CSN korrigerar studiemedel utomlands

0
725

CSN har bestämt vad cirka 29 000 svenska utlandsstuderande ska få för studiemedel nästa år. Beslutet innebär sänkningar i några länder.

CSN fastställer den 1 juli varje år lånebeloppen för varje land där det finns studerande med svenska studiemedel. Det görs efter en kontroll av kostnadsutvecklingen genom enkäter till ambassader samt genom en granskning av valutaförändringarna.

I dag studerar cirka 29 000 svenskar i utlandet, vilket är en ökning jämfört med tidigare år. CSN:s beslut om att ändra beloppen minskar statens upplåning med 40 miljoner kronor.

Under 2009 har valutan stabiliserats i till exempel USA och Japan. Där väljer nu CSN att sänka lånebeloppen med 200 kronor respektive 600 kronor i veckan. En studerande i USA får därmed 16 329 kronor i månaden i studiemedel. Motsvarande siffra i Sverige är 9 044 kronor.

I Frankrike blir sänkningen 300 kronor och i Norge sänks beloppet med 200 kronor i veckan. I båda länderna har ett förändrat kostnadsläge motiverat en sänkning.

Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över studiestödet i utlandet. Syftet är att förenkla, förbättra och effektivisera hanteringen. Enligt direktiven ska uppdraget redovisas den 30 november.

– Vi anpassar nivåerna efter den valutautveckling som varit. Men vi har även tagit större hänsyn till kostnadsutvecklingen, säger Kerstin Borg Wallin, CSN:s generaldirektör. Samtidigt har vi ett av världens mest generösa ekonomiska stöd för studier i utlandet.

Operahuset i Oslo, Foto Håkon Mosvold Larsen/Scanpix

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.