Många känner inte till pensionsavgifter

6
3066

Anställda utan kollektivavtal som placerar sina pensionspengar i fondförsäkringar betalar ofta hundratusentals kronor i avgifter under sin livstid.  Många känner inte ens till bolagens avgifter.
– Det pågår en rovdrift på pensionsspararna, säger Eva Adolphson, pensionsekonom på Alecta.

Många upplever beslut om pensionsplaceringar som ångestframkallande, samtidigt som de har stor betydelse för hur mycket vi kommer att få i pension.  I den snåriga pensionsdjungeln finns det bolag och mellanhänder som tar hutlöst betalt för tjänster som andra erbjuder betydligt billigare. Priset för att förvalta en tjänstepension kan skilja mycket mellan olika bolag.

– Förvaltningsavgifterna tas från pensionskapitalet och de flesta är inte medvetna om storleken på dessa, säger Eva Adolpson, pensionekonom på Alecta. Han har tillsammans med Jonas Hellman, omvärldsanalytiker på United mInds sammanställt rapporten Rovdriften på pensionssparare. Den visar att många inte vet hur mycket pengar som betalas in till tjänstepension varje månad och inte heller hur mycket bolagen tar ut i avgifter.

Alecta har intervjuat drygt ettusen slumpvis utvalda personer i ålder 25-50 år som alla förvärvsarbetar och har tjänstepension. Sex av tio visste in hur mycket som betalas in till deras tjänstepension varje månad. På frågan om pensionsbolagen tar betalt för att förvalta pensionskapitalet svarade fyra av tio att bolagen inte tar betalt eller att de inte vet om de tar betalt.

I rapporten redovisas exempel på hur mycket avgifterna för pensionsförvaltning kan skilja för en privatanställd tjänsteman som har kollektivavtal och omfattas av tjänstepensionavtalet ITP1 jämfört med en tjänsteman utan kollektivavtal som väljer att placera sina pensionspengar i en fondförsäkring och en renodlad aktiefond. I exemplet betalar tjänstemannen med kollektivavtal 122 150 kronor i avgifter fram till 65-årsdagen och samlar ihop ett pensionskapital på drygt två miljoner kronor. Tjänstemannen utan kollektivavtal betalar drygt 500 000 kronor i avgifter och pensionskapitalet blir drygt 1 500 000 kronor.

– Prisskillnaderna är orimligt höga, säger Eva Adolphson. Hon är kritisk till att många bolag så ensidigt fokuserar på avkastning och inte tydligt redovisar alla avgifter. Dessutom gör olika bolag olika antaganden hur länge vi lever. Ju kortare tid spararna antas leva, desto högre blir månadspensionen.

 Eva Adolphson vill se flera åtgärder för att skydda pensionsspararna.
– Alla avgifter måste redovisas öppet och på ett sätt som gör det möjligt att jämföra mellan bolagen. Inom andra områden är det själklart med jämförelsepriser. Varför kan inte detta gälla inom pensioner, frågar hon.

Hon vill också att pensionsbeskeden blir enhetliga så att de blir jämförbara och att det blir obligatoriskt för pensionsbolagen att redovisa sina livslängdsantaganden.

6 KOMMENTARER

  1. Alltså, man kan faktiskt ta reda på hur mycket man betalar i avgifter på http://www.pensiono.se men jag vet inte om det funkar med itp pensioner. Jag testade och jämföra avgifter privat sett och jag skulle spara 156 500 på att byta bolag. Sjuka summor enligt mig bara för att lägga på avgifter. Kolla själva är mitt råd. Man känner sig så korkad när man får resultatet och inser att man ligger i värsta kunskapsunderläget.

  2. Fast Alecta är ju själva väldigt dåliga på att informera hur mycket kapital som finns på ITP2 kontot eller hur mycket arbetsgivaren betalar in i avgift. Dessa uppgifter är ju hemliga !

  3. Detta kan inte vara rätt:” I exemplet betalar tjänstemannen med kollektivavtal 122 150 kronor i avgifter fram till 65-årsdagen och samlar ihop ett pensionskapital på drygt två kronor.”
    Är det så kan man verkligen tala om utsugning… :)

  4. ”aktiefond. I exemplet betalar tjänstemannen med kollektivavtal 122 150 kronor i avgifter fram till 65-årsdagen och samlar ihop ett pensionskapital på drygt två kronor. Tjänstemannen utan kollektivavtal betalar drygt 500 000 kronor i avgifter och pensionskapitalet blir drygt 1 500 000 kronor.”

    Jag anser också att skillnaderna är orimligt stora, det är ju fruktansvärt att tjänstemannen med kollektivavtal enbart skulle
    spara ihop 2 kronor i pensionskapital ;-)

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken. 

”Ingenjörerna säger nej till ett nollbud”

Svenskt Näringsliv menar att frysta löner är det enda rimliga i det läge som råder nu. Men Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius håller inte med.