Mångfald är attraktivt för en stad

0
727

Att en stad är vacker, har ett rikt kulturutbud och har invånare som kommer från olika länder hamnade högt på listan i Sarah Bragées och Mia Wahlströms forskningsprojekt om vad som gör en stad attraktiv i framtiden.

2009 startade Mia Wahlström och Sarah Bragée, som arbetar på Tyréns som är ett företag som sysslar med stadsutveckling, ett uppdrag i syfte att undersöka vad som gör en stad attraktiv och hur städer kan bli mer attraktiva i framtiden – för både invånare, besökare och näringsliv.

De inledde studien med att göra en global omvärldsanalys där de undersökte vilka trender som påverkar människor, deras beteende och preferenser – och i förlängningen även staden och dess utbud och funktioner.

Med hjälp av analysen, tidigare forskning och annat statistiskt material kom Sarah och Mia fram till att de skulle kartlägga tio storstäder och undersöka deras attraktion. Städerna var: São Paolo, London, Istanbul, Shanghai, Hong Kong, Toronto, New York, Toronto, San Francisco, Sydney och Tokyo.

Sarah Bragée

– Vi tog fem städer var och stannade några dagar på varje ställe. Och så intervjuade vi arkitekter, stadsplanerare, forskare, representanter för näringslivet, kultur och turism, författare och byggnadsentreprenörer för att höra vad de tyckte var bra och mindre bra med staden de bodde i, förklarar Sarah Bragée och säger att de även hade med sig en kulturantropolog som undersökte stadens kulturella aspekter vid varje resa.

Utifrån det stora material som Sarah och Mia fick in från resorna lyckades de så småningom komma fram till fyra framgångsfaktorer som gjorde just de här städerna särskilt attraktiva.

– Det var mångfald, hållbar utveckling, samverkan och själ, säger Sarah och förklarar att mångfald inte bara gällde att invånarna hade olika kön, ålder och etnicitet utan att det även fanns en mångfald inom utbildnings- och jobbsektorn, inom näringslivet och att det fanns olika resealternativ för att ta sig fram i staden (buss, tunnelbana, tåg etcetera).

– Jag blev lite förvånad över att mångfald visade sig vara så viktigt som det faktiskt var men alla som vi intervjuade lyfte fram just det som en jätteviktig punkt, säger Sara.

Punkten hållbar utveckling handlade om stadens ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhet och samverkan innefattade samverkan mellan de som styrde staden och stadens invånare och samverkan mellan olika politiska partier och regioner eller städer.

Den fjärde punkten, En stads själ, var lite svårare att sätta fingret på, menar Sarah, och det var en punkt som de först var tveksamma till att ta med.

– Först ville vi bara ha med kvantifierbart fakta men vi kom ändå fram till att själsbegreppet var viktigt. Det kan innefatta saker som att en stad har ett trevligt klimat, att den är vacker och hur man tänker om staden. Exempelvis tänker jag på operahuset och koalabjörnar när jag tänker på Sydney fast jag aldrig har varit där, säger Sarah som tyckte att det var otroligt spännande att få åka runt och utforska de olika städerna.

– Det var också roligt att se att de fyra koncepten lyftes fram som oerhört viktiga i den svenska enkätundersökningen som vi gjorde bland invånarna i Sveriges större regioner, säger hon.

Sarah och Mia använder sig nu av kunskaperna de inhämtat till att hjälpa svenska städer och regioner att utvecklas.

– Just nu jobbar vi till exempel med Eskilstuna med syftet att skapa en mer attraktiv stad och region. Det är klart att det blir lite annorlunda när man jobbar med mindre städer, Eskilstuna är ju inte Shanghai men vi kan ändå använda oss av samma koncept som vi tog fram när vi jobbade med storstäderna. Eskilstunaborna vill också ha en mångfald i utbudet och en stad med en stark själ, säger Sara.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken. 

”Ingenjörerna säger nej till ett nollbud”

Svenskt Näringsliv menar att frysta löner är det enda rimliga i det läge som råder nu. Men Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius håller inte med.