Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Hoppfulla presterar bättre på jobbet

Hoppfulla presterar bättre på jobbet

Foto: Hans-Ove Nykvist.

Hoppfulla personer presterar bättre och har mindre risk att drabbas av utbrändhetssyndrom. Det menar idrottsforskaren Henrik Gustafsson som har undersökt sambandet mellan hoppfullhet och utbrändhet hos idrottare.

I sin studie har Henrik Gustafsson, som arbetar med idrottspsykologi vid Örebros universitet, undersökt utbrändhetssyndrom hos elitidrottare och kommit fram till att de som inte var hoppfulla löpte större risk att utveckla symtom på utbrändhet. När Henrik talar om hoppfullhet utgår han ifrån den amerikanske psykologen Rick Snyders definition av hopp som han delar in i tre delar:

– Den första delen är att människor är målstyrda, det vill säga de sätter upp mål som de strävar efter, till exempel att klara av studier för att få ett visst arbete. Hopp består sedan av två delar: upplevelsen av att ha vägar att nå de uppställda målen och självförtroendet eller den upplevda förmågan att kunna genomföra dessa vägar till målet, säger Henrik.

Han menar att man redan från början ska förutsätta att det kommer hinder på vägen men att man kan övervinna hindren genom att öva på att hitta lösningar och nya vägar till att nå det man vill.

Ge inte upp

– Vi kan ta dig som journalist som ett exempel. Tänk att du kanske inte kom in på Journalisthögskolan första gången du sökte, då kanske du i stället tar en kurs på en folkhögskola, lär dig skriva bättre och sen söker in igen och då med större förutsättningar att lyckas, förklarar Henrik och säger att tron på den egna förmågan är viktig.

– Man får arbeta med mål och delmål som måste vara realistiska så att man känner att man kan klara av dem. Sedan så är det vikigt att man under resans gång tänker på de tillfällen man har lyckats förut. Det stärker hoppet om att man kommer att lyckas igen, säger han.

I sin studie kunde Henrik se ett tydligt samband mellan upplevelsen av minskad framgång hos elitidrottarna och minskat hopp. När idrottarna kände att de inte nådde de resultat som de eftersträvade trots mycket träning ökade den fysiska och psykiska utmattningen vilket även gjorde att risken för utmattningssyndrom blev högre.

Hoppfullhet kan tränas upp

– Att hålla hoppet uppe kan vara ett sätt att öka välmåendet och motverka utbrändhet. Det här gäller inte bara idrottare. Tidigare forskning har visat samma fenomen hos universitetsstudenter, sjuksköterskor och skolelever, säger Henrik och betonar att förmågan att känna hopp är något som går att träna upp.

– Visst spelar personlighetsdragen roll, för dem som är oroliga och känsliga av naturen och inte har ett bra självförtroende är det kanske ännu viktigare att känna hopp och arbeta målmedvetet, säger Henrik som i vår kommer ut med en ny studie där han har undersökt vilka effekter en tvångsmässig passion för en sport har för en persons upplevelse av utbrändhetssyndrom.

Så här kan du göra för att nå dina mål!

Sätt upp realistiska delmål som du kan bryta ner på vägen mot det större målet. Det är bra om delmålen är specifika och mätbara. Och att du skriver ned och daterar dem.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Bara fyra svenska energibolag (av 284) är helt jämställda

0
Nätverket Kraftkvinnorna har undersökt hur jämställda svenska energibolag är. Fyra bolag finns på topplistan. 57 procent av bolagen fick noll poäng i undersökningens jämställdhetsindex.

Skatteavdrag gör a-kassan billigare

0
Den 1 juli infördes ett skatteavdrag för a-kassan och från och med årsskiftet höjs den övre åldersgränsen för att vara medlem och få ersättning från a-kassan.

Kan du komma med shorts till jobbet?

0
Varma sommardagar kan det vara skönt med shorts, linne och sandaler. Men vilka kläder är okej på jobbet? Ingenjören frågade sju ingenjörer i olika sektorer och branscher.
Camilla Frankelius

Inbetalningar till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”

0
Ett års extra inbetalningar till tjänstepensionen blir det för alla som har ITP1. Dessutom förlängs sjukpensionen till att gälla till 66 år. Men Sveriges Ingenjörer hade velat se större förbättringar.

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

0
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.
Gunnar Zackrisson, Eva Snis, Karl Stavaeus, Hanna Hartikainen, Pia Krantz, Jenny Strand och Sofia Johannesson

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

0
En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer. Men hur gör man? Sju ingenjörer som är eller har varit chefer tipsar.

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

Karriärplanen ger dig fördelar – genom hela arbetslivet

0
En karriärplan hjälper dig oavsett om du är i början, mitten eller i slutet av din karriär, om du söker ett nytt jobb, vill byta bransch eller helt enkelt vill fortsätta att utvecklas där du är. Så här gör du.

Klas jobbar på distans – 80 mil från kontoret

0
Sedan tio år sitter civilingenjören Klas Fredriksson oftast hemma i ett villaområde i Göteborg och sköter sitt arbete för Permascand, vars huvudkontor ligger ungefär 80 mil norrut.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

2
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.

TOPPLISTA