LTH spårar skuggdoktorander

1
1889

Lunds tekniska högskola försöker lösa problemet med skuggdoktorander.  Rektor Anders Axelsson har satt ner foten och gett prefekterna uppdraget att rapportera in alla skuggdoktorander. Institutionerna måste ordna deras finansiering.

Förra hösten fick rektorn vid Lunds tekniska högskola, Anders Axelsson, kännedom om ett antal utländska studenter som forskade på högskolan utan att vara antagna till forskarutbildningen. Hur många det handlar om vet han inte med säkerhet.

— Doktoranderna uppger att det finns omkring 20 utländska så kallade skuggdoktorander vid LTH men det är inte uppgifter som ledningen har, säger han.

Skuggdoktorander forskar utan att vara formellt antagna till en forskningsutbildning. Lönen är i de flesta fall baserad på stipendier och låg. De har ingen anställningstrygghet, täcks inte av universitetets försäkring och är inte garanterade att tillgodoräkna sig kurserna de går eller en examen.

Enligt LTH:s policy antar högskolan inte doktorander som kommer till Sverige på ett stipendium som är lägre än 12 000 kronor i månaden.

— En del att kommer hit med låga stipendier, börjar forska och hoppas att de ska lyckas få finansiering här för att senare kunna antas till forskarutbildningen. Tyvärr blir det inte alltid så, säger Hanna Modin, doktorandsektionens studierådsordförande.

Anders Axelsson

Anders Axelssons startade förra året en kartläggning av alla stipendier. Dessutom gav han uppdraget till alla prefekter att rapportera in de skuggdoktorander som finns på varje institution.

– Vi har fått in rapporter om 3-4 utländska studenter som forskar här men har för låga stipendier för att kunna antas till forskarutbildningen. På olika sätt har institutionerna löst deras situation med finansiering så att alla är antagna i dag, säger Anders Axelsson.

Hanna Modin är positiv till att LTH vill lösa problemet med skuggdoktorander men hon varnar för risken att prefekterna inte rapporterar in alla.

— Det ligger ju knappast i deras intresse att skuggdoktorander kommer upp på bordet eftersom det är institutionerna som tvingas lösa finansieringsfrågan för dem, säger hon. Jag känner en skuggdoktorand som inte har blivit inrapporterad och jag är övertygad om att det finns fler, säger hon.

Anders Axelsson tror att det kan finnas utländska skuggdoktorander som inte ens prefekterna känner till.

— Det kan vara enskilda forskare som bjuder in utländska studenter att medverka i projekt och när deras stipendier är för låga kan de inte bli antagna som forskarstudenter. Genom att tydligt markera LTH:s inställning hoppas jag göra forskarna medvetna om problemet. Det kan också bli ett moraliskt tryck från kolleger som ser utländska studenter i forskningsprojekt som inte är antagna till forskarutbildningen, säger Anders Axelsson.

Högskoleverket vet inte hur många skuggdoktorander det faktiskt finns vid svenska lärosäten, eftersom de egentligen inte får finnas. Det finns ofta ett ömsesidigt intresse hos såväl skuggdoktoranden som institutionen/handledaren att inte avslöja det verkliga syftet med samarbetet.

För två år sedan rapporterade Högskoleverket att fyra av tio doktorander vid tekniska institutioner hade deltagit i forskarutbildning innan de blev antagna. Men långt ifrån alla är utländska studenter. Det är inte ovanligt att svenska studenter får ett muntligt löfte om en plats som doktorand och anställs på institutionen. Fredrik Häggström, doktorandombud vid studentkåren på KTH, känner till en hel del forskningsingenjörer på KTH som är i den situationen.

—  Det kan finnas flera skäl till att studenter inte antas till forskarutbildningen utan först erbjuds en plats som forskningsingenjör. Ibland är finansieringen inte klar men ibland vill handledaren testa om studenten är tillräckligt bra. De studenter som väldigt gärna vill bli antagna kan leva länge på hoppet och ligga på men alla blir inte antagna, säger Fredrik Häggström.

Eva Westberg

Skuggdoktorander är ett problem som är svårt för Högskoleverket att lösa.

— När vi får in anmälningar utreder vi dessa. I allmänhet är det skuggdoktoranderna själva som står bakom anmälan. De upplever att de har fått ett löfte att bli antagna till forskarutbildningen men inte blivit det. Här finns sällan några skriftliga avtal och det är svårt att veta vad som har sagts, säger Eva Westberg, chef för den juridiska avdelningen på Högskoleverket.

Läsarfråga: Är du skuggdoktorand och vill berätta om din situation för oss? Mejla oss på redaktionen.

1 KOMMENTAR

  1. En medlem mejlade till redaktionen med en kommentar till artikeln om skuggdoktorander. Personen i fråga vill vara anonym/ Anna, red.

    Hej,
    Jag känner igen mig i er artikel om skuggdoktorander. Jobbar som forskningsingenjör på en teknisk högskola sedan flera år tillbaka och har väl länge inte haft en tanke på att doktorera utan gärna velat komma ut i industrin i stället. Tyvärr verkar det som om min kompetens nedvärderas av industrin då jag jobbar som forskningsingenjör inom akademin. Det uppstår alltid en svävande fråga på intervjuerna om varför man inte doktorerar. Nu har jag definitivt tröttnat på att hela tiden vara på jakt efter nytt jobb då jag inte är nöjd med mina arbetsuppgifter. Jag känner att jag har stannat av i min personliga utveckling.

    Jag har sedan drygt ett år tillbaka jobbat en del tid med min egen forskning (inskriven 50 procent som doktorand) men det har inte på lång väg varit så mycket jag har gjort. Nu vill jag å upp i full tid som doktorand och pratade så sent som i går med min handledare/chef om saken. Han var inte helt avvisande men inte heller jättepositiv. Han sade att det inte är helt självklart att jag skulle få göra det. Vi har de senaste åren anställt fyra stycken doktorander i den grupp jag arbetar och jag har aldrig blivit tillfrågad om jag var intresserad av att doktorera. Nu när jag tog upp frågan så var det tydligen en självklarhet från min chefs sida att min kollega som också varit inskriven på halvtid som doktorand också måste erbjudas samma möjlighet som mig även om han inte har uttryckt en sådan önskan ännu. Varför har då inte vi blivit tillfrågade då de andra blivit anställda? Då blev det ju mycket svårare att genomföra då det drabbar den produktion vi har mer om vi båda slutar där.

    Som forskningsingenjör har jag ofta upplevt det som om jag behandlas sämre än doktoranderna trots att jag många gånger har varit betydligt längre där än många a dem och dessutom har betydligt mycket mer kunskap än dem i ett bredare perspektiv. De är specialister på sitt område men jag har jobbat länge och kan rätt mycket om många saker. Kommer jag inte få någon respons på att få gå upp i full tid ser jag ingen annan utväg än att säga upp mig för då kan jag ta korta vikariat som inte är aktuella om man har en fast tjänst. Men det känns helt sjukt att man måste säga upp sig för att få möjlighet att pröva något nytt. Som situationen är nu är jag bara frustrerad och det har börjat gå ut över min familj och där går min gräns för vad jag kan stå ut med. När jag nu tittar i backspegeln så skulle jag aldrig ta en tjänst inom akademin som inte är en doktorandtjänst för det är ingen som sätter något värde på andra tjänster inom akademin, inte ens högskolorna själva.

    Jag skulle inte heller rekommendera andra att ha högskolan som arbetsplats. Jag kommer från en familj där akademiska studier inte varit så vanliga och har därmed trott att jag med en civilingenjörsexamen och en magisterexamen inom humaniora skulle vara konkurrenskraftig på arbetsmarknaden utan att disputera. Jag börjar starkt omvärdera det i dag efter att ha tillbringat för många år på den här tekniska högskolan.

    Hälsningar
    en medlem

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.