Svensk familjepolitik en förebild

2
2049

Kvinnors yrkesarbete är inte kopplat till ökade konflikter mellan arbete och familj eller stress i hemmet. Det menar forskarna Tommy Ferrarini och Ingrid Esser som i en studie har undersökt 20 välfärdsstaters familjepolitik.

— Det vi kom fram till i studien är att kvinnors upplevda stress och konflikt mellan arbete och familj är större i länder med en mer traditionell inriktning av familjepolitiken, säger Tommy Ferrarini.

Med traditionell menar Tommy en familjepolitik där kvinnor huvudsakligen ansvarar för omvårdnaden av familjen. I studien (Family Policy, Perceived Stress and Work-Family Conflict) har de båda forskarna använt sig av stora statistiska databaser innehållande tusentals personer. De har inte undersökt familjepolitiken land för land utan i stället koncentrerat sig på att undersöka den internationella familjepolitiken och se vilket samband den har med stress och upplevd konflikter mellan arbetet och privatliv.

I studien framgår att den familjemodell som vi har i de Skandinaviska länderna, den så kallade könsegalitära tvåförsörjarmodellen, där både mannen och kvinnan i stor utsträckning arbetar och där vi har en väl utbyggd barnomsorg, leder till mindre stress än om kvinnan exempelvis skulle gå hemma med vårdnadsbidrag och ta hand om barnen medan mannen jobbade.

Men man hör ju jämt och ständigt om hur svårt det är för föräldrar att få ihop livspusslet, är svenska föräldrar jämfört med föräldrar i andra länder inte stressade?

–- Jo, man ska inte dra slutsatsen att de inte är stressade. Det är alltid stressande att ha barn men med den familjepolitik som vi har i Sverige verkar vara rätt väg att gå men sedan kan man ju försöka jobba ännu mer på att öka exempelvis männens roll i sammanhanget ytterligare, förklarar Tommy.

Han berättar hur barnafödandet skiljer sig väldigt mycket åt i de olika Europeiska länderna och medan Sverige ligger ganska högt upp på skalan över antalet födda barn per invånare föds det för få barn i exempelvis Tyskland.

— I Tyskland försökte politikerna få fart på barnafödandet genom att införa både vårdnadsbidrag och skatteavdrag men det hjälpte inte, de tyska kvinnorna ville inte gå tillbaka till hemmen, och år 2007 infördes en föräldraförsäkring som gör att man kan vara hemma med sitt barn under ett år, säger Tommy.

Under senare åren har det även i Sverige införts nya komponenter för att underlätta för bland annat barnfamiljer, exempelvis rut- och vårdnadsbidraget. Hur dessa åtgärder underlättar för familjernas upplevda stress är ännu för tidigt att se men det är något som Tommy gärna vill undersöka närmare i framtiden.

— Man kan se det på två olika sätt, ger rutavdraget fler möjligheter för barnfamiljer att välja eller är det ett sätt att öka klasskillnader människor emellan då det trots allt först och främst höginkomsttagare som använder sig av det? Det ska bli intressant att se, säger Tommy.

Här kan du läsa hela studien.

Ingrid Esser är forskare på och institutet för social forskning på Stockholms universitet och Tommy Ferrarini arbetar på institutet för Framtidsstudier samt institutet för social forskning på Stockholms universitet.

2 KOMMENTARER

  1. ”Här kan du läsa hela studien”. NEJ det kan jag inte – den går inte att hitta?’

    Hur har ni mätt stressnivån i blodet hos de här kvinnorna? Hur många kvinnor handlar det om totalt? I vilken ålder? osv. Det går inte att dra några slutsatser så länge all fakta saknas och bara handlar om olika påståenden.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola.