Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Doktorander får bättre villkor

Doktorander får bättre villkor

På Chalmers har man nyligen beslutat att bara anta doktorander med stipendier i undantagsfall och en liknande utveckling sker även vid Uppsala universitet. På KTH och Linköpings universitet har man ändrat stipendiereglerna till det bättre men tar fortfarande emot utländska doktorander på stipendier.

Chalmers tekniska högskola har cirka 1 000 doktorander varav 200 är så kallade industridoktorander (vilket innebär att de har en anställning vid ett företag). Av Chalmers doktorander är det ett 60-tal som går på stipendier vilket tidigare har inneburit att de inte fått tillgång till vare sig sjuk- eller arbetslöshetsförsäkring. De har heller inte haft rätt till föräldraförsäkring. Chalmers har i dessa fall tecknat separata försäkringar som har givit sjukersättning.

För att underlätta för dem som forskar har Chalmers nu beslutat att doktorander bara ska finansieras med stipendier  i undantagsfall.

Alf-Erik Almstedt. Foto: Chalmers.

– Vi gör exempelvis undantag för så kallade ”double degree”, det vill säga där doktoranden är inskriven vid ett annat universitet och får examen både från det universitetet och Chalmers och vid stipendieprogram från nationella biståndsorganisationer, säger Alf-Erik Almstedt som är vicerektor för forskarutbildningen vid Chalmers.

Stipendiater försvinner

Han förklarar att de 60 stipendiater som just nu forskar på Chalmers kommer att fasas ut under en fyraårsperiod och att skolan har tecknat privata försäkringar som ger rätt till sjukersättning. Högskolan har även skjutit till pengar så att stipendiaterna får en ersättning som motsvarar en anställd doktorands lön efter skatt.

På Uppsala universitet, där man har 2000 doktorander, har man också sett över reglerna gällande doktorander på stipendier. I slutet av förra året antogs nya riktlinjer för utbildningen på forskarnivå som innebär att universitetet inte får anta doktorander med annan finansiering än utbildningsbidrag (på max ett år) och anställning som doktorand.

Marita Wigren-Svensson. Foto: Privat.

– Anställningen går numer genom fakultetsnämnden och inte som tidigare genom institutionerna, förklarar Marita Wigren-Svensson och nämner att i de fall universitetet fortfarande tar emot stipendiater så följer det vissa krav i och med antagningen och att stipendiaten i princip ska få samma sociala skydd som en anställd.

Finns det ett så kallat återbetalningskrav med i stipendieansökan så måste institutionen exempelvis komma in med ett intyg som garanterar att man betalar för doktoranden ifall återbetalningskravet skulle sättas i verket.

Orimliga krav på doktoranden

– Tidigare kunde till exempel en stipendiat från Iran bli återbetalningsskyldig för stipendiet om han eller hon inte kunde fullfölja utbildningen och det här kravet tyckte vi inte skulle ställas på en doktorand, säger Marita Wigren-Svensson.

Per Olof Holtz, ordförande i forskarutbildningsnämnden vid Linköpings universitet, berättar att man där har slutat anta svenska doktorander med stipendier. Universitetet fortsätter dock att ta emot utländska doktorander på stipendier men Per Olof Holtz säger att man har blivit mer uppmärksamma på vad som står i stipendiaternas kontrakt och att stipendiaterna numera måste få en lägsta ersättning på 12 000 kronor i månaden (stipendier är skattefria).

– Tidigare var flera av stipendierna på lägre nivåer och då har universitetet fått gå in och bygga ut tjänsten så att doktoranden klarar sig ekonomiskt, säger Per Olof Holtz som tycker att det här med doktorandernas finansiering är ett problem.

– Det här är svåra frågor, när det gäller doktorander från EU så är villkoren oftast okej men länder utanför EU är mer problematiska, säger han.

Linköpings universitet har 1288 inskrivna doktorander och en tredjedel av doktoranderna är av icke svensk härkomst.

Låg inkomst för doktorander

Fredrik Häggström, doktorandombud vid KTH, känner också igen problematiken med stipendiater från utomeuropeiska länder. På KTH har man också infört regeln att stipendiaterna ska ha minst 12 000 kronor i månaden i ersättningen men det är en summa som Fredrik tycker är alldeles för låg.

– Dessutom är ett vanligt krav (exempelvis från Kinesiska och Pakistanska stater) att stipendiaten måste ”arbeta av” sitt stipendium, det vill säga att stipendiemottagaren när den är klar måste återvända till hemlandet och arbeta på ett anvisat ställe i till exempel tre år. Ibland måste doktoranderna också betala tillbaka hela beloppet som de har ”fått” i stipendium. Samma återbetalningskrav finns även om stipendiaten inte lyckas bli doktor, och det här sätter förstås en oerhörd press på den enskilde doktoranden, säger Fredrik.

Han önskar att de utländska doktoranderna kunde få en bättre introduktion när de börjar så att de förstår vilka grundläggande rättigheter de har.

– Och regelverket är bara på svenska och många som kommer kan inte språket, säger han.

Peter Modin som är ordförande för doktorandsektionen på KTH menar att systemet med stipendiater skapar två slags klasser av doktorander, en anställd doktorand som får runt 18 000 kronor i månaden (efter skatt) och får undervisa och en doktorand på stipendier som får 12 000 kronor i månaden (skattefritt) och inte får undervisa då det strider mot deras studentvisum.

Varför ser det ut så här tror du?

– Ekonomin går väl först och ett argument som framförs är att vi inte skulle ha råd att ta emot stipendiater alls annars men jag tycker att man som doktorand ska ha rimliga villkor och vara anställd. Det är hårt att säga men det rimligaste vore om vi utgick från att alla doktorander är anställda och om vi då får färre doktorander så får staten eller universiteten går in och finansiera i fall de vill satsa på forskningen, säger Peter.

KTH har cirka 1800 inskrivna doktorander. Enligt Statistiska centralbyråns statistik från 2009 var drygt en femtedel stipendiater.

Ingenjören har tidigare skrivit om skuggdoktorander. Läs artikeln här.

2 KOMMENTARER

  1. Nja, om man undervisar så har man institutionstjänstgöring och får därmed lön ifrån institutionen som tas ifrån t.ex. grundutbildningen. Det belastar inte forskningsprojektet. Doktorander som har stipendier och institutionstjänstgöring brukar ju få vanlig lön för den delen, t.ex. 20%. Men har man studentvisum så är det väl så att man inte får jobba och då får man väl inte heller undervisa. I alla fall inte om man vill ha betalt. (med tanke på vissas språkkunskaper är det kanske lika bra)

    Angående utländska doktorander på stipendium så får man väl se till vad de har för alternativ. Det är kanske trots allt inte så illa om alternativet är att inte få komma utomlands. Däremot är det ju inte så lyckat med återbetalningskrav om man inte klarar examen och liknande, eftersom det sätter stor press på både doktorand och handledare. Alla klarar ju inte av att disputera och alla projekt är inte heller så lyckade, liksom vissa handledare.

  2. Ett par korrigeringar: Anställda doktorander på KTH får minst 23900 kr/mån brutto, och den (fasta men tidsbegränsade) doktorandtjänsten är förknippad med den fasta anställningens alla förmåner (pension, föräldraledighet etc.). Stipendiet medför inga förmåner alls. (Den främsta anledningen till att doktorander på stipendium inte får undervisa är också skatteteknisk – om doktoranden undervisar utför hon eller han arbete åt universitetet, och måste därmed betala skatt på stipendiet, och universitetet måste betala arbetsgivaravgift.)

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Lockar ingenjörer med tre månaders gratis boende

0
Elbilsföretaget Nevs i Trollhättan behöver rekrytera ingenjörer men konkurrensen i Västsverige är stor. Nu vänder man sig nu utomlands och erbjuder tre månaders gratis boende.

Frustration bland studenter när kursvärderingar inte gör skillnad

0
Det finns problem som studenter tar upp i kursvärderingar år efter år. Men går det att byta ut en kursansvarig som inte tar till sig kritik? Ingenjören har undersökt hur det funkar på Linköpings tekniska högskola.

Manifestation mot villkoren för utländska forskare

1
Den nya utlänningslagen slår på ett orimligt sätt mot utländska forskare. Det hävdar ett hundratal doktorander och forskare som nyligen samlades vid en manifestation på Sergels torg i Stockholm.
Volvo Cars

Chefstjänster på Volvo Cars vikta för vissa personer – ”Ingen idé att söka”

5
Vid många av chefstillsättningarna på Volvo Cars är det bestämt på förhand vem som ska få jobbet. För ingenjörerna som vill bli chefer har det här betytt att de inte fått chansen.

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.

Det här är frågorna om semester som många ställer nu

0
Fick du inte semesterveckorna du hade hoppats på? Vill du hellre vara långledig på vintern men chefen säger nej? Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, svarar på de hetaste semesterfrågorna.
Patricia Quaglia och Sofia Johannesson

Hållbarhet och chefsfrågor vinnare i Ingenjörsvalet

0
Årets Ingenjörsval är avgjort. Ericssonlistan blev störst, men störst ökning fick Ingenjörer för ett hållbart samhälle och Chefer och ledarskap. Dessutom ökade valdeltagandet.

Här är årets 70 hetaste forskningsprojekt

0
Teknik i mänsklighetens tjänst var temat för årets IVA-lista över forskning med potential att förändra världen. Här är hela listan.

Tre metoder som tar udden av stressen

0
Oro kan komma plötsligt, lägga sig som ett lock över tankarna och ge ont i magen – även när den är helt obefogat. Här är tre konkreta tips på hur du kan hantera oro och stress i vardagen.
Arbetslöshet april 2020-april 2022

Arbetslösheten sjunker igen – men skillnad mellan inriktningarna

0
Arbetslösheten för ingenjörer fortsätter att sjunka och tangerar nu den lägsta nivån sedan 2012. Men nivåerna skiljer sig mellan inriktningarna – särskilt för civilingenjörer.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Nytt jobb? Därför ska du alltid kolla löneläget med facket

0
Att nya medarbetare kommer in på för låga löner drabbar inte bara den enskilda personen, det drabbar hela kollektivet. "Prata med facket lokalt innan du sätter dig i en löneförhandling" är rådet från en lokal fackordförande.

TOPPLISTA