Indienflytt pressar Ericssonanställda

17
2769

Att samtidigt sköta sitt jobb, leta efter en ny tjänst och lära upp den som ska ta över dina arbetsuppgifter i Indien blir för mycket. Det tycker ett av Ericssons huvudskyddsombud som har lämnat in en anmälan till Arbetsmiljöverket.

Anmälan gäller situationen på två avdelningar i Sverige där hälften av personalen kommer att förlora sina uppgifter när en del av verksamheten förläggs till Indien. De anställda håller på att söka nya jobb inom bolaget men ska också sköta sitt vanliga jobb och dessutom lära upp sina indiska efterträdare. Förhandlingar pågår med arbetsgivaren och det aktuella skyddsombudet vill därför inte ställa upp i en intervju.

– Ibland går sådana här processer bra men det är lätt att underskatta hur mycket kraft det kräver att lära upp sin efterträdare och då kan det leda till överbelastning, säger Per Norlander, ordförande för akademikerföreningen vid Ericsson i Linköping och vice ordförande för den koncernövergripande akademikerföreningen i Sverige. Jag har inte själv någon detaljkunskap om just det här fallet men har skyddsombudet slagit larm så är det allvarligt.

Han beskriver också att det kan vara svårt att veta hur medarbetarna mår i dag när vi har flextid och fri arbetstid. Den som inte mår bra kan dölja det och när det väl blir en sjukskrivning har det ofta gått långt.

Inom Ericsson sker överflytt av verksamheter mellan olika länder numer hela tiden och ofta utan varsel. Den behöver inte bero på lägre kostnader utomlands utan kan motiveras med behovet av att vara närvarande på vissa marknader. Tyngdpunkten inom koncernen förskjuts utan att man drar ner i egentlig mening.

– De här processerna sköts på olika sätt men en metod för att värna medarbetarna är att ha som villkor att de som väljer att stanna kvar på sina jobb och sköta en bra överlämning tidigt ska får reda på var de ska jobba sedan, säger Per Norlander. Då slipper de den oron.

Han menar att det är lätt att vara överoptimistisk både när det gäller hur mycket arbete som krävs av individen för att lämna över sina arbetsuppgifter till en annan anställd och när det gäller den nya organisationens förmåga att ta till sig verksamhet.

I den anmälan som har inkommit till Arbetsmiljöverket kräver skyddsombudet att Ericsson bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

Inom akademikerföreningen har man arbetat mycket bland annat med lokalfrågan där föreningen har försökt få fram siffror på vad man tjänar eller förlorar på täta kontorslandskap.

– Det är en fråga som påverkar våra medlemmar mycket. Hur kreativ går det att vara i ett landskap på 60 personer? Också det är svårt att mäta eftersom vi anpassar oss och kanske kommer en timme tidigare till jobbet eller sitter hemma en dag för att kunna koncentrera oss. Vi har inte kunnat hitta något som tyder på att vinsten med förtätningen motsvara den försämring av produktiviteten som vi upplever kommer av att anställda inte kan koncentrera sig, säger Per Norlander.
JG

17 KOMMENTARER

  1. Det finns ingen anledning att lära upp de som kommer hit från Indien då detta leder till flytt av verksamhet samt färre arbetstillfällen i Sverige. Det i sin tur leder till fler ingenjörer per tjänst i Sverige och därmed överskott på ingenjörer. Då kan arbetsgivarna pressa lönerna …

  2. Öppna kontorslandska har funnits länge på min arbetsplats med mycket missnöje. Nu verkar det ta över i lite mera prestigefulla företag också. Jag tycker det är dags för facket att göra något åt det problemet när dess medlemmar protestrar högre och högre. Jag börjar fundera varför ska jag vara med facket, när jag själv ska förhandla lön och håller på få sämre arbetsvillkor. Nu har Saab (Linköping) börjat med att lägga städansvaret på anställda! Jag varnar er för att söka jobb på Saab i Linköping!

  3. De öppna kontorslandskapen passar utmärkt för extroverta människor som chefer och projektledare som hela tiden behöver hålla sig ajour med en massa folk och ha koll på vad alla gör och vad som händer. Däremot är de tortyr för introverta som hellre sitter och tänker och löser en svår uppgift. En del av problemet med detta är sannolikt att de som fattar besluten själva är extroverta ut i fingerspetsarna och inte för sitt liv kan begripa vart problemet ligger. Lokalplaneringen tar inte hjälp av HR-expertis som begriper dylika saker, istället anser man sig vara expert själv, med känt resultat.

  4. Har upplevt samma sak när jag arbetade på Ericsson för 2 år sedan redan, kontorslandskap, för att kunna övervaka att alla ”arbetar”, lära upp indier, för det är ju billigare (?), sen nedläggning och flytt av verksamhet. Man undrar varför vi dessutom tar emot indier och utbildar dom på KTH för att dom sedan med våra skattepengar skall ta våra arbeten?

    Aningen befängt

  5. Mina barn är duktig på det mesta i skolan och särskilt i matte. Trots alla mina varningar envisas de med att vilja bli ingenjörer. Är det någon som kan hjälpa mig med argument för läkar- eller jurist-utbildning, så att de slipper tillhöra samma ingenjörsproletariat som jag? Intressanta arbetsuppgifter är en sak, men min lön och arbetsmiljö vill jag inte att de skall behöva stå ut med under 40 år.

  6. Tja, dessutom om indiern som de lägger energi och tid på att lära upp klarar av uppgifterna kommer han att i 9 fall av 10 byta jobb inom ett halvår. I många fall fixar de inte samma uppgifter, vilket innebär att efter viss förvirring och försening som kostar mycket pengar, irritation hos kunderna mm måste en konsult köpas in för dyra pengar. I sutändan har det hela kostat 2x så mycket som det hade kostat att inte flytta uppgifterna alls… Cyniskt, men sant.

  7. Fortfarande bättre än på de flesta ställen i världen. Att det sen inte är så optimalt är ju en annan sak.

  8. Jag jobbar med ganska avancerade uppgifter på Ericsson, det VAR jätteroligt men nu letar annat jobb – av en enda anledning nämligen landskapen som någon överkucku har bestämt att alla skall sitta i; strunt samma vad man arbetar med, hur och med vilka man arbetar! Jag märker att jag jobbar längre, får mindre gjort och vad priset är; deprimerad och totalt slut när jag kommer hem! Jag är inte så ung, men som tur är finns det jobb – om än de inte växer på träd. En rimlig lönesänkning kan jag också tänka mig, jag vill gärna leva och vara frisk och glad – och jobba för en arbetsgivare som är frisk nog att inte motarbeta sin personal!

  9. Jag skulle absolut vägra att lära upp någon som som skulle ta över mina arbetsuppgifter om jag inte slutade/bytte uppgifter frivilligt. Kanske svårt att vägra helt öppet, men det finns väl mer sofistikerade sätt att göra det på.

  10. Man säger gärna att medarbetarna är företagets främsta tillgång men när det kommer till kritan behandlas vi som boskap. Ericsson liknar numera ett telemarketing bolag där anställda sitter sida vid sida i långa bänkrader.

  11. Oj vad det är synd om oss som måste prata med varandra på arbetstid. Ordnar man det rätt så är öppna lanskap lysande för arbetsmiljön.

  12. Är det någon som ta hänsyn till stresspåslag för medarbetare under sådana förhålande. På sikt leder det till stressrelaterade sjukdomar och stora kostnader för samhälle.

  13. En CF-ombudsman sa till mig för ganska många år sedan, att civilingenjörsyrket håller på att proletariseras. Nu är vi kanske där. Vi sitter tätt i stora salar, likt fabriksarbetare i förra seklets början.

  14. Man kan undra om det är viktigast att veta vad alla ens kollegor gör eller att hinna åstadkomma något ingenjörsarbete själv då man placeras i ett öppet landskap

  15. Personligen tycker jag att täta landskap är ett skäl att försöka byta eller inte ta ett jobb. Det är störigt, man blir mer smittad med sjukdomar och jag funderar ofta på varför ska jag jobba större delen av livet för att kunna köpa ny bil och stort hus när jag min vakna del av livet sitter i en arbetsmiljö gjord för slavar.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.