CSN vill jaga utlandssmitare

0
731

Centrala studiestödsnämnden, CSN, vill jaga utlandssmitare med blåslampa. I dag kan låntagare bli av med hela studielånet genom att efter studierna jobba utomlands i tio år. Om CSN under den tiden inte lyckas kontakta låntagaren, faller alla fordringar. Nu vill CSN få bättre verktyg i jakten på smitare.

Låntagare som bor utomlands är generellt sett sämre på att betala tillbaka studielånen. Regeringens utredare, Stig Orustfjord, har nu lagt fram ett delbetänkande med åtgärder som ska göra det lättare för CSN att driva in obetalda skulder. Han föreslår tre åtgärder:

1. Återbetalningsförsäkran. Den som vill ta studielån i framtiden måste  skriva på ett dokument, motsvarande ett skuldebrev, där han eller hon förbinder sig att betala tillbaka sina skulder. Det skulle enligt utredningen underlätta arbetet för CSN vid en eventuell indrivning pengarna.

2. Skyldighet för studiestödstagare att lämna aktuell adress till CSN. I Sverige får CSN adressuppgifter via folkbokföringsdatabasen. Men för dem som är bosatta utomlands finns ingen sådan uppföljning, och CSN förlorar adressen till många låntagare. En skyldighet att lämna rätt adress skulle enligt utredaren göra att fler utlandsboende faktiskt uppger sin adress.

3. Förlängd preskriptionstid för studiestödsfordringar. I dag förfaller hela beloppet om CSN inte får kontakt med låntagaren på tio år. Den tiden ska ändras till 25 år, föreslår utredaren. Under de närmaste åren riskerar annars betydande belopp att preskriberas.

Utredaren beräknar att CSN sammanlagt vinner cirka 68 miljoner kronor per år på de ovanstående åtgärderna. Saco har bifallit utredningens förslag i sitt remissvar. Även Saco Studentråd bifaller, men anser att skyldigheten att lämna rätt adress blir verkningslös eftersom utredaren inte föreslår något straff för den som struntar i lagen.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.