Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Studenter möter få professorer

Studenter möter få professorer

De mest meriterade lärarna, professorerna utför bara 8 procent av studenternas undervisning. Men det varierar mellan olika vetenskapsområden. Professorer inom naturvetenskap undervisar mest och professorer inom humaniora-samhällsvetenskap undervisar minst.

En ny rapport från Högskoleverket visar att anställda vid universitet och högskolor ägnar ungefär 25 procent åt undervisning och 40 procent åt forskning. Den övriga tredjedelen ägnas åt annat, till exempel administration och olika expertuppdrag.

Kvaliteten på utbildningen bedöms ofta utifrån vilka som utför undervisningen. Det är främst adjunkterna, den största lärargruppen inom högskolan, som studenterna möter i undervisningssalarna. Därefter kommer lektorerna, den näst största lärargruppen, med 30 procent. Professorerna utför bara 8 procent av undervisningen. Men det varierar mellan olika vetenskapsområden. Studenter inom naturvetenskap har de mest meriterade lärarna. Inom det humanistiska-samhällsvetenskapliga området får studenterna bara 6 procent av sin undervisning av professorer. Inom teknikområdet står professorerna för 9 procent av undervisningen

Inom naturvetenskap och teknik finns det fler doktorander än inom andra vetenskapsområden, vilket kan förklara att de står för en stor del av undervisningen i grundutbildningen. Inom teknik står doktoranderna för 15 procent av undervisningen, jämfört med endast 5 procent inom medicin och inom humaniora-samhällsvetenskap.

Professorernas ansvar för undervisning skiljer sig också kraftigt mellan olika lärosäten. På Blekinge tekniska högskola står professorerna för endast 3 procent av undervisningen och på Kungliga Tekniska Högskolan för 13 procent. Handelshögskolan i Stockholm toppar listan. Där utförs 30 procent av undervisningen av professorer.

6 KOMMENTARER

  1. Mitt förra inlägg blev inte som jag menade. Det skulle vara:

    ”Hade exempelvis 90% av lärarna varit professorer hade 8% av undervisningen inte varit mycket, medan det varit mycket om 0.01% av lärarna vore professorer.”

  2. Siffrorna säger inte så mycket. För att dra några intressanta slutsatser behöver man veta hur stor andel av lärarna varje ”titelgrupp” utgör.

    Hade exempelvis 90% av lärarna varit professorer hade 8% av undervisningen varit mycket, medan det inte varit mycket om 0.01% av lärarna vore professorer.

    Dra inte slutsatser som inte går att återföra till det statistiska underlaget!

  3. Som teknolog och studerandemedlem i SI vill jag delvis hålla med Daniel. Dock har jag upplevt att många (alla med ett par undantag) av de professorer jag haft under mina första 2 år har varit alldeles utmärkta föreläsare. Om det sedan handlar om generellt hög pedagogisk standard vid lärosätet, eller om god planering för att hjälpa studenter in i studierna vågar jag inte uttala mig om. Däremot har jag aldrig hört talas om att någon som undervisat oss är adjunkt; samtliga har använt titel professor, lektor eller doktorand. Sedan vet jag inte om det är något problem att professorer undervisar lite. Det jag skulle vara mer intresserad av är när i utbildningen de undervisar. Grundläggande kurser bör en lektor eller doktorand kunna klara minst lika bra som en professor. Däremot de mest avancerade kurserna bör självklart ledas av en professor i ämnet.

  4. I egenskap av student inom naturvetenskaplig fakultet, jag är själv studerandemedlem i SI, så kan jag inte påstå att jag upplever detta som ett problem inom undervisningen.

    Ett betydligt mer allvarligt problem är den bristande pedagogiska förmågan hos många lärare på universitetsnivå. Trots allt är lärarens kunskapsnivå föga relevant om han eller hon är oförmögen att föra sin kunskap vidare.

    Kanske är det av intresse att belysa det faktum att lärare inom för-, grund- och gymnasieskola har successivt högre krav på pedagogiskt kunnade medan lärare på universitetsnivå har få eller inga krav på liknande kvalifikationer.

    Min personliga erfarenhet, som naturligtvis inte skall ses som normen, pekar snarare på att professorer ofta är sämre lärare än övriga då deras främsta intresse oftast är forskning och inte undervisning.

  5. Tyvärr säger titeln (professor/adjunkt/lektor etc) absolut ingenting om hur bra någon är på att undervisa. Att man är framgångsrik på att ta sig fram akademiskt behöver inte betyda att man är en bra lärare.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Bara fyra svenska energibolag (av 284) är helt jämställda

0
Nätverket Kraftkvinnorna har undersökt hur jämställda svenska energibolag är. Fyra bolag finns på topplistan. 57 procent av bolagen fick noll poäng i undersökningens jämställdhetsindex.

Skatteavdrag gör a-kassan billigare

0
Den 1 juli infördes ett skatteavdrag för a-kassan och från och med årsskiftet höjs den övre åldersgränsen för att vara medlem och få ersättning från a-kassan.

Kan du komma med shorts till jobbet?

0
Varma sommardagar kan det vara skönt med shorts, linne och sandaler. Men vilka kläder är okej på jobbet? Ingenjören frågade sju ingenjörer i olika sektorer och branscher.
Camilla Frankelius

Inbetalningar till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”

0
Ett års extra inbetalningar till tjänstepensionen blir det för alla som har ITP1. Dessutom förlängs sjukpensionen till att gälla till 66 år. Men Sveriges Ingenjörer hade velat se större förbättringar.

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

0
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.
Gunnar Zackrisson, Eva Snis, Karl Stavaeus, Hanna Hartikainen, Pia Krantz, Jenny Strand och Sofia Johannesson

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

0
En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer. Men hur gör man? Sju ingenjörer som är eller har varit chefer tipsar.

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

Karriärplanen ger dig fördelar – genom hela arbetslivet

0
En karriärplan hjälper dig oavsett om du är i början, mitten eller i slutet av din karriär, om du söker ett nytt jobb, vill byta bransch eller helt enkelt vill fortsätta att utvecklas där du är. Så här gör du.

Klas jobbar på distans – 80 mil från kontoret

0
Sedan tio år sitter civilingenjören Klas Fredriksson oftast hemma i ett villaområde i Göteborg och sköter sitt arbete för Permascand, vars huvudkontor ligger ungefär 80 mil norrut.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

2
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.

TOPPLISTA