Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Mångfald är attraktivt för en stad

Mångfald är attraktivt för en stad

Att en stad är vacker, har ett rikt kulturutbud och har invånare som kommer från olika länder hamnade högt på listan i Sarah Bragées och Mia Wahlströms forskningsprojekt om vad som gör en stad attraktiv i framtiden.

2009 startade Mia Wahlström och Sarah Bragée, som arbetar på Tyréns som är ett företag som sysslar med stadsutveckling, ett uppdrag i syfte att undersöka vad som gör en stad attraktiv och hur städer kan bli mer attraktiva i framtiden – för både invånare, besökare och näringsliv.

De inledde studien med att göra en global omvärldsanalys där de undersökte vilka trender som påverkar människor, deras beteende och preferenser – och i förlängningen även staden och dess utbud och funktioner.

Med hjälp av analysen, tidigare forskning och annat statistiskt material kom Sarah och Mia fram till att de skulle kartlägga tio storstäder och undersöka deras attraktion. Städerna var: São Paolo, London, Istanbul, Shanghai, Hong Kong, Toronto, New York, Toronto, San Francisco, Sydney och Tokyo.

Sarah Bragée

– Vi tog fem städer var och stannade några dagar på varje ställe. Och så intervjuade vi arkitekter, stadsplanerare, forskare, representanter för näringslivet, kultur och turism, författare och byggnadsentreprenörer för att höra vad de tyckte var bra och mindre bra med staden de bodde i, förklarar Sarah Bragée och säger att de även hade med sig en kulturantropolog som undersökte stadens kulturella aspekter vid varje resa.

Utifrån det stora material som Sarah och Mia fick in från resorna lyckades de så småningom komma fram till fyra framgångsfaktorer som gjorde just de här städerna särskilt attraktiva.

– Det var mångfald, hållbar utveckling, samverkan och själ, säger Sarah och förklarar att mångfald inte bara gällde att invånarna hade olika kön, ålder och etnicitet utan att det även fanns en mångfald inom utbildnings- och jobbsektorn, inom näringslivet och att det fanns olika resealternativ för att ta sig fram i staden (buss, tunnelbana, tåg etcetera).

– Jag blev lite förvånad över att mångfald visade sig vara så viktigt som det faktiskt var men alla som vi intervjuade lyfte fram just det som en jätteviktig punkt, säger Sara.

Punkten hållbar utveckling handlade om stadens ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhet och samverkan innefattade samverkan mellan de som styrde staden och stadens invånare och samverkan mellan olika politiska partier och regioner eller städer.

Den fjärde punkten, En stads själ, var lite svårare att sätta fingret på, menar Sarah, och det var en punkt som de först var tveksamma till att ta med.

– Först ville vi bara ha med kvantifierbart fakta men vi kom ändå fram till att själsbegreppet var viktigt. Det kan innefatta saker som att en stad har ett trevligt klimat, att den är vacker och hur man tänker om staden. Exempelvis tänker jag på operahuset och koalabjörnar när jag tänker på Sydney fast jag aldrig har varit där, säger Sarah som tyckte att det var otroligt spännande att få åka runt och utforska de olika städerna.

– Det var också roligt att se att de fyra koncepten lyftes fram som oerhört viktiga i den svenska enkätundersökningen som vi gjorde bland invånarna i Sveriges större regioner, säger hon.

Sarah och Mia använder sig nu av kunskaperna de inhämtat till att hjälpa svenska städer och regioner att utvecklas.

– Just nu jobbar vi till exempel med Eskilstuna med syftet att skapa en mer attraktiv stad och region. Det är klart att det blir lite annorlunda när man jobbar med mindre städer, Eskilstuna är ju inte Shanghai men vi kan ändå använda oss av samma koncept som vi tog fram när vi jobbade med storstäderna. Eskilstunaborna vill också ha en mångfald i utbudet och en stad med en stark själ, säger Sara.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Träna luktsinnet hemma med ett datorspel

0
Ett vanligt symptom vid covid-19 är att luktsinnet försvinner eller förändras. Nu har en grupp forskare i Sverige utvecklat ett enkelt datorspel för doftträning.

Så agerar ni lokalt för att påverka ledningen globalt

0
Som en del av en stor global koncern kan det vara en svårt att nå fram i det fackliga arbetet. Carl Johan Sandelin, tidigare fackordförande på Alstom och GE, delar med sig av strategier och smarta tips.
Ingenjörshuset

Avgiftshöjningen: Så ska överskottet användas

0
Den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer avslutas i förtid. Men vad händer med pengarna som är kvar?

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

2
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

4
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

2
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

3
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

VI REKOMMENDERAR

Kvinna tar det lugnt på balkong

Så får du en bra semester – trots krisen

0
Går det att få semesterkänsla i en tid av distansarbete och restriktioner? Ja, säger psykologen Kerstin Jeding. Här är hennes tips. 

TOPPLISTA