Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Nytt avtal kan ge högre lön

Nytt avtal kan ge högre lön

Del 1 i serien om lön

Det nya avtalet för företagen inom Svensk Teknik och Design innebär mer jobb för både de anställda och arbetsgivarna. I gengäld får de anställda större möjligheter att påverka sin lön.

Nu går företagen inom Svensk Teknik och Design (STD) över till lokal lönebildning och sifferlösa avtal. Det nya avtalet innebär att lönerna från och med i år kommer att sättas på företagen och inte portioneras ut från centralt håll.

Lokal lönebildning ställer stora krav på att företagen har en fungerande löneprocess med seriösa utvecklings- och lönesamtal där den anställde blir informerad om vilka kriterier som gäller för att han eller hon ska kunna höja sin lön.

För att underlätta övergången från centrala avtal har Almega Tjänsteförbunden, Sveriges Arkitekter och Sveriges Ingenjörer gemensamt tagit fram riktlinjer för den lokala lönebildningen. I riktlinjerna beskrivs hur man bör gå tillväga för att skapa en lyckad löneprocess på företagen. Avtalet löper under ett år och därefter är det tänkt att man ska utvärdera hur det har gått.

Petter Skogar är avtalsansvarig för branschen Svensk Teknik och Design inom Almega Tjänsteförbunden (arbetsgivarsidan). Han tycker att det är viktigt att påpeka att sifferlösa avtal inte är nollavtal.

Foto: Sören Andersson.

–- Det är inte meningen att STD-branschens företag generellt ska betala mindre utan avtalet ska vara anpassat till det egna företagets förutsättningar och hur arbetstagaren har presterat. Men för att lokal lönebildning ska fungera krävs utbildning, både för chefer och för de anställda, och det förutsätter att folk blir behandlade på ett schysst sätt, säger Petter.

Stort fokus kommer alltså läggas på att löneprocessen fungerar så bra som möjligt ute på företagen och det är meningen att prestation och måluppfyllelse ska generera en bra löneutveckling. Här har alltså den enskilde anställde större möjligheter att påverka sin lön än om avtalen sattes centralt.

–- I och med det nya avtalet kommer det att ställas andra krav på förtroendemännen och nu är det upp till oss att peppa medlemmarna att ta för sig mer under medarbetarsamtalen. Det är något vi måste lära dem, säger Pia Bäckström, ombudsman och ansvarig för området Svensk Teknik och Design på Sveriges Ingenjörer.

Lokal lönebildning ställer med andra ord stora krav på både arbetsgivaren och arbetstagaren men om löneprocessen fungerar bra är det något som båda parter tjänar på i längden. Företaget kan behålla kompetens och anpassa sina löner efter ekonomiska och marknadsmässiga behov och den anställde får betalt efter sina prestationer och kunskap.

Nackdelen med lokal lönebildning är att det kan ta lång tid innan man får en fungerande löneprocess.

–- Här har vi ett stort gemensamt ansvar. Det kan ett eller några år innan det verkligen fungerar. Därför är det viktigt att ta hjälp av de centrala parterna innan det går för långt i förhandlingarna, förklarar Petter.
 
Anneli Laanep Joandi är ansvarig ombudsman för apotek, bank och försäkringsbranschen på Sveriges Ingenjörer. De här områdena har i många år haft sifferlösa avtal och lokal lönebildning och det har för det mesta fungerat bra.

Foto: Jenny Sjöberg.

–- Men det kräver att både arbetsgivare och arbetstagare tar ansvar och sköter avtalet och därmed även löneprocessen. Bägge parter måste göra sina läxor för att avtalet ska funka! Man ska som anställd kunna svara på frågorna ”Vad har jag gjort? Och har jag uppfyllt de mål som vi kom överens om?”, säger Anneli och tillägger att det oftast behövs någon eldsjäl från facket som kan driva frågorna.

Ett företag där den lokala lönebildningen inte alls har fungerat är Telia Sonera, menar Claes Nord som är facklig förtroendeman där. Med lokal lönebildning måste arbetsgivaren arbeta mycket med principerna för lönesättningen. Högre löner behöver inte innebära högre kostnader om pengarna används på rätt sätt. Men så långt har inte TeliaSonera nått, enligt Claes.

 –- Efter de senaste lönerevisionerna är både facket och de anställda irriterade. Akademikerna har under flera år tagit initiativ till utbildningar och även tagit in Almegas lönebildningsexperter men vad hjälper det när arbetsgivaren ser löner som kostnader? säger Claes.

 Men trots missnöjet vill akademikerfacket inte gå tillbaka till centrala avtal.

–- Vi ska fortsätta jobba med medlemmarna, skicka ut löneenkäter och förbereda dem inför lönesamtalen.  Det är trots allt bara procentlösa avtal som kan ge oss den löneutveckling som vi vill ha, säger Claes.

Sveriges Ingenjörer ordnar regelbundet löneseminarier som förtroendevalda kan anmäla sig till och för de företag som behöver lite mer hjälp kan enskilda kurser ordnas. Det går också att ringa ombudsmännen och man undrar över något.

Läs mer om lokal lönebildning i första numret av vårt nya magasin.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Frustration bland studenter när kursvärderingar inte gör skillnad

0
Det finns problem som studenter tar upp i kursvärderingar år efter år. Men går det att byta ut en kursansvarig som inte tar till sig kritik? Ingenjören har undersökt hur det funkar på Linköpings tekniska högskola.

Manifestation mot villkoren för utländska forskare

1
Den nya utlänningslagen slår på ett orimligt sätt mot utländska forskare. Det hävdar ett hundratal doktorander och forskare som nyligen samlades vid en manifestation på Sergels torg i Stockholm.
Volvo Cars

Chefstjänster på Volvo Cars vikta för vissa personer – ”Ingen idé att söka”

5
Vid många av chefstillsättningarna på Volvo Cars är det bestämt på förhand vem som ska få jobbet. För ingenjörerna som vill bli chefer har det här betytt att de inte fått chansen.

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.

Det här är frågorna om semester som många ställer nu

0
Fick du inte semesterveckorna du hade hoppats på? Vill du hellre vara långledig på vintern men chefen säger nej? Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, svarar på de hetaste semesterfrågorna.
Patricia Quaglia och Sofia Johannesson

Hållbarhet och chefsfrågor vinnare i Ingenjörsvalet

0
Årets Ingenjörsval är avgjort. Ericssonlistan blev störst, men störst ökning fick Ingenjörer för ett hållbart samhälle och Chefer och ledarskap. Dessutom ökade valdeltagandet.

Här är årets 70 hetaste forskningsprojekt

0
Teknik i mänsklighetens tjänst var temat för årets IVA-lista över forskning med potential att förändra världen. Här är hela listan.

Tre metoder som tar udden av stressen

0
Oro kan komma plötsligt, lägga sig som ett lock över tankarna och ge ont i magen – även när den är helt obefogat. Här är tre konkreta tips på hur du kan hantera oro och stress i vardagen.
Arbetslöshet april 2020-april 2022

Arbetslösheten sjunker igen – men skillnad mellan inriktningarna

0
Arbetslösheten för ingenjörer fortsätter att sjunka och tangerar nu den lägsta nivån sedan 2012. Men nivåerna skiljer sig mellan inriktningarna – särskilt för civilingenjörer.

Kreativa ingenjörer gör vetenskap spännande för alla

0
Att göra vetenskap begriplig är utmaningen som inspirerar forskningsingenjörerna Magnus Lindgren och Gabrielle Beans Picón på Curiosum i Umeå. Läs vad de gör på jobbet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Nytt jobb? Därför ska du alltid kolla löneläget med facket

0
Att nya medarbetare kommer in på för låga löner drabbar inte bara den enskilda personen, det drabbar hela kollektivet. "Prata med facket lokalt innan du sätter dig i en löneförhandling" är rådet från en lokal fackordförande.

TOPPLISTA