Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Företagen vet inte vad nyexade kan

Företagen vet inte vad nyexade kan

Bredare baskunskaper, bättre information om vad utbildningarna innehåller och en utbildning närmare företagen. Det är vad svenska företag önskar sig av dem som utbildar civil-och högskoleingenjörer.

Högskolornas sätt att marknadsföra sina ingenjörsutbildningar genom att profilera dem skarpt mot olika inriktningar har tillsammans med Bolognasystemets nya indelning i olika examensnivåer lett till förvirring bland arbetsgivarna. Nya namn på gamla utbildningar gör att arbetsgivarna inte längre känner igen sig. Det visar en undersökning som Teknikföretagen gjorde hösten 2009.
Arbetsgivarna är osäkra på vad de nyexaminerade ingenjörerna kan. En arbetsgivare säger rent ut att osäkerheten leder till att han hellre anställer en ingenjör med en viss erfarenhet än en nyexaminerad eftersom han då vet vad personen kan.
Flera framhäver också att de breda tekniska baskunskaperna är det viktigaste. Den nyanställde måste ändå genomgå viss utbildning i just det som krävs på företaget.

Om marknadsföringen av utbildningarna mot studenterna blivit allt intensivare gäller i det närmast motsatsen i förhållandet till arbetsgivarna. När företagen har insyn i utbildningarna upplever de mer att det är för att få information än för att påverka utbildningarna i någon speciell riktning.

– Företagen medverkar främst i utbildningsnämnder och liknande. Agendan där inbjuder sällan till att påverka och jag tror inte heller att det är riktigt klart vilken roll företagsrepresentanterna förväntas ta i mötena, säger Per Fagrell, utbildningsexpert på Teknikföretagen som har hållit i undersökningen. De är snarare där ”som sig själva” än som representanter för en bransch.

Högskoleingenjörsutbildningarna beskrivs i undersökningen delvis som ett problem. Högskoleingenjörsutbildningen behöver ges en tydligare profil. Går inte det bör den kanske på något sätt slås ihop med civilingenjörsutbildningen. En högskola benämner utbildningarna som ”dåliga kopior av civilingenjörsprogram” med stor spridning av kvalitet, teoretiskt djup, innehåll med mera”.

– Vi går vidare med de synpunkter vi har fått fram genom att träffa högskolorna och diskutera ingenjörsutbildningarnas utveckling, säger Per Fagrell. Vi tänker också träffa företag som är engagerade i utbildningsnämnder för att se vilket stöd de behöver i sitt arbete. Även inom ramen för Industrikommittén har vi en arbetsgrupp som jobbar med ingenjörsutbildningarna.
JG

3 KOMMENTARER

  1. Intressant kommentar frå Teknikföretagen – men vem eller vilka sådana representerar Per Fagrell!? Djungeln borde inte vara så tät, om man vet vad man verkligen söker! Det borde snarare vara en fördel med en viss specialisering – främst för de minre företagen – som är vår tillväxt!! Vad gäller de större borsbolagen har de säkert en egen traineeutbildning och de resurser som krävs att hitta rätt person Men det verkliga problemet är väl, om alla dessa mer eller mindre väldefinierade nya linjer verkligen svarar mot ett behov!?
    Mer standard och breda kurser är OK och Bolognamodellen med två standardår och två specialår – gärna med ett utomlands!! – är
    en klar förbättring både för studenten och arbetsgivaren – eller hur
    Högskole ingenjör contra civilingenjör är tydligen inte bara ett problem för förbundet utan för industrin – vad var det vi sa en gång
    Carl-Åke Sande
    K 51 – Frankrike – Stanford Business School 64

  2. Sounds good. Companies should hire engineers with experience. They are needed; and just the people who will be able to understand the capabilities of new engineers in employment interviews, what assignments they can handle from the start, and how to cultivate their knowledge and skills to take them to a higher level. Companies that think all engineers are or should be equally replaceable with any other and do not build and maintain an effective hierarchy of engineering experience, just aren’t doing it right.

    Graduating from school is not the end of engineering education (which is really a life-long endeavor). It’s a place to learn the basics. There is no avoiding the fact that one becomes a real engineer via apprenticeship and experience. The education system should not react so easily when faced with poor thinking about engineering education from companies; but instead focus on preparing engineers for a long career.

Lämna ett svar till Roger F. Gay Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Lignin från skogen kan ersätta olja i asfalt

0
Skogen spelar en viktig roll i den gröna omställningen. "Att använda lignin i asfalt är ett konkret exempel på hur vi kan minska det fossila beroendet" säger Monica Normark, CTO på Sekab.
Kollegor fikar

Risk för trötthet när vi träffar kollegorna igen

3
Ett och ett halvt års distansjobb har gjort oss ovana att vara bland kollegor. Här ger psykologen Anders Rydell råd för att det ska gå bra att komma tillbaka till jobbet.

Kommunerna har förstått att distansarbete fungerar

0
Före pandemin var det kalla handen för den som ville jobba hemifrån. Nu har flera kommuner ändrat inställning. Fyra kommuner som Ingenjören har pratat med öppnar för distansarbete.

Så påverkas ingenjörerna i Skellefteå av Northvolt

0
För ingenjörerna i Skellefteå kommun har etableringen av Northvolt i allra högsta grad förändrat arbetsvardagen.

Staten behöver vässa sig för att rekrytera ingenjörer

1
Samhällsnyttan är en viktig anledning till att unga söker jobb i staten. Ändå är det få ingenjörsstudenter som överväger att jobba statligt visar en rapport från Arbetsgivarverket.
Coop Märsta

IT-attacken mot Coop: ”Verkligheten är något annat än träning”

0
Coops IT-chef berättar om attacken. ”Det goda som kommit ut av det är att andra kan använda oss för att lyfta IT-säkerheten till styrelsenivå.”

Nytt avtal för ingenjörer i kommuner

0
I januari träder nya branschavtal i kraft som berör ingenjörer inom kommunal verksamhet. Flexibla arbetstider och arbetstidsförkortning var de stora knäckfrågorna i förhandlingarna.

Styrelsen svarar: Så ska överskottet användas

2
Hur ska överskottet från den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften användas? Ingenjören frågade förbundsstyrelsens ordförande Ulrika Lindstrand.

Facket larmar om arbetsmiljöbrister på Paradox

0
Medarbetare på spelföretaget Paradox larmar nu om problem med diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Och särskilt utsatta är kvinnorna.

Arbetslösheten för ingenjörer nästan som före pandemin

0
I augusti låg arbetslösheten för ingenjörer på 1,3 procent – bara 0,1 procent över nivån två år tidigare. Samtidigt deltar fler ingenjörer i program hos Arbetsförmedlingen.

VI REKOMMENDERAR

Konflikt på jobbet

Tio råd – Så hanterar du konflikter bättre på jobbet

0
Har ni konflikter på jobbet ibland? Då är det som på andra arbetsplatser. Men det går att lära sig hantera konflikterna och styra dem mot något vettigt. 

TOPPLISTA