Böjliga solceller prisade

0
960

 

Ellen Moons tilldelas årets Göran Gustafssonpris i fysik för sitt arbete med polymera solceller. Foto: Andreas Reichenberg.

Solceller som kan integreras i biltaket, tältduken – eller varför inte i jackan som en mobilladdare? Det ska bli verklighet i framtiden, hoppas Ellen Moons, docent i materialfysik vid Karlstads universitet. I går tilldelades hon det prestigefyllda Göran Gustafssonpriset. 

– Det är oerhört glädjande och hedrande. Och en överraskning! Det är första gången som priset går till ett av de nya universiteten, säger Ellen Moons. 

Polymera solceller kallas det som Ellen Moons forskar på. Det handlar om solceller där man utgår från elektriskt ledande plaster och som, till skillnad från dagens kiselceller, är flexibla och kan integreras i andra typer av material. Tyg, till exempel. 

– Till exempel kan man tänka sig polymera solceller i markiser, där kanske solcellen driver själva markisen? Men framför allt kommer nog polymera solceller att lämpa sig till mobila produkter, sådant som man bär med sig. Till exempel skulle man kanske kunna ladda en mobiltelefon med hjälp av solceller i jackan, säger Ellen Moons. 

Redan i dag finns företag som tillverkar den här typen av plastbaserade solceller på marknaden, berättar Ellen Moons. Men än så länge är solcellerna alltför ineffektiva för att kunna konkurrera med kiselbaserade solceller. 

– Verkningsgraden måste öka betydligt. I dag ligger den på 8.5 procent hos polymerade solceller, medan kisel ligger på ungefär 20 procent. Men bara för två år sedan hade polymerade solceller en verkningsgrad på 5 procent, så det händer mycket. 

Utöver verkningsgraden måste också livslängden på solcellerna bli bättre innan de gör något större intåg på marknaden, tror Ellen Moons. Men hon tror också att det inte dröjer alltför länge innan vi är där. 

– Jag tror inte att det dröjer särskilt länge – kanske finns konkurrenskraftiga polymerade solceller ute på marknaden redan om fem år. 

Priset innebär att Ellen Moons tilldelas 4,5 miljoner kronor i forskningsanslag, pengar som bland annat kommer att investeras i avancerad laboratorieutrustning för att testa och tillverka de sofistikerade solcellerna. 

– Vi har naturligtvis utrustning redan i dag, men den är inte alls optimal för att forska på polymera solceller. Sedan får vi se vad mer vi vill investera i, nya anställningar också kanske? Men det måste vi fundera på tillsammans med universitetet, säger hon. 

Du har också tilldelats 100 000 kronor i personligt pris. Vad ska du göra med de pengarna? 

– Det har jag verkligen inte tänkt på. Men någonting roligt! 


Om Göran Gustafssonprisen:
 

  • Delas varje år ut av Kungliga Vetenskapsakademien till fem unga svenska forskare inom områdena matematik, fysik, kemi, molekylärbiologi och medicin.
  • Pristagare 2011: Ellen Moons, Karlstads Universitet (fysik), Hans Ringström, Kungliga Tekniska högskolan (matematik), Fahmi Himo, Stockholms universitet (kemi), Jussi Taipale, Karolinska Institutet (molekylärbiologi) och Torkel Klingberg, Karolinska Institutet (medicin).
  • Göran Gustafssons stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning förvaltar ett kapital om cirka en miljard kronor.

Länkar:
Populärvetenskaplig beskrivning av Ellen Moons forskning (Karlstads Universitet)
Om Göran Gustafssonprisen (Kungliga Vetenskapsakademien) 
Ellen Moons presentation av sin forskning  (Videopresentation)

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Camilla Frankelius

Fyra gånger så många varsel – men oklart hur många som blir uppsagda 

Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius kommenterar arbetsmarknadsläget för ingenjörer. 
Betala räkning med bankid

Flera a-kassor planerar att höja avgiften

Fler arbetslösa och högre ersättningsnivåer ger ett nytt läge för a-kassorna. Akademikernas a-kassa avvaktar med eventuell avgiftshöjning och klarar handläggningstiden för de flesta.

Akut läge ökar intresset för att jobba med förändring

Ingenjören David Andersson märker av ett ökat intresse för förändringsarbete. "Det handlar både om att företag har tid, men framför allt om att läget är akut" säger han.

Nu ska utbyggnaden av ingenjörsutbildningar granskas

Riksrevisionen ska granska regeringens uppdrag till universitet och högskolor att ordna fler platser på vissa utbildningar, bland annat för ingenjörer. Sveriges Ingenjörer välkomnar granskningen.

Så kan Sverige få ut mer av forskningen

Förutsättningarna för innovationer och nyttiggörande av forskning ser olika ut på olika lärosäten. Mer tydlighet i uppdraget efterlyses.

Permitteringar och hemarbete ökar risken för psykisk ohälsa

På Scania har Akademikerföreningen sett stora risker med att permittera medarbetare inom företagshälsovården samtidigt som mycket tyder på en ökad ohälsa.  
Yasmine Berns och Jobz-teamet.

Ingenjören som matchar på ren och skär kompetens 

Ingenjören Yasmine Berns tyckte att det var onödigt krångligt att hitta personal och att processen borde digitaliseras. Nu har hon skapat en app där ai matchar arbetsgivare och jobbsökare.

Så skapar du närvaro på distans

Digitalt hemarbete ställer större krav på hur vi bemöter varandra i arbetsvardagen. Experten varnar för några av de vanligaste fallgroparna.
Utskällning

Ohövlighet och mobbning är vardag för många ingenjörer

Många ingenjörer upplever att de har en bra arbetsmiljö. Samtidigt är många med om ohövligt beteende, och fler ingenjörer än andra upplever eller bevittnar mobbning på jobbet.

Hur får jag ut min lön när arbetsgivaren går i konkurs?

Vänta inte för länge om din arbetsgivare får ekonomiska problem och inte klarar att betala löner. Då ökar chansen att du får ut din lön.