Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Högst poäng - mest pengar

Högst poäng – mest pengar

Högre betyg ska ge mer pengar. Regeringen vill höja utbildningskvaliteten i högskolan, och det ska ske med hjälp av både piska och morot. De högskoleutbildningar som ger de bästa resultaten ska få ökade resurser. Men frågan är om högre betyg verkligen är tecken på en bättre undervisning.

Högskoleutbildningarna måste vässas. Det skriver regeringen i en nyligen utkommen proposition. Enligt högskole- och forskningsminister Tobias Krantz ska utvärderingen av utbildningarna ändras. Den ska fokusera på resultaten, inte som tidigare på hur man lärde ut kunskaperna.

De olika utbildningarnas resultat ska bygga på omdömen från tre olika håll. Elevernas examensarbeten bedöms av externa bedömargrupper. Högskolorna gör också en självvärdering som kombineras med bedömare som besöker skolorna. Dessutom får tidigare studenter uttala sig om sina utbildningar i särskilda enkäter.

De externa bedömargrupperna ska bestå av ämnesexperter, studenter och företrädare från arbetslivet. För att förhindra godtycke är det tänkt att förutsättningarna för bedömningarna ska vara tydligt formulerade i förväg.

De olika bedömningarna samlas i ett betyg, som ges i tre grader. I princip underkänt, godkänt och utmärkt. De utbildningar som får underkänt riskerar sin examinationsrätt, medan de som bedöms som utmärkta får ökade resurser. Men bara lite. Utbildningsdepartementet vill inte skapa för stora skillnader. Främst ska extrapengarna hämtas från den halva miljard som väntas komma i och med att utländska studenter börjar betala för att studera i Sverige.

Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer, tycker att förslaget är svårt att bedöma. Han menar att det i hög grad beror på vad Högskoleverket gör av det i praktiken.

– Möjligen kan signalen om att vara bästa utbildning spela större roll än den egentliga pengen, säger han. Själva omdömet att en högskola är bra kan öka söktrycket, vilket i sin tur kan ge bättre resultat.

Men att fokusera så hårt på utbildningarnas slutresultat kan vara vanskligt. Olika högskolor har olika underlag. Kommer eleverna huvudsakligen från bruksorter och har mest arbetare i släkten, eller kommer de från akademikertäta områden där pappa är jurist och mamma är läkare? Det är ju inte jättekonstigt om den senare gruppen får generellt sett bättre resultat. Om de två högskolorna då får samma resultat – är den förra då bättre i stället?

– Att konstatera att en högskola får bättre resultat än en annan är alltså ganska långt ifrån att säga att den också har en bättre undervisning, säger Olle Dahlberg.

Enligt planen ska riksdagen besluta om det nya systemet innan sommaren 2010, och de första pengarna delas ut 2013.

1 KOMMENTAR

  1. ”Kommer eleverna huvudsakligen från bruksorter och har mest arbetare i släkten, eller kommer de från akademikertäta områden där pappa är jurist och mamma är läkare? Det är ju inte jättekonstigt om den senare gruppen får generellt sett bättre resultat.”

    Jag hoppas de ska mäta objektiva resultat och inte justerade för eventuella akademikerföräldrar eller annorlunda bakgrund. Vi måste sluta ta hänsyn till omständigheter annars riskerar vi att cementera skillnaderna. Tänk vad som händer om man börjar ställa lägre krav på en grupp jämfört med en annan för samma meriter, i längden urholkas tilltron till den gynnade gruppen. Livet är inte rättvist och att låtsas om att alla skillnader i bakgrund och genetisk uppsättning går att kompensera bort genom tricksande med förturer, kvoteringar, trixande med tilldelning av resurser, etc. är helt fel väg att gå. Vi måste inse att det är möjligt att acceptera skillnader utan att principen om alla människors lika värde är hotad.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Kan du komma med shorts till jobbet?

0
Varma sommardagar kan det vara skönt med shorts, linne och sandaler. Men vilka kläder är okej på jobbet? Ingenjören frågade sju ingenjörer i olika sektorer och branscher.
Camilla Frankelius

Inbetalningar till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”

0
Ett års extra inbetalningar till tjänstepensionen blir det för alla som har ITP1. Dessutom förlängs sjukpensionen till att gälla till 66 år. Men Sveriges Ingenjörer hade velat se större förbättringar.

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

0
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.
Gunnar Zackrisson, Eva Snis, Karl Stavaeus, Hanna Hartikainen, Pia Krantz, Jenny Strand och Sofia Johannesson

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

0
En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer. Men hur gör man? Sju ingenjörer som är eller har varit chefer tipsar.

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

Karriärplanen ger dig fördelar – genom hela arbetslivet

0
En karriärplan hjälper dig oavsett om du är i början, mitten eller i slutet av din karriär, om du söker ett nytt jobb, vill byta bransch eller helt enkelt vill fortsätta att utvecklas där du är. Så här gör du.

Klas jobbar på distans – 80 mil från kontoret

0
Sedan tio år sitter civilingenjören Klas Fredriksson oftast hemma i ett villaområde i Göteborg och sköter sitt arbete för Permascand, vars huvudkontor ligger ungefär 80 mil norrut.
Signatur

Klausuler kan bli hinder när du vill byta jobb

0
Det är inte ovanligt att arbetsgivare vill skriva in klausuler i anställningsavtalet som reglerar vad som gäller när du slutar. Men det här vill Sveriges Ingenjörer varna för. ”Det du skriver under gäller, så var försiktig.”

Mer kompetensutveckling när facket driver frågorna

0
Facklig representation på arbetsplatsen kan vara en fördel för anställda som vill utveckla sin kompetens. Det visar en studie från Umeå universitet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Jag var en överviktig stressad chef”

2
Med livet på högvarv och ett jobb han drömt om sa plötsligt kroppen stopp.  "Jag hade glömt bort att ta hand om mig själv" berättar Johan Hansson som nu vill varna andra för att göra samma misstag.

TOPPLISTA