Högst poäng – mest pengar

1
1250

Högre betyg ska ge mer pengar. Regeringen vill höja utbildningskvaliteten i högskolan, och det ska ske med hjälp av både piska och morot. De högskoleutbildningar som ger de bästa resultaten ska få ökade resurser. Men frågan är om högre betyg verkligen är tecken på en bättre undervisning.

Högskoleutbildningarna måste vässas. Det skriver regeringen i en nyligen utkommen proposition. Enligt högskole- och forskningsminister Tobias Krantz ska utvärderingen av utbildningarna ändras. Den ska fokusera på resultaten, inte som tidigare på hur man lärde ut kunskaperna.

De olika utbildningarnas resultat ska bygga på omdömen från tre olika håll. Elevernas examensarbeten bedöms av externa bedömargrupper. Högskolorna gör också en självvärdering som kombineras med bedömare som besöker skolorna. Dessutom får tidigare studenter uttala sig om sina utbildningar i särskilda enkäter.

De externa bedömargrupperna ska bestå av ämnesexperter, studenter och företrädare från arbetslivet. För att förhindra godtycke är det tänkt att förutsättningarna för bedömningarna ska vara tydligt formulerade i förväg.

De olika bedömningarna samlas i ett betyg, som ges i tre grader. I princip underkänt, godkänt och utmärkt. De utbildningar som får underkänt riskerar sin examinationsrätt, medan de som bedöms som utmärkta får ökade resurser. Men bara lite. Utbildningsdepartementet vill inte skapa för stora skillnader. Främst ska extrapengarna hämtas från den halva miljard som väntas komma i och med att utländska studenter börjar betala för att studera i Sverige.

Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer, tycker att förslaget är svårt att bedöma. Han menar att det i hög grad beror på vad Högskoleverket gör av det i praktiken.

– Möjligen kan signalen om att vara bästa utbildning spela större roll än den egentliga pengen, säger han. Själva omdömet att en högskola är bra kan öka söktrycket, vilket i sin tur kan ge bättre resultat.

Men att fokusera så hårt på utbildningarnas slutresultat kan vara vanskligt. Olika högskolor har olika underlag. Kommer eleverna huvudsakligen från bruksorter och har mest arbetare i släkten, eller kommer de från akademikertäta områden där pappa är jurist och mamma är läkare? Det är ju inte jättekonstigt om den senare gruppen får generellt sett bättre resultat. Om de två högskolorna då får samma resultat – är den förra då bättre i stället?

– Att konstatera att en högskola får bättre resultat än en annan är alltså ganska långt ifrån att säga att den också har en bättre undervisning, säger Olle Dahlberg.

Enligt planen ska riksdagen besluta om det nya systemet innan sommaren 2010, och de första pengarna delas ut 2013.

1 KOMMENTAR

  1. ”Kommer eleverna huvudsakligen från bruksorter och har mest arbetare i släkten, eller kommer de från akademikertäta områden där pappa är jurist och mamma är läkare? Det är ju inte jättekonstigt om den senare gruppen får generellt sett bättre resultat.”

    Jag hoppas de ska mäta objektiva resultat och inte justerade för eventuella akademikerföräldrar eller annorlunda bakgrund. Vi måste sluta ta hänsyn till omständigheter annars riskerar vi att cementera skillnaderna. Tänk vad som händer om man börjar ställa lägre krav på en grupp jämfört med en annan för samma meriter, i längden urholkas tilltron till den gynnade gruppen. Livet är inte rättvist och att låtsas om att alla skillnader i bakgrund och genetisk uppsättning går att kompensera bort genom tricksande med förturer, kvoteringar, trixande med tilldelning av resurser, etc. är helt fel väg att gå. Vi måste inse att det är möjligt att acceptera skillnader utan att principen om alla människors lika värde är hotad.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.