Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Skildrar människorna bakom krisen

Skildrar människorna bakom krisen

Vad händer med ett samhälle när det ställs inför en kris och hur tar man sig igenom arbetslöshet med självkänslan i behåll? I bokens Krisens siffror- röster från Gislaved gör journalisterna Anna Öberg och Gunhild Wallin djupdykningin i ett samhälle i förlamning.

Journalisterna Anna Öberg och Gunhild Wallin har skildrat finanskrisen.

Idén till en bok fick Anna Öberg och Gunhild Wallin fick de när de såg hur medierna skildrade finanskrisen som startade i september 2008. De tyckte att det de stora företagen och dess medarbetare fick alldeles för stort utrymme och att man i rapporteringen ofta glömde bort de mindre orterna och att man inte skildrade hur människorna bakom varselsiffrorna mådde.

Efter lite funderande bestämde de sig tillslut för att undersöka krisens verkningar i Gislaveds kommun, en industriort i västra Småland med 10 000 invånare. Gislaved har flera industrier och innan krisen hade de flesta av Gislavedsborna aldrig varit arbetslösa. Därför blev det också en sådan chock när varslen kom.

Ett före och efter krisen
— Folk i Gislaved talar om ett före och ett efter när man talar om krisen. Även de som fick ha kvar sina jobb uttryckte sig i sådana termer. Flera berättade om hur telefonerna på jobbet från en dag till en annan plötsligt slutade ringa, säger Anna Öberg.

Dramatiken i krisen var stark och förloppet gick snabbt. När Anna och Gunhild började intervjua människor i Gislaved, sommaren 2008, fanns 328 arbetslösa människor i kommunen. På ett år ökade antalet arbetslösa med nästan 800 personer. På arbetsförmedlingen trängdes folk och många av dem som förlorade jobbet visste inte alls hur man skulle bära sig åt för att söka ett nytt.

Flera hade aldrig skrivit ett CV och de som kände sig kränkta i och med uppsägningen hade det ännu svårare att gå vidare och söka nytt jobb. Anna och Gunhild talade både med dem som hade förlorat jobben och de som var tvungna att sköta varslen.

Arbetsförmedlingen hade inte tillräckligt med resurser att hjälpa alla som behövde hjälp och det här är en annan aspekt som författarna till boken tycker att man borde ta upp till diskussion och ta lärdom av.

— Det här är något som man kan ta till sig bland kommunerna och fundera över när fördelningen av medel sker. När en liten ort som Gislaved råkar ut för en kris räcker inte pengarna som kommunen har avsatt, säger Gunhild och nämner ett annat problem som uppdagades i samband med krisen.

Främlingsfientlighet
Det handlar om de invandrare som bor i Gislaved. Före krisen hade många av dem jobb inom industrin och Gislaved skröt om sin goda integration. Problemet var att flera aldrig hade lärt sig svenska och nu när de sades upp hade de svårt att söka nya jobb eftersom flera jobb krävde att de skulle tala god svenska. Och även om det skulle vända för industrierna så var det inte säkert att man ville återanställa samma människor. Flera arbetsgivare talade om att de ville passa på att höja kompetensen hos sina arbetare om de skulle nyanställa.

Det var många i kommunen som oroade sig över att detta skulle kunna leda till främlingsfientlighet inom kommunen.

Inte bara tufft för dem som förlorar jobbet
Ett annat problem som författarna tar upp i boken är chefernas svårighet att säga upp medarbetare som de själva har varit med om att anställa, vilket kan blir särskilt jobbigt på ett så litet ställe där alla i princip känner alla. Författarna tar också upp fackets roll och hur de fackliga förtroendemännen många gånger fick agera psykologer och trösta förtvivlade människor.

Styrkan i boken är att Anna och Gunhild har haft god tid på sig att tala med dem som bor i Gislaved och att de verkligen visar hur enskilda personer kan drabbas av en kris.  Sammanlagd spenderade de en månad i Gislaved och har därefter följt upp personerna med mejl och samtal.
Boken Krisens siffror- röster från Gislaved ges ut av Premiss förlag.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Så söker du i årets lönestatistik

0
Nu är lönedatabasen Saco Lönesök uppdaterad med 70 000 ingenjörslöner. Läs tipsen om hur man söker i statistiken, och vad som är viktigt att tänka på just i år.   
Löneförhandling

9 snabba tips inför löneförhandlingen

0
I två artiklar i Dagens Industri ger Camilla Frankelius, förhandlingschef för Sveriges Ingenjörer, sina bästa tips inför och under lönesamtalet. Här är en sammanfattning av vad du behöver tänka på.
Ingenjörshuset

Osäkert om tillfällig höjning av medlemsavgiften slopas i förtid

0
I juli infördes den tillfälligt höjda medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer för att säkra inkomstförsäkringen under pandemin. Som längst ska höjningen pågå till december 2021, men om den kan avslutas tidigare är oklart.

Här får hemmajobbarna 30 minuter friskvård om dagen

0
Medarbetarna på fackförbundet DIK har rätt till 30 minuter friskvård om dagen. Den nytillträdda vd:n Johanna Lindell vill sända en signal att det är viktigt att komma ut i friska luften.
Claes Kilgren, Joakim Skeppling och Benny Andersson är aktiva i Sveriges Ingenjörer i Region Stockholm respektive Simrishamns kommun

De är trötta på låga ingenjörslöner i kommuner och regioner

0
Kopplingen mellan lön och prestation är svag i kommuner och regioner och det är svårt att få upp lönerna, menar några förtroendevalda ingenjörer.

Viktigast att ingen kollega blir felbehandlad

0
Tibor Muhi arbetar fackligt i Stockholms stad. Det bästa med jobbet är att se till att allt går rätt till och finnas där den dag någon behöver stöd från facket. 

”På FOI finns jobben som inte finns någon annanstans”

0
Stora satsningar på försvaret leder till fler uppdrag för FOI – Totalförsvarets forskningsinstitut.  Över 140 personer ska rekryteras i år – en utmaning när allt färre forskare i Sverige är svenska medborgare.

Hållbar industri i fokus för LTU-satsning

0
LTU satsar 28 miljoner kronor i Creaternity, ett program där man med hjälp av digital teknik och nya affärsmodeller söker vägar för en hållbar industri.

”Ingenjörer behövs inom vården”

0
Som ingenjör på en akutklinik kan Louise Davidsson vara med och bidra till förbättringar i vården.

Ingenjörer som jobbar hemma tappar känslan av gemenskap

0
Åttio procent av medlemmarna i Sveriges Ingenjörer arbetar under coronapandemin helt eller delvis hemma. 58 procent har till viss del tappat känslan av gemenskap. Det visar en undersökning från Sveriges Ingenjörer.

VI REKOMMENDERAR

”Jag är missnöjd med min nya lön, vad gör jag?”

2
Sveriges Ingenjörers ombudsman tipsar om hur du tar makten över löneprocessen.

TOPPLISTA