Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Kvinnliga företagare ökar långsamt

Kvinnliga företagare ökar långsamt

Under de senaste tio åren har andelen kvinnor som driver företag bara ökat med två procent. Regeringen vill se en förändring och påbörjade 2007 en särskild satsning för kvinnliga företagare. Den fortsätter och totalt 800 miljoner kronor planerar regeringen att investera i olika insatser för att stärka kvinnors företagande.

Catrin Mattsson Foto: Sandra Baqirjazid

Jämställdhetsdebatten i näringslivet har länge varit fokuserad på hur man ska få en större andel kvinnor i bolagsstyrelser.  Kvotering eller inte har varit en huvudfråga.

– Det är inte oviktigt men det finns också andra områden på arbetsmarknaden där kvinnor också behöver stöd. Många uppfattar säkert arbetsmarknaden i Sverige som jämställd i ett internationellt perspektiv men man får en annan bild när man ser andelen kvinnor som är företagare. I en EU-rapport som i och för sig har några år på nacken ligger Sverige på tredje plats från slutet, säger Catrin Mattsson, politiskt sakkunnig till näringsminister Maud Olofsson.

Hon var en av de inbjudna talarna på ett seminarium om entreprenörskap och kvinnligt företagande som Sveriges Ingenjörer arrangerade på den internationella kvinnodagen tillsammans med Civilekonomerna och Jusek.  

Catrin Mattson berättade om några av regeringens satsningar på omkring 100 miljoner kronor om året för att stärka kvinnors företagande.  Förhoppningen är att insatserna leder till att nyföretagandet bland kvinnor ökar och att fler av de företag som drivs av kvinnor växer. I dag är 26,6 av landets företagare kvinnor enligt en färsk rapport från affärsinformationsföretaget PAR. Regeringens satsning handlar bland annat om stöd till landets olika regioner för innovations- och affärsutvecklingsinsatser och att uppmuntra entreprenörskap på högskolor och universitet.

– Mikrolån är särskilt efterfrågat bland kvinnor som vill starta företag. Många vill starta i liten skala och uppskattar möjligheten att kunna låna ett mindre belopp utan säkerhet.  ALMI:s mikrolån har femfaldigats under de senaste åren och nu höjer vi taket från 50 000 kronor till 250 000 kronor, säger Catrin Mattsson.

Många kvinnor har startat företag i branschen ”hushållsnära tjänster” och enligt regeringens beräkningar har RUT-avdraget skapat 11 000 nya jobb. RUT-avdraget har ifrågasatts mer än ROT-avdraget men Catrin Mattsson har en retorisk fråga till kritikerna.

– Vad är skillnaden mellan att moppa ett golv eller rolla en vägg? Svaret är förmodligen kön.
Att trygghetssystemen i Sverige inte är anpassade för kvinnliga företagare beror på att de har utformats för industrisamhället tror Catrin Mattsson. Fortfarande kan kvinnliga företagare inte ta ut havandeskapspenning om det finns miljörisker i deras arbete. 

– Det återstår en hel del förändringsarbete innan vi har en lagstiftning som fungerar bra men vi har kommit en bit på vägen. Det har till exempel blivit lättare som företagare att ta ut föräldrapenning, säger Catrin Mattsson.

Närverket med ambassadörer för kvinnors företagande som regeringen tog initiativ till 2007 kommer att fortsätta. I dag är omkring 880 kvinnliga företagare ambassadörer och fungerar som inspiratörer för andra kvinnor som funderar på att ta steget och bli företagare.

En av dessa, Mona Berglund som driver flera företag, bland annat som coach för kvinnliga företagare, var inbjuden till seminariet. Hon har bland annat stöttat kvinnor som är intresserade att ta över ett befintligt företag. Enligt statistik från Företagarna från 2005 är omkring 180 000 företagare födda på 1940-talet och har gått eller planerar att gå i pension de kommande åren. 

– Många av dessa har ingen plan för ägarbyte. Förr var det självklart att något av barnen eller en annan släkting tog över verksamheten men tiderna förändras. Många barn vill inte fortsätta i sina föräldrars fotspår utan skaffa sig en egen karriär, säger Mona Berglund. I den här gruppen har hon mött en stor misstänksamhet mot kvinnor som företagare.

– Jag har hört många förklara att det skulle vara omöjligt för en kvinna att ta över företaget. Det skulle helt enkelt inte fungera av olika skäl, ofta för att verksamheten är så speciell att det krävs en man på den posten, säger Mona Berglund som trots detta uppmuntrar alla kvinnor som överväger att blir företagare att först ta reda på om det finns ett bolag att förvärva.

– Det finns många fördelar. Ofta krävs det ett större lån från början men det kan vara mindre slitsamt att ta över en verksamhet som fungerar än att bygga från grunden, säger hon.

Bo Arnetz från Sveriges Ingenjörer och Victoria Lindström från Civilekonomerna berättade under seminariet hur förbunden stöttar sina medlemmar som är företagare. I Sveriges Ingenjörer är omkring 4500 medlemmar registrerade som företagare.  Information om all hjälp du kan få från Sveriges Ingenjörer om du är medlem och företagare hittar du på förbundets hemsida.

1 KOMMENTAR

  1. Hej!
    Läser om företagarkvinnor, men vi har 2011 och hur tycker ni att manliga företagare ser ut, eftersom ni kan fortsätta att skriva KVINNLIGA? Snälla byt ut kvinnliga mot företagar kvinnor eller företag som drivs av kvinnor, för några kvinnliga företag känner vi inte till.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

0
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA