Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Ingenjörer får dålig vidareutbildning

Ingenjörer får dålig vidareutbildning

 

Bara fyra procent av ingenjörerna i Sverige är nöjda med sin kompetensutveckling.

 

— Det är oroväckande, särskilt när det gäller exportindustrin. Om svenska företag ska vara konkurrenskraftiga, inte minst internationellt, måste de ha en genomtänkt strategi och systematiskt inventera behovet av kompetensutveckling, säger Mari-Ann Hjulbäck, förhandlingsdirektör på Sveriges Ingenjörer. 

Kompetensutveckling är en av förbundets viktigaste frågor i avtalsrörelsen. På central nivå finns kompetensutvecklingsavtal men på lokal nivå är parterna dåliga på att omsätta dem i praktiken. Det framgår tydligt av den enkätundersökning som Sveriges Ingenjörer nyligen har genomfört med klubbordföranden i både privat och offentlig sektor.  

 På företagen uppger bara drygt 40 procent att företagsledningen ser kompetensutveckling som en strategisk fråga. 

— Det är anmärkningsvärt lågt och det förvånar mig att inte fler företag inser vikten av att ha en strategi även för kompetensutveckling. Det borde väl vara en konkurrensfördel att ha anställda som ligger steget före i den tekniska utvecklingen, säger Camilla Frankelius, förhandlingschef inom industrin på Sveriges Ingenjörer. 

 Inte  mer än fyra procent inom privat sektor svarar att kompetensutvecklingen fungerar mycket bra. Drygt 50 procent svarar att kompetensutvecklingen fungerar dåligt eller mycket dåligt. 

 Mari-Ann Hjulbäck, förhandlingschef på förbundet tycker att sambandet mellan företagens inställning och resultatet är tydligt. 

— I företag där ledningen ser utvecklingen av kompetens som en strategisk fråga fungerar det bra. Och tvärtom – där det fungerar dåligt ser företaget inte kompetensutveckling som en strategisk fråga 

 Brist på tid och bristande strategi från företagen uppges som de två huvudskälen till att kompetensutvecklingen fungerar dåligt i både inom privat och inom offentlig sektor. Brist på tid är ett större problem i offentlig sektor än i privat där brist på strategi är ett större problem. 

Tipsa redaktionen
Ingenjören planerar att skriva flera artiklar om kompetensutveckling. Vi vill gärna att du berättar om dina erfarenheter. Jobbar du på ett företag där kompetensutvecklingen fungerar bra? Kanske ni har förhandlat fram ett lokalt kompetensutvecklingsavtal. Har du prövat arbetsrotation – att medvetet jobba en period på en annan avdelning för att lära dig nya saker. Hur jobbar ditt företag strategiskt med kompetensutveckling? Mejla oss på redaktionen.

2 KOMMENTARER

  1. Ett annat bra tips är att fylla på i sin CV med exempelvis en fejkad doktorshatt – finns att köpa på olika Internet-universitet.

  2. Om arbetsgivaren vägrar betala för kompetensutveckling, tycker jag det är en lönsam investering att själv köpa böcker för att hålla sig uppdaterad.
    Sedan kan man skriva i sitt CV att man jobbat med detta, för att få ett intressantare jobb nästa gång! Om man bara skriver det man jobbat med, får man bara lika tråkiga jobb i framtiden. Och vem vill jobba med gammal teknik?

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörshuset

Avgiftshöjningen: Så ska överskottet användas

0
Den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer avslutas i förtid. Men vad händer med pengarna som är kvar?

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

0
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

VI REKOMMENDERAR

Kvinna tar det lugnt på balkong

Så får du en bra semester – trots krisen

0
Går det att få semesterkänsla i en tid av distansarbete och restriktioner? Ja, säger psykologen Kerstin Jeding. Här är hennes tips. 

TOPPLISTA