Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Lägre semesterlön utan kollektivavtal

Lägre semesterlön utan kollektivavtal

Den första april införs förändringar i semesterlagen. De nya reglerna kan innebära att anställda utan kollektivavtal får lägre semesterlön. Värre drabbas långtidssjukskrivna.

I nuvarande lagstiftning beräknas semesterlönen för anställda utan kollektivavtal på den lön som utbetalats mellan 1 april och 31 mars året innan semestern tas ut omräknat per dag gånger 0,48 procent.

Förändringarna i semesterlagen som börjar gälla den 1 april innebär att semesterlönen beräknas på den aktuella månadslönen när semestern tas ut, men procentsiffran är sänkt från 0,48 till 0,43 procent. Har du kollektivavtal påverkas du inte av förändringen. Arbetsgivare utan kollektivavtal kan tillämpa kollektivavtalen regler men de kan också välja att använda sig av semesterlagens regler.

För dem som har fått löneökningar i nivå med de centrala avtalen blir det ingen skillnad. Anställda som har fått inget eller bara ett litet lönepåslag under det senaste året får sänkt semesterlön om arbetsgivaren väljer att använda sig av semesterlagens regler. 

Reglerna för hur semestergrundande frånvaro ska beräknas för långtidssjukskrivna och arbetsskadade försämras också. I nuvarande lagstiftning beräknas semesterlönegrundande frånvaro under insjuknandeåret och två hela intjänandeår från den 1 april till den 31 mars. I varje intjänandeår är 180 dagar semesterlönegrundande. Om man är sjukskriven under hela intjänandeåret får man 13 betalda semesterdagar. 

I nya förslaget beräknas semesterlönegrundande frånvaro under insjuknandeåret och max ett helt intjänandeår. Det andra intjänandeåret tas bort, vilket ger en förlust på 13 semesterdagar.

2 KOMMENTARER

    • Vi uppskattar vakna läsare. Begreppen är snåriga.

      Om semesterlagen skriver Riksdagen så här:

      16 a § /Träder i kraft I:2010-04-01/
      Semesterlön enligt sammalöneregeln är den vid
      semestertillfället aktuella vecko- eller månadslönen,
      eventuella fasta lönetillägg samt ett semestertillägg.

      Semestertillägget för varje betald semesterdag är för
      veckoavlönade arbetstagare 1,82 procent av veckolönen och för
      månadsavlönade arbetstagare 0,43 procent av månadslönen. Har
      arbetstagaren fasta lönetillägg ska vecko- respektive
      månadslönen ökas med dessa tillägg före beräkningen av
      semestertillägget.

      16 a § /Träder i kraft I:2010-04-01/
      Semesterlön enligt sammalöneregeln är den vid
      semestertillfället aktuella vecko- eller månadslönen,
      eventuella fasta lönetillägg samt ett semestertillägg.

      Semestertillägget för varje betald semesterdag är för
      veckoavlönade arbetstagare 1,82 procent av veckolönen och för
      månadsavlönade arbetstagare 0,43 procent av månadslönen. Har
      arbetstagaren fasta lönetillägg ska vecko- respektive
      månadslönen ökas med dessa tillägg före beräkningen av
      semestertillägget.

      Källa: Riksdagens webbplats

      http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&dok_id=SFS1977:480&rm=1977&bet=1977:480

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Håkan Samuelsson, Kerstin Lindell och Daniel Ek

Årets siffror: Så mycket tjänar it-topparna och några andra

0
Nu har nya listor över de högsta lönerna publicerats. Vi har samlat några med koppling till ingenjörer. Det är mest it-toppar och it-chefer, men också några andra.   

Netlight satsar på delat vd-skap

1
Företaget utan chefer tar nu nästa steg i att utmana synen på ledarskap. Verksamheten leds numera av en vd-duo som utses på årsbasis.

Kan arbetsgivare kräva privat försäkring för distansarbete?

0
I arbetsskadeförsäkringen i kollektivavtalen finns en oklarhet när man jobbar hemma. Kan chefen därför kräva en privat olycksfallsförsäkring?

Fem steg som ger dig koll på dina pensionspengar

2
Det behöver inte vara krångligt att få koll på sitt pensionssparande. Men det finns en sak som många glömmer bort.
IT, finans, bygg och kemi

Rekordlåg arbetslöshet – men skillnad mellan inriktningarna

6
Arbetslösheten bland Sveriges Ingenjörers medlemmar är nu nere på 1,0 procent – den näst lägsta nivån på tio år. Men arbetslösheten skiljer sig mellan olika inriktningar och för vissa har den svängt mycket under pandemin.   
Ingenjörsfullmäktige 2021

Hittills: 17 listor ställer upp i Ingenjörsvalet

0
I vår är det val till Ingenjörsfullmäktige och den 15 februari är det deadline för att registrera listor till valet. Hittills har 17 listor anmält sig och nu kan enskilda ingenjörer också ställa upp i valet. 

Så svarar du chefen som nobbar ditt lönekrav

2
För att lyckas med lönesamtalet är det viktigt att fundera på vad chefen kommer att svara på ditt lönekrav. Läs om ombudsmannens tips för hur du bemöter chefens argument.

“Varför existerar dåligt ledarskap fortfarande?”

4
Varför finns det så många dåliga chefer, trots all kunskap vi har om ledarskap? Det är en fråga som vi borde diskutera mer, menar professor Anders Örtenblad.
Pengar, KTH, Ericsson

Lön, antagningspoäng och att jobbet inte känns kul – det här läste flest 2021

0
Vad säger jag när chefen nobbar mitt lönekrav? Är det ett problem att Ericsson vill överge fasta arbetsplatser? Varför krävdes det en ingenjör för att avslöja bluffen i Allra?

Nu ska arbetsgivarna avgöra vad som är friskvård

0
Nu ska arbetsgivarna själva bestämma hur friskvårdsbidraget ska användas. Men det blir inte fritt fram för vad som helst. Reglerna har inte förändrats. 

VI REKOMMENDERAR

Civilingenjören som avslöjade pensionsbluffen i Allra

1
Varför krävdes det en civilingenjör i teknisk fysik för att avslöja hur pensionsföretaget Allra hade lurat spararna på hundratals miljoner kronor? Läs vad som fick Patrick Siegbahn att granska dem.

TOPPLISTA