Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Svensk import påverkar global miljö

Svensk import påverkar global miljö

Om man räknar in koldioxidutsläppen som svensk konsumtion orsakar utomlands blir siffran 25-35 procent högre än om vi bara tar med det som produceras i Sverige. Vi påverkar vattenuttag, markanvändning och utsläpp långt utanför våra gränser.

Kaffe till en enda kopp kräver 140 liter vatten, en bomullströja 4100 liter. En rapport från Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen om svensk konsumtions miljöpåverkan utomlands visar att den totala svenska konsumtionen år 2003 orsakade utsläpp på 95 miljoner ton växthusgaser. Det är 25-36 procent mer än om vi bara mäter vår egen produktion. Även utsläppen av exempelvis svavel-och kväveoxider är större om man ser till konsumtionen än om man bara mäter produktionens påverkan.
– Vi tycker att det är väldigt viktigt, och ett stort steg framåt, att vi nu börjar mäta hur vår konsumtion av saker som är tillverkade utomlands påverkar miljön, säger Helena Bergstöm, handläggare på Naturvårdsverket. Det är en stor post i dag när så mycket att av allt vi konsumerar importeras.
Hur kostnader som vi tror att vi spar in i Sverige i själva verket hamnar någon annanstans har nyligen illustrerats genom bland annat reportage om läkemedelsframställning i Indien. Där tillverkas aktiva substanser till de billiga läkemedel landstinget vill att vi väljer under former som skulle vara förbjudna om det vore i Sverige (Veckans Affärer nr 36 2010).
Just kemikalieutsläppen utomlands är ett område där kunskapen är dålig. ” Inte sällan rör det sig om import från länder med svagt utvecklad kemikaliekontroll och bristfällig miljölagstiftning. ” skriver rapportförfattarna.
– Vi föreslår ju inga åtgärder utan visar att så här ser det ut, säger Helena Bergström. I det långa loppet tror jag att vi kan påverka det här genom exempelvis offentliga inköp. Får vi in de här siffrorna i vårt arbete med miljömålen så kan vi också tänka till om hur vi ska göra för att minska vår påverkan på miljön både utomlands och i Sverige.

JG
Läs rapporten

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörshuset

Avgiftshöjningen: Så ska överskottet användas

0
Den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer avslutas i förtid. Men vad händer med pengarna som är kvar?

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

0
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA