Förbundet med världen som arena

0
863

Genom medlemskapet i internationella organisationer har Sveriges Ingenjörer kunnat påverka viktiga beslut som rör arbetstagare. Reglerad arbetstid och striktare regler kring mutbrott i internationella företag och är några exempel.
 — Om vi ska kunna behålla och helst förbättra våra medlemmars fackliga inflytande måste det finnas ett väl utvecklat internationellt fackligt samarbete, säger förbundets internationella sekreterare Paul Lidehäll.
 
 Vad arbetar du med för fråga just nu?

— Jag sitter med i en arbetsgrupp för global handel och investeringar. Det senaste året har parterna haft dialoger med vetenskapsmän, stater och organisationer om att man måste ta fram vassare regler för hur internationella stora och små företag förväntas agera. Det handlar bland annat om anställning och förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, miljö och bekämpning av mutor. Just nu håller vi på och jämför förslagen med våra egna underlag. Sedan är det meningen att vi ska komma med förslag till förändringar.

När blir det klart?

— I december möts gruppdeltagarna för en avstämning i Paris och sedan fortsätter arbetet under våren och då i form av förhandlingar som beräknas vara avslutade i juni 2011.

Vad betyder förbundets engagemang i de här organisationerna?

— Det betyder oerhört mycket, det skulle inte vara ett alternativ att inte vara med. Dagens arbetsmarknad är global och Sveriges Ingenjörer måste vara med och påverka. I takt med att nya investeringar sker i andra delar av världen måste vi lära oss hur det fungerar i andra länders ekonomier och arbetsmarknader, säger Paul och tar Kina som exempel.

— Vi har redan nu svårt att konkurrera med Kinas billiga arbetskraft. Hur ska vi kunna mäta oss mot dem i framtiden? Och hur ska vi kunna etablera en facklig verksamhet där? Det enda sättet vi kan vara med och påverka utvecklingen mot ökad respekt för mänskliga- och fackliga rättigheter är genom att vara med i de här organisationerna, förklarar han och säger att en annan viktig del är att följa upp hur arbetsmarknadsreglerna efterlevs i olika delar av världen.

Tålamodskrävande arbete

Att delta i organisationernas arbete och följa utvecklingen i olika branscher och länder och vara med och försöka påverka olika lagförslag kostar både tid och pengar (flera hundra tusen kronor) och ofta dröjer det länge innan man ser frukten av ansträngningarna.

Det tog exempelvis flera år innan arbetstidsdirektivet blev klart. Direktivet innebär att veckoarbetstiden inklusive övertid inte får överstiga 48 timmar under en fyra månaders period.

Det tog också lång tid innan direktivet om Europeiska företagsråd blev klart. Företagsråden (European Works Councils) bildades för att förbättra rätten till information och inflytande för anställda inom internationella eller multinationella företag och direktivet handlar om att stärka inflytandet i råden.

Sedan 2002 har Sveriges Ingenjörer varit med i UNI (Global Union). Det är en organisation som fokuserar på att få till stånd globala ramavtal för att få makt och inflytande och rättvisa villkor för de anställda i multinationella företag.

Sverige som förebild

Mikael Wittbäck arbetar som ombudsman på Sveriges Ingenjörer och är förbundets representant för post- och logistikföretagen inom organisationen UNI. Genom sitt medlemskap i UNI har Mikael de andra svenska fackliga representanterna bidragit med sina erfarenheter av hur Sverige har arbetat fackligt med liberaliseringen av Posten.

— Vi har också gett stöd vid bildandet och arbetet med Europeiska företagsråd, säger Mikael.

Bygga nätverk

Förutom att vara med och påverka olika direktiv är medlemskapet i UNI också ett sätt att nätverka och komma närmare de andra fackliga organisationerna i exempelvis Norden.

—  Innan mötena så pratar vi ihop oss med ingenjörsförbunden i Norge och Danmark, på så sätt får vi mer kraft bakom våra argument, förklarar Mikael och tillägger att förbundets närvaro i UNI inte bara gagnar ingenjörer utan även bidrar till att akademikers roll i arbetsmarknadsfrågor i stort lyfts fram.

Mikael tycker liksom Paul att det är viktigt att förbundet deltar i internationella sammanhang.

— I Sverige arbetar vi för en fri marknad och med att överbrygga gränser så att det blir lättare att jobba i olika länder. Vi är ett utvecklingsvänligt förbund och då måste vi vara med och bejaka den utvecklingen, säger han.

Förklaringar vad de olika organisationsförkortningarna som Sveriges Ingenjörer är med i står för: 
 • EMF: Är en organisation som försvarar arbetarnas intressen inom den europeiska metallindustrin.
• EMCEF: Den europeiska federationen för gruv, kemi och energisektorn. 
• UNI: Federationen för tjänste- och kommunikationssektorn.
• NordIng: Är ett samarbete mellan 12 ingenjörssamfund i de nordiska länderna och Baltikum.
• ANE: Är en organisation som främjar förståelsen för Nordens ingenjörer i internationella forum.
• FEANI: Är en europeisk ingenjörsfederation med 29 medlemsorganisationer från lika många länder och omfattar cirka 3,5 miljoner ingenjörer. FEANI är officiell instans för EU-kommissionen i frågor som rör ingenjörer och också rådgivande till Europarådet samt FN-organen UNESCO och UNIDO (United Nations Industrial Development Organisation).
• TUAC: Trade Union Advisory Committee, OECD: s fackliga rådgivande kommitté.
• ICTU: Internationell facklig samordning
• ETUC: Europafacket
• Eurocadre: En organisation för chefer inom industrin och förvaltning.

Du som vill läsa mer om förbundets internationella engagemang kan göra det här.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Innovation har gått från nice to have to must have”

Samla in idéer från hela företaget, mindre fokus på kortsiktiga kvartalsrapporter och gör analyser av hur förändringar i omvärlden. Läs innovationsexperten Sofie Lindbloms tips för att få bra idéer att lyfta företaget.

Ingenjörerna välkomnar att regeringen går vidare med parternas Las-förslag

– Det är ett glädjande besked och vi har gjort en stor ansträngning för att fram ett förslag som gynnar hela arbetsmarknaden, säger Camilla Frankelius, på Sveriges Ingenjörer, om att regeringen går vidare med parternas Las-förslag.

Skyddsombudens oro: ”Svårare att uppfatta hur folk mår”

Hemarbetet har väckt nya utmaningar i arbetsmiljöarbetet. Två skyddsombud delar med sig av sina tankar och erfarenheter.

Facken på Scania avstår arvoden till förmån för anställda

Scanias  fackliga företrädare avstår sina styrelsearvoden i Traton och motsvarande belopp överförs till Scanias personalstiftelse.
video

Börjar föreläsningar med att vinka: “Som att prata i ett svart hål annars”

KTH-professorn Mats Ericson har testat nya sätt att föreläsa sedan pandemins start. Bland annat har han byggt en avancerad filmstudio hemma.

Så många nya utbildningsplatser får lärosätena

Regeringen vill satsa ytterligare 1,7 miljarder på högskolan. Men det är inte fritt fram för lärosätena att göra egna prioriteringar. Merparten av stödet är öronmärkt för att stärka olika delar av utbildningen.

KTH och Chalmers sticker ut i granskning av nyanställdas ålder

De flesta som får jobb inom högskolan är mellan 30 och 50 år. På KTH, Chalmers och Linköping är omkring hälften av alla nyanställda under 30 år.

Dra nytta av rekryterarens knep i jakten på nytt jobb

Vill du vidare i karriären? Den nya tjänsten Fråga rekryteraren kan ge dig goda råd och smarta tips på vägen till ditt nya jobb.
Sverige

Så mycket skiljer sig ingenjörers löner

Hur mycket skiljer lönen mellan ingenjörer som är chefer och de som inte är det? Mellan storstäder och övriga landet, privat och offentlig sektor och mellan civil- och högskoleingenjörer? Det får du svar på här.

Gör testet som mäter din trötthet

Hur trött känner du dig efter jobbet? Gör Sahlgrenska sjukhusets test som ger svar på din situation. Isolering vid hemarbete är en riskfaktor för trötthet.