Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören IT-avtalet klart

IT-avtalet klart

Det första avtalet inom tjänstesektorn är nu klart i 2010 års avtalsrörelse. Sveriges Ingenjörer, Jusek och Civilekonomerna tecknade på onsdagen ett tvåårigt kollektivavtal med Almega för cirka 12 000 akademiker inom IT-branschen.

– Vi har fått till ett bra avtal säger Maria Elinder, förhandlingsledare för akademikerförbunden. Utöver en förstärkt löneprocess och förbättringar gällande kompetensutveckling får våra medlemmar till exempel även utökad föräldralön och all restid betald.

Avtalet är ett lokalt lönebildningsavtal, vilket innebär att lönen ska sättas i samverkan med den lokala Akademikerföreningen och företaget. Alla akademiker ska ha lönesamtal och lönen ska baseras på varje individs ansvar, kompetens och prestation.

– Vi tror på lokal lönebildning, tidigare erfarenheter visar att lokala lönebildningsavtal har gett akademikerna en god löneutveckling Med detta avtal ger vi ännu bättre förutsättningar och om det är någon gång som det är läge att pröva ett avtal utan centralt satta siffror är det nu när andra branscher har så låga siffror.

Seminarier, gemensam lönestatistik och en lönebildningsnämnd som vakar över avtalet och dess tillämpning är delar av det paket Almega erbjuder för att få den lokala lönebildningen att fungera.

Avtalet innebär även klara förbättringar vid föräldraledighet. Löneavtalet ställer uttryckliga krav på arbetsgivarna att föräldralediga ska omfattas av lönerevisionen och lönesamtal som alla andra. Föräldralönen förlängs från fyra till fem månader.

En klar förbättring för vikarier ingår också i avtalet. Vikarier och andra visstidsanställda ska efter två år få tillsvidareanställning, dvs fast jobb.

Det nya avtalet gäller från den 1 april 2010 till den 31 mars 2012 och berör cirka 12 000 akademiker på företag som Logica, Tieto och Cap Gemini. Avtalsslutande motpart är IT&Telekomföretagen inom Almega.

5 KOMMENTARER

  1. ”all restid betald” står det i texten. Här skulle jag vilja ha mer detaljer. Redan idag finns det ju något som heter restidsersättning och man vill gärna veta vad som förändrats. Kunde det nya avtalet läggas på hemsidan, så att man kan läsa vad det innehåller?

  2. Som f d förtroendevald i nio års tid förstår jag att många är oroliga över att avtalet kommer att gynna arbetsgivarsnålhet, istället för att lönutvecklingen speglar prestation i förhållande till uppsatta mål, ansvar, relevant kompetens och marknadsläge, vilket ju är avtalets intentioner.

    Precis som George/Telenor påpekar så är det exceptionellt viktigt med att det direkt etableras en bra löneprocess, vilket man inte snyter fram på några minuter och här måste både förbunden och Almega ta sitt ansvar när det gäller att inte bara ta fram (eminenta) partsgemensamma tillämpningsanvisningar, utan arbeta ännu hårdare för att det finns fler Akademikerföreningar på plats och att det ställs höga krav på att arbetsgivarna ska respektera processen och inte fatta ett ensidigt beslut gällande nya löner för Akademiker, för det går direkt emot avtalets intention, där man ska komma överens om nya löner.

    Och med tanke på att många företag inom IT-sektorn fortfarande saknar Akademikerföreningar så måste både nybildade sådana och mer etablerade sådana få full insyn i ekonomi, relevanta omvärldsfaktorer, etc. Budgeten för 2010 är redan satt och här finns det absolut en risk att den budgeten, som ofta har satts utan en Akademikerförening på plats, kraftfullt kommer utnyttjas för att begränsa utrymmet för 2010 års revision, men budget är en prognos, inte en lag.

    Som medlem på ett företag utan Akademikerförening skulle jag kontakta förbundet pronto, för att få råd och stöd med att få igång en Akademikerförening, för att inte missa chansen att vara aktiva i löneprocessen.

    Det finns ett särskilt projekt, finansierat av Sveriges ingenjörer, Jusek och Civilekonomerna, som fokuserar på just företag inom avtalsområde IT (och även Telekom), så ring, eller maila till kansliet snarast, är mitt tips.

  3. Jag hoppas verkligen att avtalet innehåller villkor på att den lokala löneprocessen. Dvs. om man skjuter ner ansvaret på det lokala planet, måste man samtidigt säkra att de lokala parterna får ”bra verktyg” att genomföra den lokala löneprocessen. Om de lokala parterna av olika anledningar inte kan etablera en bra & hälsosam löneprocess, uppstår den uppenbara risken att detta avtal gynnar arbetsgivarsidan.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

8
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

2
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA