Sveriges chans ligger i samspelet

0
720

Sverige har alla förutsättningar för att behålla en industri i världsklass, men det kommer inte av sig självt. På årets upplaga av Industridagen som hölls i Unionens lokaler i Stockholm varvades oroliga uttalanden om asiaternas frammarsch med pep talk om Sveriges industriella potential.

De asiatiska ländernas lönekostnader ligger på en bråkdel av de svenska. Därför måste vi leta fram våra egna konkurrensfördelar och använda oss av dem. Det var huvudbudskapet på Industridagen som arrangerades av Industrikommittén.

Under seminariet försökte några av industrins företrädare svara på tre sammanlänkade frågor:
1. Hur ska vi få ett ökat forskningssamarbete mellan industrin och universiteten?
2. Hur bygger vi starkare forskningskluster?
3. Hur effektiviserar vi den svenska produktionen?

På den första frågan om ökat samarbete mellan industrin och universiteten landade resonemanget i att det måste bli karriärmässigt lönsamt för forskare att gå mellan industri och akademi.

– Det behövs ett annat meritsystem för professorer än dagens som består i citeringar i vetenskapliga publikationer, sade Marie S Arwidson, VD för skogsindustrierna, skogbolagens branschorganisation. Det måste vara eftersträvansvärt för professorer att delta i industriellt innovationsarbete.

Sveriges Ingenjörers ordförande Ulf Bengtsson, som även deltog som representant för Sony Ericsson, påpekade också behovet av ökad rörlighet mellan industri och akademi.

– Annars, sade han, finns risk att hjulet uppfinns på flera ställen samtidigt.

Även industridoktorandernas situation togs upp. Deras position behöver stärkas. De har ofta svårt att få erkännande både som forskare och som värdefulla medarbetare på företagen.

Som svar på den andra frågan om starkare forskningskluster visade Åke Svensson, före detta VD för Saab AB,  en bild på stridsflygplanet Gripen stigande mot himlen, varpå spontana applåder utbröt i lokalen.

– Gripen är en av de mest fantastiska innovationsupphandlingar som har gjorts i Sverige, sade han. Det här var alltså 1982 när persondatorerna fortfarande hette ABC 80 – om ni kommer ihåg. Flygplanet var nästan omöjligt att bygga. Datorerna som krävdes för att hålla det instabila planet på rätt köl översteg hela flygplanets lastkapacitet. Men industrin gick ihop i ett partnerskap med försvarsmakten, FOI och högskolorna. Resultatet blev det här flygplanet som nu till pris och prestanda konkurrerar ut de andra flygplanen på världsmarknaden.

Bo-Erik Pers, VD för Jernkontoret, påminde om det ökade behovet av ingenjörer och ett ökat ”inflöde av kunskap” för att kunna hänga med i trenden med alltmer tjänster inbakade i exportprodukterna – att exportörerna i allt högre grad gör köparen delaktig i produktionstekniken.

På den tredje frågan om effektivare produktion lyfte Monica Bellgran, produktionschef på Haldex, fram företagets kvalitetsarbete.

– Alla jobbar med Lean production i dag, sade hon. Frågan är hur man blir unik. Lean är operativt, men vi försöker även tänka på steget innan. Hur tar man fram produkter och hur bygger man fabriker där man från början tänkt på alla detaljer som förenklar tillverkningen?

I debatten nämndes de svenska dygderna flera gånger. Med tanke på de svenska tjänstemännens självständighet bör Sverige kunna vända sin litenhet till en fördel. Det gör att vi kan vara snabba i vändningarna i tillverkningen av komplexa produkter. Svenska producenter har dessutom bevisat hög produktions- och leveranssäkerhet, något som inte alltid finns i låglöneländerna.

Stefan Löfvén lyfte till och med fram den svenska du-reformen på 60- och 70-talet som en faktor som effektiviserade samarbetet inom den svenska industrin.

Ulf Bengtsson avslutade:

– Sverige har naturresurserna och vi har förmågan att utveckla dem hela vägen till avancerade produkter.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.