Kristinas käpphästar för bra undervisning

2
1628

Kristinas recept för bra ingenjörsutbildning (råd till lärarna som ska hålla en kurs)

1. Vad är målen med kursen?
Vilka kompetenser ska studenterna utveckla? Ställ tydliga och höga krav. Målen ska vara relevanta för ingenjörers yrkesverksamhet. Prioritera i mängden ämnesinnehåll, det viktigaste är att studenterna utvecklar en arbetande förståelse av fundamenta. Det krävs en djup förståelse för att studenterna ska kunna koppla ihop kunskaperna med sådant de redan kan och som de kommer att lära sig senare, för att de ska kunna tillämpa kunskaperna på verkliga, komplexa problem, och för att kunskaperna ska sitta kvar.

2. Vilket arbete ska studenterna göra för att nå målen?
Utforma läraktiviteter som hjälper studenterna att utveckla de avsedda kompetenserna (punkt 1). Använd lärartiden effektivt – ägna er åt sådant som verkligen bidrar till studenternas lärande. Det handlar främst om att sätta studenten i eget, hårt arbete. Förståelse av teori kommer oftare genom tillämpning, det räcker inte med härledning. Det fungerar bäst när studenterna upplever ett behov av att lära sig något för att lösa uppgifter som betyder något för dem. Ert viktigaste jobb är att skapa sådana uppgifter och organisera aktiviteterna. Försök likna ingenjörsverksamhet så att studenterna samtidigt lär sig fungerande arbetssätt.

3. Hur ska studenterna visa att de nått målen?
Utforma examinationen så att studenterna ska visa att de nått målen (punkt 1). Eftersom examinationen styr studenterna går det inte att mäta något annat än målen. Det måste vara rätt mål och rätt nivå, till exempel duger inte en tenta med typtal om målet var förståelse. Använd examinationsmoment för att framkalla goda studier under hela kursens gång (eftersom panikpluggande oftast ger kunskaper som snabbt glöms). Ge feedback i tid så att studenterna vet vad de behöver göra för att komma vidare, men använd lärartiden effektivt – i stället för att ge individuell feedback till varje student kan ni organisera aktiviteter där de gnuggas mot varandra, det lär man sig mycket av.

4. Hur kan kursen förbättras hela tiden?

När ni utvärderar kursen – fokusera på att analysera examinationsresultaten och utgå från hur ni ser att studenternas lärande bör förbättras. Uppnår de rätt nivå av förståelse? Vad verkar vara svårt, vilka viktiga missförstånd eller oförmågor kan ni se? Hur kan aktiviteterna och examinationen utvecklas så att måluppfyllelsen förbättras? Skippa de traditionella kursvärderingarna som mäter hur nöjda studenterna är (tillräckligt nöjda räcker för att processen ska fungera), men skaffa djup insikt i hur de uppfattar kursens krav och aktiviteter. Kanske behöver ni bearbeta aktiviteterna och examinationen så att studenterna kan ta sig an dem på bättre sätt.

2 KOMMENTARER

  1. Spännande att se att någon utmanar lärare till att ge sina studenter/elever kompetens.
    Jag tittade i en kurskatalog igår, där bl a alla kurser i lärarutbildningen går ut på att studenten ska lära sig att forska. Om de lär sig den kompetensen blir de måttligt kompetenta i rollen som lärare…vilket vi kan se i vilken skola som helst, oberoende av nivå. Dessvärre också i lärarutbildningen.

  2. Äntligen nytänkande inom utbildningen. Tankarna kan tillämpas på lägre utbildningsnivåer också.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

KTH och Chalmers sticker ut i granskning av nyanställdas ålder

De flesta som får jobb inom högskolan är mellan 30 och 50 år. På KTH, Chalmers och Linköping är omkring hälften av alla nyanställda under 30 år.

Dra nytta av rekryterarens knep i jakten på nytt jobb

Vill du vidare i karriären? Den nya tjänsten Fråga rekryteraren kan ge dig goda råd och smarta tips på vägen till ditt nya jobb.
Sverige

Så mycket skiljer sig ingenjörers löner

Hur mycket skiljer lönen mellan ingenjörer som är chefer och de som inte är det? Mellan storstäder och övriga landet, privat och offentlig sektor och mellan civil- och högskoleingenjörer? Det får du svar på här.

Gör testet som mäter din trötthet

Hur trött känner du dig efter jobbet? Gör Sahlgrenska sjukhusets test som ger svar på din situation. Isolering vid hemarbete är en riskfaktor för trötthet.

Klarar du dig om du blir arbetslös?

Gör en riskanalys, se över din budget och testa kriståligheten för just din ekonomi. Det är tre bra tips för att slippa känna oro.

”Utan oss stannar sjukhusen”

När coronapandemin belastade sjukvården till bristningsgränsen arbetade också medicinteknikerna långa pass, ofta nära smittade patienter. Men i mediabevakningen har de hamnat i skuggan.

Högskolor tar fram utbildningar för ingenjörer i industrin

Tretton lärosäten har tillsammans tagit fram digitala utbildningar för yrkesverksamma ingenjörer inom industrin. Efter årsskiftet kan 1 000 utbildningsplatser bli tillgängliga.

Göteborgs första stadsbonde är en ingenjör

Klara Hansson är stadsbonde i Göteborg. "Jag inser att jag har stor nytta av mina ingenjörskunskaper i det jobb jag har nu" berättar hon.
Hemarbetsplats

Tänk på ljuset på (hemma)kontoret

Får kökslampan eller mysbelysningen fungera som arbetslampor när du jobbar hemma? Här ger synergonomen Per Nylén råd för hemmakontoret och kontoret. 

Ställ krav på din arbetsmiljö i hemmet

"Det är inte rimligt att anställda själva står för kostnaden att anpassa en arbetsplats i hemmet för en god arbetsmiljö" säger Magnus Skagerfält, sakkunnig på Sveriges Ingenjörer.