Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Mobbning på jobbet komplex fråga

Mobbning på jobbet komplex fråga

Mobbning på jobbet kan se ut på många olika sätt. Utfrysning eller att fråntas arbetsuppgifter är två exempel. Gemensamt är att någon utesluts ur gemenskapen. I de fall man inte drar jämnt med alla på jobbet blir det viktigt att skilja på sak och person och behålla den professionella kontakten. Det skriver Louise Svensson, forskare i sociologi vid Örebro universitet, i sin doktorsavhandling Mobbning i arbete.

Nio procent av alla människor som arbetar i Sverige upplever att de någon gång har blivit mobbade på sin arbetsplats. Det finns inga enkla svar på hur man förhindrar mobbning, men i Louise Svenssons doktorsavhandling framgår det att sammanhanget är viktigt. Att arbeta eller att vara annorlunda än vad som är normalt för just den arbetsplatsen är ofta avgörande.

– Det är lätt att ta till förklaringar som antingen rör den mobbades personlighet eller till exempel en chefs elakhet eller bristfälliga ledarskap, men mobbning är en komplex fråga. Flera saker samverkar, säger Louise Svensson.

En person som sedan tidigare är van vid att arbeta självständigt kanske ifrågasätter saker på möten när andra inte är vana vid att det görs. Mobbningen kan också starta i och med en konflikt eller efter att en anställd bytt position. Mobbning kan därmed komma smygande under en längre tid eller starta hastigt efter en viss händelse. Plötsligt blir kollegor mobbare. Den eller de som mobbar kan vara chefer, kollegor eller underordnade. Oftast är det inte någon stor grupp.

Mobbning verkar vara vanligast på sådana jobb där man arbetar med människor. Enligt Louise Svensson är mobbning vanligare i exempelvis vården än bland datorprogrammerare. Orsaken till det kan vara så enkel som att man i vårdande jobb måste prata med varandra, vilket ger fler möjligheter till att osämja uppstår. En omständighet som kan förvärra mobbningen är där arbetslokalerna är utformade så att den mobbade aldrig kan dra sig undan.

Både chefer och underställda kan bli mobbade. I Sverige säger cirka hälften av dem som känner sig mobbade att det är chefen som mobbar. Utomlands är det fler, uppåt 80 procent, som anser att chefen ligger bakom mobbningen.

Som kollega kanske man inte ens vet om att det pågår, men för den utsatte kan alla som inte öppet visar sitt stöd vara potentiella mobbare. Den mobbade vet var han har mobbarna, de som utsätter honom för negativa handlingar. De övriga, som inte säger något eller kanske inte ens vet något, kan han uppleva som medlöpare. Den osäkerheten blir en del av mobbningen.

Samtidigt visar Louise Svenssons avhandling att kollegor som vågar visa att de står på den utsattes sida lätt kan bli mobbade själva, såvida inte stödjaren själv redan har en mycket stark ställning i gruppen, kanske i kraft av sin chefsposition

Enligt Louise Svensson är det vanskligt att ge generella råd. Samma åtgärd som minskar mobbningen i en miljö, kan förvärra den i en annan. Men som medarbetare bör man tänka på att särskilja sak från person. Försök att behålla den professionella kontakten även om man inte drar jämnt på det personliga planet.

Föreningen STOPP – mot kränkande särbehandling i arbetslivet – hittar du här

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.
Västervik

Facket varnar: Kan bli reallönesänkning

0
Sveriges Ingenjörer i Västerviks kommun protesterar mot att kommunen bara vill avsätta 2,0 procent för löneökningar under 2022.

Ingenjören valde bort storstaden – fann drömjobb och hus på landsbygden

1
Civilingenjören Lisa Jodensvi har följt trenden. Hon flyttade från en lägenhet i Göteborg till en prästgård i Ångermanland.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA