Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Magasinet Extramaterial Kristinas käpphästar för bra undervisning

Kristinas käpphästar för bra undervisning

Kristinas recept för bra ingenjörsutbildning (råd till lärarna som ska hålla en kurs)

1. Vad är målen med kursen?
Vilka kompetenser ska studenterna utveckla? Ställ tydliga och höga krav. Målen ska vara relevanta för ingenjörers yrkesverksamhet. Prioritera i mängden ämnesinnehåll, det viktigaste är att studenterna utvecklar en arbetande förståelse av fundamenta. Det krävs en djup förståelse för att studenterna ska kunna koppla ihop kunskaperna med sådant de redan kan och som de kommer att lära sig senare, för att de ska kunna tillämpa kunskaperna på verkliga, komplexa problem, och för att kunskaperna ska sitta kvar.

2. Vilket arbete ska studenterna göra för att nå målen?
Utforma läraktiviteter som hjälper studenterna att utveckla de avsedda kompetenserna (punkt 1). Använd lärartiden effektivt – ägna er åt sådant som verkligen bidrar till studenternas lärande. Det handlar främst om att sätta studenten i eget, hårt arbete. Förståelse av teori kommer oftare genom tillämpning, det räcker inte med härledning. Det fungerar bäst när studenterna upplever ett behov av att lära sig något för att lösa uppgifter som betyder något för dem. Ert viktigaste jobb är att skapa sådana uppgifter och organisera aktiviteterna. Försök likna ingenjörsverksamhet så att studenterna samtidigt lär sig fungerande arbetssätt.

3. Hur ska studenterna visa att de nått målen?
Utforma examinationen så att studenterna ska visa att de nått målen (punkt 1). Eftersom examinationen styr studenterna går det inte att mäta något annat än målen. Det måste vara rätt mål och rätt nivå, till exempel duger inte en tenta med typtal om målet var förståelse. Använd examinationsmoment för att framkalla goda studier under hela kursens gång (eftersom panikpluggande oftast ger kunskaper som snabbt glöms). Ge feedback i tid så att studenterna vet vad de behöver göra för att komma vidare, men använd lärartiden effektivt – i stället för att ge individuell feedback till varje student kan ni organisera aktiviteter där de gnuggas mot varandra, det lär man sig mycket av.

4. Hur kan kursen förbättras hela tiden?

När ni utvärderar kursen – fokusera på att analysera examinationsresultaten och utgå från hur ni ser att studenternas lärande bör förbättras. Uppnår de rätt nivå av förståelse? Vad verkar vara svårt, vilka viktiga missförstånd eller oförmågor kan ni se? Hur kan aktiviteterna och examinationen utvecklas så att måluppfyllelsen förbättras? Skippa de traditionella kursvärderingarna som mäter hur nöjda studenterna är (tillräckligt nöjda räcker för att processen ska fungera), men skaffa djup insikt i hur de uppfattar kursens krav och aktiviteter. Kanske behöver ni bearbeta aktiviteterna och examinationen så att studenterna kan ta sig an dem på bättre sätt.

2 KOMMENTARER

  1. Spännande att se att någon utmanar lärare till att ge sina studenter/elever kompetens.
    Jag tittade i en kurskatalog igår, där bl a alla kurser i lärarutbildningen går ut på att studenten ska lära sig att forska. Om de lär sig den kompetensen blir de måttligt kompetenta i rollen som lärare…vilket vi kan se i vilken skola som helst, oberoende av nivå. Dessvärre också i lärarutbildningen.

  2. Äntligen nytänkande inom utbildningen. Tankarna kan tillämpas på lägre utbildningsnivåer också.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Kommunen behöver en part att bolla med”

0
Ökad delaktighet och möjlighet att påverka är två viktiga anledningar till att ingenjörerna i Gnesta ville dra igång ett facklig arbete.
Erika Svanström, ingenjör på Folkhälsomyndigheten

Ingenjör på Folkhälsomyndigheten: ”Intensivt men konstruktiv stämning”

0
Att jobba på Folkhälsomyndigheten har varit extra intensivt det gångna året – också för ingenjörerna.

Kreativa ingenjörer löser kriser i covidvården

0
För medicintekniska ingenjörer har det senaste året varit allt annat än normalt. Brist på utrustning och förbrukningsmaterial har krävt snabba beslut, hårt arbete och problemlösning.

Neddragningarna på Chalmers – så många fick gå

0
juni varslade Chalmers 180 anställda om uppsägning. Nu är de fackliga förhandlingarna avslutade och uppsägningarna blev färre än befarat.
Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

6
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

1
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

23
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

1
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA