Lönekurvan planar ut efter 40

55
11686

För ingenjörer planar lönekurvan ut efter 40. Nu ska förbundet ta sig an frågan.

Del 5 i serien karriär och äldre.

Vid den senaste fullmäktige förde ingenjörerna vid lokalavdelningen vid Westinghouse Sweden AB upp frågan om åldersdiskriminering till agendan. Patricia Quaglia och Martin Dellby, som både är aktiva inom lokalavdelningen, menade att den nya lagen om åldersdiskriminering innebär att man måste diskutera vilka lönestrukturer det är som gäller när man exempelvis förhandlar om lön.

— Tillämpningen av den nya lagen om åldersdiskriminering är inte självklar. Vi måste diskutera vilken lönestruktur vi vill ha. Vi vill se en utveckling av lönen under hela ens karriär och som det ser ut nu i vår bransch (kärnkraft, red anm) planar lönerna ut när man är 35. Det är tråkigt om det enda sättet att höja sin lön efter 35 är att byta jobb, säger Patricia Quaglia.

Hon tycker inte att det lönesystemet som finns i dag är tillräckligt motiverande och efterfrågar en förändring.

— Hur ska du gå vidare om du är 35 år, duktig och har en hög lön? Är karriären slut lönemässigt om jag gör karriär vid 35?

Ser man till förra årets lönestatistik för civilingenjörer i privat sektor så planar lönekurvan ut kring 40-årsåldern. Mellan 26-36 år ökar man sin lön med 50 procent, mellan 36-46 år är ökningen 24 procent och mellan 46-56 år hamnar den på 9 procent*. Ju äldre man blir desto mindre blir alltså den procentuella löneförhöjningen.

Martin Dellby som också har varit inblandad i arbetet med att ta fram motionerna till fullmäktige tycker att det här med åldersdiskriminering är en svår fråga.

— Jag tycker inte att vi bör ha högre lön bara för att vi blir äldre (ålder i sig ser jag inte som lönesättningsfaktorn) men när man blir äldre och är duktig och har kommit upp i lönen brukar man inte få bra löneökningar, jämfört med yngre kolleger, även om man presterar mycket bra och tar på sig mer ansvar. Detta gör att lönekurvorna planar ut. Dessa duktiga, äldre ingenjörer bör också kunna ha en bra löneutveckling. Detta kan ses som åldersdiskriminering, säger Martin.

Läsarfråga: Ska arbetsgivarna ta hänsyn till åldern när de sätter lön? Vi vill gärna höra era kommenterar.

* Statistiken som redovisas kommer från Sveriges Ingenjörers löneenkät.

55 KOMMENTARER

  1. Tidigare hade vi ÅKB (ålders-, kompetens-, och befattningstillägg) som var ett icke-nivåhöjande lönetillägg. Tanken var att om en organisation som har en medarbetare som går i pension och nyanställer en nyexaminerad, så ska skillnaden i deras löner fördelas ut i kollektivet eftersom organisationen fortfarande gör samma jobb så finns ingen anledning till att lönesumman skall minska. ÅKB var en generaliserad kurva. Lönetilläggen var som högst ca 5-6 år efter examen, då de låg på 5-6 %. Efter man fyllt 50 år var ÅKB-tillägget 0%.

    Tyvärr försvann dessa skrivningar i de centrala avtalen på 90-talet och därefter har löneutvecklingen stagnerat och skillnaden mellan ingångslön och slutlön krympt. Anledningen att den försvann var att den användes lite för mycket som statlig lönetabell och man ville ha en mer individuell lönesättning och inte vara så bunden till kurvan. Så tanken var inte att potten skulle försvinna utan att man skulle ha en friare fördelning, så blev dock inte fallet utan hela denna pott försvann vilket förklarar att ingenjörernas löneutveckling inte har varit så upphetsande det senaste decenniet.

    Just valet av Å för ålder i ÅKB var kanske inte så lyckat, men egentligen rör det sig om E som i erfarenhet. Att ÅKB-kurvan tog slut vid 50 år kanske var rimligt för 20 år sedan, men idag när vi helst skall jobba tills vi blir närmare 70 år och vi har större krav på kontinuerlig kompetensutveckling under hela karriären så bör kurvan sluta betydligt senare.

    Vi behöver att få tillbaka ÅKB i någon form för att se till att vi har en sund löneutveckling med en ordentlig differens mellan ingångslön och slutlön.

  2. Bengt, Jag håller helt och hållet med dej att 1,5% är på tok för lågt. Men det är väl bara att byta jobb för att lära din nuvarande arbetsgivare en läxa, alternativt se till att ingenjörsförbundet går ut i strejk. (Det hade för övrigt varit roligt ;))

  3. Senaste löneökningen var 1,5 % jämfört med snittet på avdelningen 4,5 %. Jag är 49 år och erfaren civilingenjör. I kronor innebär 1,5 % visserligen en ensenlig summa, men det är faktiskt en reallönesänkning. Jag tycker inte att man ska behöva acceptera lönesänkning bara för att man närmar sig 50 år. Jag löser uppgifter snabbare än många yngre och delar med mig av min kompetens och erfarenhet. De svåraste uppgifterna läggs ju på mig. Som tur är har jag ständigt erbjudanden från konkurrenter, men helst vill jag ju stanna kvar med en rimlig löneutveckling.

  4. Erfarenheten kan göra att man löser en uppgift på en halv timme i stället för en oerfaren som kan ägna fyra timmar åt samma uppgift. Det ska väl för sjutton premieras?

  5. För egen del har jag i såväl procent som kronor fått lägre löneökningar än de nyanställda i ett antal år nu trots att jag gör ett bra jobb och enligt lönestatistiken har en låg lön för min ålder.

    Eftersom man är kall på marknaden så behöver arbetsgivarna inte ge några höjningar.

    Att det är så här kan vara ett skäl till att införa siffror på minimiökning i avtalen och inte bara förlita sig på lokala avtal.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.