Européernas arbete allt mer krävande

0
892

Om ett åldrande Europa ska få människor att jobba längre måste de kunna göra det med bibehållen hälsa. Det konstaterar Eurofound efter en genomgång av hur de anställda i EU mår.

Arbetsbelastningen har ökat  inom EU de senaste 20 åren. Allt fler i Europa arbetar under tidspress och över 60 procent upplever att deras arbetsuppgifter måste utföras under tidspress.

Anställda i 55-64-årsåldern arbetar mycket mer intensivt i dag än vad unga människor gjorde för 15 år sedan, säger Richard Gollac, chef för  Sociologilaboratoriet vid franska Centre de Recherche en Economie et Statistique i Paris.

– Att arbeta intensivt ska inte jämställas med att arbeta effektivt eller produktivt, säger han. Den som arbetar intensivt har inte tid att samla erfarenhet eller fundera över nästa arbetsuppgift vilket i längden leder till en känsla av otillräcklighet och stress.
– Det går att öka företagets effektivitet utan att de anställda behöver arbeta intensivt, säger Richard Gollac. I Storbritannien , där omorganisationer ledde till en ökning av arbetsolyckor och sjukfrånvaro i industrin  under 1980-talet, lyckades vissa företag faktiskt förbättra förhållandena utan att förlora i produktivitet.

Dåliga organisationer där de anställda hela tiden blir avbrutna eller får motsägelsefulla order påverkar ofta anställda negativt. Samma sak gäller där man genomdriver omorganisationer för ofta. De anställda anstränger sig för att göra ett bra jobb i den nya organisationen men ansträngningen blir delvis bortkastad kort därefter när en ny förändring ska genomföras:

Gollac menar att lärande organisationer byggda på samarbete och kunskapsöverföring ofta är effektiva utan att utsätta de anställda för risker i arbetet.

Dåliga jobb är ett problem i Europa och särskilt i  vissa länder. I Tyskland och Nederländerna upplever exempelvis  70 procent av arbetarna att de kommer att kunna fortsätta att jobba till 60 års ålder medan bara 26 procent av de slovenska arbetarna tror att de kommer att orka arbeta så länge. 

Det social skyddsnätets betydelse för hur vi mår på jobbet är också tydlig. Stressen ökar när vi samtidigt med vårt jobb tar ansvar för vård och omorg om nära och kära. Därför, slår genomgången fast,  är det inte bara företagen som måste tänka igenom hur jobben ser ut utan politikerna måste också se till att skyddsnäten fungerar.

JG

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.