var intresserat av exjobbare. Jag sökte, kom på en vanlig anställningsintervju och blev utvald.

Vad gav det för erfarenheter?
– Det var bra för mig att få komma ut att komma ut i riktiga arbetslivet. Lärdomen är väl helt enkelt att man får testa vad det innebär att jobba på riktigt. Det är trots allt andra rutiner än på skolan. Man måste planera sitt arbete på ett helt annat sätt än i skolan där man får mycket serverat. Det blir liksom på riktigt.

Vad gick exjobbet ut på?
– Jag tittade på hur man skulle kunna öka biogasproduktionen, genom att behandla rötslammet med ultraljud. Det tog tjugo veckor, ungefär en termin. Jag började i september 2006 och presenterade arbetet i början av februari 2007. Jag tror att exjobb inom industrin  lockar, för de kan resultera i vidare anställning. Det var på gång att det skulle bli fortsatt anställning för mig, men det blev inte så den gången. Företaget var väldigt nytt och ungt.

Hur hittar man bäst exjobb?
– Man måste nog vara aktiv själv, precis som när man söker vanliga jobb. Det gäller att våga hålla sig framme, använda de kontakter man har. För mig gick det ju ganska lätt, men jag har inte hört om någon som inte har fått exjobb. Exjobb på industriföretag lockar nog lite extra, för de kan gå vidare till riktiga anställningar.

I dag jobbar Hanna Malmström på SAAB.

Här kan du läsa mer om exjobb på Sveriges Ingenjörers webbplats

Se även webbsajter som samlar exjobbserbjudanden.
Xjobb.nu
Exjobbstips.se

LO-förbunden har tappat en halv miljon medlemmar sedan millenieskiftet. Den främsta orsaken är  chockhöjningen av a-kasseavgiften 2007, menar Stefan Lövén, ordförande i IF Metall.
Det året övergav 129 000 personer LO.

Arbetsmarknadens omstöpning mot färre arbetarjobb och fler tjänstemannajobb bidrar också till att akademikerorganisationerna växer.

Källa: LO-tidningen

Foto Scanpix/Mike Hutmacher

Antalet sökande till mastersprogrammen vid svenska högskolor har ökat med 124 procent. Majoriteten kommer från länder utanför EU/ESS, den grupp av sökande som från och med nästa höst kommer att vara tvungna att betala för sin utbildning.

Antalet sökande till mastersprogrammen vid svenska högskolor har ökat med 124 procent. Majoriteten kommer från länder utanför EU/ESS, den grupp av sökande som från och med nästa höst kommer att vara tvungna att betala för sin utbildning.

Sverige är ett av de få länder i världen där studenter från andra länder kan studera gratis. Det lockar varje år tusentals utländska studenter hit. Diskussionerna om att följa de övriga Europeiska ländernas modell och låta studenter från länder utanför EU/ESS betala för utbildningen har pågått under flera år. I februari överlämnades den proposition till regeringen som antogs under våren.
Ändringen infördes i högskolelagen från den 1 juli och där står det också tydligt att högskolestudier är avgiftsfria för svenska studenter. Några sådana bestämmelser fanns inte tidigare, även om den principen tillämpas.

Lagändringen träder i kraft den 1 juli 2011 och berör i praktiken studenterna från och med höstterminen 2011. Då införs avgifter för studenter från länder utanför EU/EES, med undantag för Schweiz. Samtidigt införs ett stipendiesystem som i någon mån ska kompensera för studenternas kostnader. Men stipendierna kommer bara räcka till en bråkdel av de utländska studenter som läser i Sverige i dag.
– För många personer är det här sista chansen att kunna gå en utbildning utan att behöva betala en avgift. Det förklarar den stora ökning som vi nu ser, säger Tuula Kuosmanen, chef för antagningen på Verket för högskoleservice, VHS.

Högskolan i Halmstad har det program som är allra mest populärt bland utländska studenter. Det är magisterprogrammet i datornätverksteknik som har fått 6530 sökande till 30 platser. Ungefär två tredjedelar av dem som har sökt programmet kommer från länder utanför EU/ESS.
Men Magnus Larsson, chef på sektionen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik, är inte orolig för programmets framtid.
– Vi märker att programmet är väldigt efterfrågat och vi tror inte att det blir några problem att locka hit betalande studenter. Samtidigt märker vi ett start ökat intresse från svenska studenter och det är väldigt roligt. Nästa år räknar vi med att kunna erbjuda och fylla tio platser med betalande studenter och 20 platser till svenska studenter, säger han.

Programmet har varit eftertraktat bland studenter utanför Europa ända sedan det startade för tre år sedan. Varje år har man haft flera tusen sökande från länder utanför Europa/ESS. De flesta är från Pakistan och Bangladesh.

Prislapparna på utbildningarna vid svenska universitet och högskolor är inte klara men beräkningarna börjar klarna.
– Vi räknar med en avgift på 100 000-150 000 kronor per läsår för magisterprogrammet i datornätverksteknik, säger Magnus Larsson. 

Enligt en undersökning som genomfördes av Högskoleverket och Svenska Institutet förra året skulle många av de studenter som sökt sig till Sverige från andra länder avstå från att studera här om avgifter införs.  Eva Malmström Jonsson, prorektor på KTH som har 51 mastersprogram som rekryterar utländska studenter, tillhör dem som är oroliga.
– Vi räknar med att förlora 85-90 procent av våra utomeuropeiska studenter. Det är ett stort bakslag i för vår ambition att förbereda våra studenter för en global arbetsmarknad. De program som kommer att klara sig är de områden där vår forskning ligger i den yttersta framkanten., sa Eva Malmström Jonsson i en intervju med Ingenjören tidigare i somras.

Tuula Kuosmanen, chef för antagningen på Verket för högskoleservice, VHS tror att utländska studenter kommer att vara intresserade av svenska utbildningar trots avgifterna.
– Vi kan se hur utvecklingen har varit i Danmark. Där infördes avgifter för studenter utanför EU/ESS för några år sedan. Första året sjönk intresset kraftigt men nu ökar antalet ansökningarna från de betalande studenterna igen, säger hon.

Ledarskapskonsulten Klara Adolphson har skrivit boken Chef kan du vara själv. Den handlar om hur chefer hanterar och genomför förändringar och inte minst förändrar sig själva.

Boken är inspirerande läsning för chefer med jobb ”som förändras så snabbt att det känns som om man kör på vägen medan man asfalterar den. ”

Ledarskapskonsulten Klara Adolphson har skrivit boken Chef kan du vara själv om hur chefer hanterar och genomför förändringar och inte minst förändrar sig själva. Hon beskriver jobb som förändras så snabbt att det känns som om vi kör på vägen medan vi asfalterar den.

En skicklig chef måste kunna hantera alla snabba förändringar som påverkar företaget men också leda och driva förändringar som utvecklar det.
—Huvudbudskapet i min bok är att ledarskap inte förändras av sig självt och alldeles för få företag och organisationer funderar över hur ledarskapet ska se ut i organisationen, säger Klara Adolphson.

Hon menar att framtidens unga medarbetare vill ha större flexibilitet och individuella villkor. ”De kommer att ställa högre krav på sin närmaste chef om att få personlig feedback och coachning. Den ledare som lyckas förena medarbetarnas individuella krav på uppmärksamhet med verksamhetens krav kommer att vara den mest framgångsrika”, skriver hon i boken.

Chefer måste fundera på hur de kan förändra sig själva och Klara Adolphson menar att det är något som man måste öva på. Dessutom behöver många chefer fokusera mer på de medarbetare som är förändringsbenägna. I boken skriver hon om popcorn-metaforen.

”Har du lagat micropopcorn någongång? När det är tre sekunder mellan varje popp tar du ut skålen. Men varje gång du kommer till botten är det lik förbannat mellan fem och tio procent som inta har poppat, trots att du har följt instruktionerna på paketet”. 
—När chefer introducerar en förändring är det alltid ungefär tio procent som är med direkt och drar tar egna initiativ, omkring 80 procent är positiva men avvaktande och tio procent är negativt inställda, de vill helt enkelt inte poppa. Många chefer fokuserar på de tio procent som är negativa, som inte vill poppa, istället för att uppmuntra och ge mer energi åt de tio procent som är förändringsbenägna.

Klara upplever att många chefer så gärna vill att alla ska vara med på tåget.
”Men det är omöjligt! Vi lägger ner så mycket energi på de där sista som hellre skulle brännas än poppa till popcorn sa att vi drömmer mardrömmar om dem” skriver hon.

För att vara innovativa måste chefer ständigt förnya sig men när vet man att det är dags att gå vidare. Eller som Klara Adolphson skriver ”Hur undviker man att bli en kokt groda som legat och njutit av sitt bad och inte märkt att värmen i kastrullen långsamt närmat sig kokpunkten”.
—Det är när det går som bäst som måste man hoppa till nästa utvecklingskurva. För chefer handlar Madonnakurvan om att förnya sig innan man närmar oss den oundvikliga nedgången, säger hon.

Klara Adolphson vill att boken ska fungera som inspiration och starta en mental förändringsprocess hos chefer. Efter flera kapitel finns en handfull reflektionsfrågor. Får dina medarbetare vidareutveckla idéer som ni inte är säkra på kommer att lyckas? Vad ligger du på din egen S-kurva? Är det dags att göra en Madonna?

Till alla chefer som vill bli bättre på att hantera snabba förändringar och förändra sig själva har hon tre råd.
1. Våga säg, jag vet inte, ibland.
2. Uppmuntra dina medarbetare att ställa naiva frågor.
3. Ifrågasätt myten om ledaren och om dig själv.

Klara Adolphson arbetar som ledarskapskonsult och jämställdhetsexpert på Ledarna. Boken är utgiven av Liber i samarbete med Ledarna.