Lägre semesterlön utan kollektivavtal

2
5794

Den första april införs förändringar i semesterlagen. De nya reglerna kan innebära att anställda utan kollektivavtal får lägre semesterlön. Värre drabbas långtidssjukskrivna.

I nuvarande lagstiftning beräknas semesterlönen för anställda utan kollektivavtal på den lön som utbetalats mellan 1 april och 31 mars året innan semestern tas ut omräknat per dag gånger 0,48 procent.

Förändringarna i semesterlagen som börjar gälla den 1 april innebär att semesterlönen beräknas på den aktuella månadslönen när semestern tas ut, men procentsiffran är sänkt från 0,48 till 0,43 procent. Har du kollektivavtal påverkas du inte av förändringen. Arbetsgivare utan kollektivavtal kan tillämpa kollektivavtalen regler men de kan också välja att använda sig av semesterlagens regler.

För dem som har fått löneökningar i nivå med de centrala avtalen blir det ingen skillnad. Anställda som har fått inget eller bara ett litet lönepåslag under det senaste året får sänkt semesterlön om arbetsgivaren väljer att använda sig av semesterlagens regler. 

Reglerna för hur semestergrundande frånvaro ska beräknas för långtidssjukskrivna och arbetsskadade försämras också. I nuvarande lagstiftning beräknas semesterlönegrundande frånvaro under insjuknandeåret och två hela intjänandeår från den 1 april till den 31 mars. I varje intjänandeår är 180 dagar semesterlönegrundande. Om man är sjukskriven under hela intjänandeåret får man 13 betalda semesterdagar. 

I nya förslaget beräknas semesterlönegrundande frånvaro under insjuknandeåret och max ett helt intjänandeår. Det andra intjänandeåret tas bort, vilket ger en förlust på 13 semesterdagar.

2 KOMMENTARER

    • Vi uppskattar vakna läsare. Begreppen är snåriga.

      Om semesterlagen skriver Riksdagen så här:

      16 a § /Träder i kraft I:2010-04-01/
      Semesterlön enligt sammalöneregeln är den vid
      semestertillfället aktuella vecko- eller månadslönen,
      eventuella fasta lönetillägg samt ett semestertillägg.

      Semestertillägget för varje betald semesterdag är för
      veckoavlönade arbetstagare 1,82 procent av veckolönen och för
      månadsavlönade arbetstagare 0,43 procent av månadslönen. Har
      arbetstagaren fasta lönetillägg ska vecko- respektive
      månadslönen ökas med dessa tillägg före beräkningen av
      semestertillägget.

      16 a § /Träder i kraft I:2010-04-01/
      Semesterlön enligt sammalöneregeln är den vid
      semestertillfället aktuella vecko- eller månadslönen,
      eventuella fasta lönetillägg samt ett semestertillägg.

      Semestertillägget för varje betald semesterdag är för
      veckoavlönade arbetstagare 1,82 procent av veckolönen och för
      månadsavlönade arbetstagare 0,43 procent av månadslönen. Har
      arbetstagaren fasta lönetillägg ska vecko- respektive
      månadslönen ökas med dessa tillägg före beräkningen av
      semestertillägget.

      Källa: Riksdagens webbplats

      http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&dok_id=SFS1977:480&rm=1977&bet=1977:480

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Usb-minne

Se upp med vad du sparar – kan vara stöld av företagshemligheter

Sparar du programkod, någon ritning eller en kundlista? Om arbetsgivaren anklagar dig för att ha stulit företagshemligheter kan det bli dyrt. 

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.