Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Studenter presterar sämre

Studenter presterar sämre

Under de senaste fem åren har prestationsgraden, det vill säga i vilken omfattning studenterna klarar de poäng som de registrerat sig för, minskat från 83 till 79 procent på svenska universitet. Den ökade mängden distansutbildning är en sannolik förklarin, enligt Högskoleverket.

De sjunkande prestationsgraderna är ett problem för lärosätena. Ju färre poäng studenterna tar, desto mindre pengar får lärosätena. Prestationsgraden ska dock inte blandas ihop med det i och för sig besläktade begreppet genomströmning som mäter hur stor andel som tar sin examen.

Generellt har kvinnor en högre prestationsgrad än män, men deras prestationsgrad har sjunkit något fortare än männens. Också mellan de olika studieformerna är skillnaderna stora. För yrkesexamensprogrammen var det 91 procent och för fristående kurser bara 63 procent. För generella program, det vill säga program som leder till högskole-, kandidat-, magister- eller masterexamen, var siffran 82 procent.

– Den stora ökningen av distansstudenter de senaste åren kan vara en förklaring till den sjunkande prestationsgraden, säger Lena Eriksson som är utredare på Högskoleverket. Många av distansstudenterna är inte i första hand inriktade på att skriva tentor och ta poäng. Dessutom dominerar fristående kurser inom distansutbildningen och det är inom dessa vi har sett att man tar minst poäng

Kan det vara så att de som läser på distans är en grupp som bara har tillkommit ovanpå, och på så sätt drar ned prestationsgraden?

– Nej, under den period som distansutbildningen har ökat så har inte totala antalet studenter ökat, snarare minskat, säger Lena Eriksson. Det var först under läsåret 2008-2009 som antalet studenter ökade något igen. Ändå kan man se vissa skillnader mellan distansstudenterna och dem som läser på campus. Distansstudenterna är generellt äldre, de tar mindre lån och de läser i högre grad fristående kurser.

Distansutbildning per brev har en gammal tradition, men det var först i början av 2000-talet som distansutbildningen i form av kurser på nätet tog fart ordentligt. Det var ett tydligt politiskt mål och mellan 2002 och 2005 fick lärosätena extra betalt för att ge sådana kurser.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

8
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

2
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA