Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Lönekurvan planar ut efter 40

Lönekurvan planar ut efter 40

För ingenjörer planar lönekurvan ut efter 40. Nu ska förbundet ta sig an frågan.

Del 5 i serien karriär och äldre.

Vid den senaste fullmäktige förde ingenjörerna vid lokalavdelningen vid Westinghouse Sweden AB upp frågan om åldersdiskriminering till agendan. Patricia Quaglia och Martin Dellby, som både är aktiva inom lokalavdelningen, menade att den nya lagen om åldersdiskriminering innebär att man måste diskutera vilka lönestrukturer det är som gäller när man exempelvis förhandlar om lön.

— Tillämpningen av den nya lagen om åldersdiskriminering är inte självklar. Vi måste diskutera vilken lönestruktur vi vill ha. Vi vill se en utveckling av lönen under hela ens karriär och som det ser ut nu i vår bransch (kärnkraft, red anm) planar lönerna ut när man är 35. Det är tråkigt om det enda sättet att höja sin lön efter 35 är att byta jobb, säger Patricia Quaglia.

Hon tycker inte att det lönesystemet som finns i dag är tillräckligt motiverande och efterfrågar en förändring.

— Hur ska du gå vidare om du är 35 år, duktig och har en hög lön? Är karriären slut lönemässigt om jag gör karriär vid 35?

Ser man till förra årets lönestatistik för civilingenjörer i privat sektor så planar lönekurvan ut kring 40-årsåldern. Mellan 26-36 år ökar man sin lön med 50 procent, mellan 36-46 år är ökningen 24 procent och mellan 46-56 år hamnar den på 9 procent*. Ju äldre man blir desto mindre blir alltså den procentuella löneförhöjningen.

Martin Dellby som också har varit inblandad i arbetet med att ta fram motionerna till fullmäktige tycker att det här med åldersdiskriminering är en svår fråga.

— Jag tycker inte att vi bör ha högre lön bara för att vi blir äldre (ålder i sig ser jag inte som lönesättningsfaktorn) men när man blir äldre och är duktig och har kommit upp i lönen brukar man inte få bra löneökningar, jämfört med yngre kolleger, även om man presterar mycket bra och tar på sig mer ansvar. Detta gör att lönekurvorna planar ut. Dessa duktiga, äldre ingenjörer bör också kunna ha en bra löneutveckling. Detta kan ses som åldersdiskriminering, säger Martin.

Läsarfråga: Ska arbetsgivarna ta hänsyn till åldern när de sätter lön? Vi vill gärna höra era kommenterar.

* Statistiken som redovisas kommer från Sveriges Ingenjörers löneenkät.

55 KOMMENTARER

  1. Tidigare hade vi ÅKB (ålders-, kompetens-, och befattningstillägg) som var ett icke-nivåhöjande lönetillägg. Tanken var att om en organisation som har en medarbetare som går i pension och nyanställer en nyexaminerad, så ska skillnaden i deras löner fördelas ut i kollektivet eftersom organisationen fortfarande gör samma jobb så finns ingen anledning till att lönesumman skall minska. ÅKB var en generaliserad kurva. Lönetilläggen var som högst ca 5-6 år efter examen, då de låg på 5-6 %. Efter man fyllt 50 år var ÅKB-tillägget 0%.

    Tyvärr försvann dessa skrivningar i de centrala avtalen på 90-talet och därefter har löneutvecklingen stagnerat och skillnaden mellan ingångslön och slutlön krympt. Anledningen att den försvann var att den användes lite för mycket som statlig lönetabell och man ville ha en mer individuell lönesättning och inte vara så bunden till kurvan. Så tanken var inte att potten skulle försvinna utan att man skulle ha en friare fördelning, så blev dock inte fallet utan hela denna pott försvann vilket förklarar att ingenjörernas löneutveckling inte har varit så upphetsande det senaste decenniet.

    Just valet av Å för ålder i ÅKB var kanske inte så lyckat, men egentligen rör det sig om E som i erfarenhet. Att ÅKB-kurvan tog slut vid 50 år kanske var rimligt för 20 år sedan, men idag när vi helst skall jobba tills vi blir närmare 70 år och vi har större krav på kontinuerlig kompetensutveckling under hela karriären så bör kurvan sluta betydligt senare.

    Vi behöver att få tillbaka ÅKB i någon form för att se till att vi har en sund löneutveckling med en ordentlig differens mellan ingångslön och slutlön.

  2. Bengt, Jag håller helt och hållet med dej att 1,5% är på tok för lågt. Men det är väl bara att byta jobb för att lära din nuvarande arbetsgivare en läxa, alternativt se till att ingenjörsförbundet går ut i strejk. (Det hade för övrigt varit roligt ;))

  3. Senaste löneökningen var 1,5 % jämfört med snittet på avdelningen 4,5 %. Jag är 49 år och erfaren civilingenjör. I kronor innebär 1,5 % visserligen en ensenlig summa, men det är faktiskt en reallönesänkning. Jag tycker inte att man ska behöva acceptera lönesänkning bara för att man närmar sig 50 år. Jag löser uppgifter snabbare än många yngre och delar med mig av min kompetens och erfarenhet. De svåraste uppgifterna läggs ju på mig. Som tur är har jag ständigt erbjudanden från konkurrenter, men helst vill jag ju stanna kvar med en rimlig löneutveckling.

  4. Erfarenheten kan göra att man löser en uppgift på en halv timme i stället för en oerfaren som kan ägna fyra timmar åt samma uppgift. Det ska väl för sjutton premieras?

  5. För egen del har jag i såväl procent som kronor fått lägre löneökningar än de nyanställda i ett antal år nu trots att jag gör ett bra jobb och enligt lönestatistiken har en låg lön för min ålder.

    Eftersom man är kall på marknaden så behöver arbetsgivarna inte ge några höjningar.

    Att det är så här kan vara ett skäl till att införa siffror på minimiökning i avtalen och inte bara förlita sig på lokala avtal.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Hybridarbete – forskarnas råd för att få det att fungera

0
Några dagar på kontoret och några dagar hemma. Hur får vi det hybrida arbetslivet att fungera, både för företag och individer? Läs forskarnas råd.

Fortsatt bra arbetsmarknad för ingenjörer

1
Tillgången på civil- och högskoleingenjörer kommer vara ungefär lika stor som efterfrågan om fem år. Den bedömningen gör Sveriges Ingenjörer. Arbetsgivarnas krav på att utbilda fler är fel väg säger förbundet.
Mittuniversitetet och IPCC

Att bli högskoleingenjör kan ta dig hela vägen till FN:s klimatpanel

1
Lyft fram vad man kan bli som högskoleingenjör, tycker Jessica Bagge på Sveriges Ingenjörer. Som att man kan bli Sveriges representant i IPCC, som Lena Lindström.

Bortsållad på grund av ålder – så här kan du göra

0
Ålder ska inte vara ett hinder i arbetslivet. Trots det är det många som upplever just detta. Så här kan du och facket sätta press.

Expertens tips inför löneförhandlingen: ”Var djärv och ta i”

0
Ett nytt jobb innebär även ett guldläge för en högre lön. Så här vässar du dig inför löneförhandlingen.
Säkerhetskit

Vad vill du läsa om i Ingenjören? Tipsa oss – vinn säkerhetskit

0
Ingenjören.se behöver vi din hjälp att göra tidningen ännu bättre. Svara på två frågor och var med i utlottningen av tre säkerhetskit från Sveriges Ingenjörer.

Byggcheferna har något att lära andra chefer (fastän de inte tror det själva)

0
Cheferna på en byggarbetsplats har ett unikt ledarskap – men kanske inte på det sätt man först tänker. En ny bok sätter fokus på de ledare som själva aldrig skulle framhäva sig som experter på ledarskap.
Distansarbete

Förslag: Skriv in möjligheten att jobba på distans i avtalen

1
Slå fast i avtalen att det ska vara ökade möjligheter att jobba på distans även efter pandemin. Det är ett av förslagen till årets Ingenjörsfullmäktige. Andra förslag handlar om allt från medlemsavgiften till ett Ingenjörernas Hus i Göteborg.

Ericsson vill överge fasta arbetsplatser

21
Ericsson planerar att bygga om kontor till mötesplatser där de egna arbetsplatserna försvinner. Sveriges Ingenjörer är oroliga för att utvecklingsteamen kan behöva gå skiftgång.
Programmeringsböcker

Nu har Python passerat Java och C – här är de 50 populäraste språken

0
Python är det mest populära programmeringsspråket enligt Tiobe-indexet. Men säger den typen av index något? "De är en bra start", svarar KTH-professorn Benoit Baudry.

VI REKOMMENDERAR

Se till att du får rätt lön på första jobbet

1
Ska du förhandla din första lön? Ta reda på så mycket du kan om arbetet och se till att du kommer in rätt i lönestrukturen.

TOPPLISTA