Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Böjliga solceller prisade

Böjliga solceller prisade

 

Ellen Moons tilldelas årets Göran Gustafssonpris i fysik för sitt arbete med polymera solceller. Foto: Andreas Reichenberg.

Solceller som kan integreras i biltaket, tältduken – eller varför inte i jackan som en mobilladdare? Det ska bli verklighet i framtiden, hoppas Ellen Moons, docent i materialfysik vid Karlstads universitet. I går tilldelades hon det prestigefyllda Göran Gustafssonpriset. 

– Det är oerhört glädjande och hedrande. Och en överraskning! Det är första gången som priset går till ett av de nya universiteten, säger Ellen Moons. 

Polymera solceller kallas det som Ellen Moons forskar på. Det handlar om solceller där man utgår från elektriskt ledande plaster och som, till skillnad från dagens kiselceller, är flexibla och kan integreras i andra typer av material. Tyg, till exempel. 

– Till exempel kan man tänka sig polymera solceller i markiser, där kanske solcellen driver själva markisen? Men framför allt kommer nog polymera solceller att lämpa sig till mobila produkter, sådant som man bär med sig. Till exempel skulle man kanske kunna ladda en mobiltelefon med hjälp av solceller i jackan, säger Ellen Moons. 

Redan i dag finns företag som tillverkar den här typen av plastbaserade solceller på marknaden, berättar Ellen Moons. Men än så länge är solcellerna alltför ineffektiva för att kunna konkurrera med kiselbaserade solceller. 

– Verkningsgraden måste öka betydligt. I dag ligger den på 8.5 procent hos polymerade solceller, medan kisel ligger på ungefär 20 procent. Men bara för två år sedan hade polymerade solceller en verkningsgrad på 5 procent, så det händer mycket. 

Utöver verkningsgraden måste också livslängden på solcellerna bli bättre innan de gör något större intåg på marknaden, tror Ellen Moons. Men hon tror också att det inte dröjer alltför länge innan vi är där. 

– Jag tror inte att det dröjer särskilt länge – kanske finns konkurrenskraftiga polymerade solceller ute på marknaden redan om fem år. 

Priset innebär att Ellen Moons tilldelas 4,5 miljoner kronor i forskningsanslag, pengar som bland annat kommer att investeras i avancerad laboratorieutrustning för att testa och tillverka de sofistikerade solcellerna. 

– Vi har naturligtvis utrustning redan i dag, men den är inte alls optimal för att forska på polymera solceller. Sedan får vi se vad mer vi vill investera i, nya anställningar också kanske? Men det måste vi fundera på tillsammans med universitetet, säger hon. 

Du har också tilldelats 100 000 kronor i personligt pris. Vad ska du göra med de pengarna? 

– Det har jag verkligen inte tänkt på. Men någonting roligt! 


Om Göran Gustafssonprisen:
 

  • Delas varje år ut av Kungliga Vetenskapsakademien till fem unga svenska forskare inom områdena matematik, fysik, kemi, molekylärbiologi och medicin.
  • Pristagare 2011: Ellen Moons, Karlstads Universitet (fysik), Hans Ringström, Kungliga Tekniska högskolan (matematik), Fahmi Himo, Stockholms universitet (kemi), Jussi Taipale, Karolinska Institutet (molekylärbiologi) och Torkel Klingberg, Karolinska Institutet (medicin).
  • Göran Gustafssons stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning förvaltar ett kapital om cirka en miljard kronor.

Länkar:
Populärvetenskaplig beskrivning av Ellen Moons forskning (Karlstads Universitet)
Om Göran Gustafssonprisen (Kungliga Vetenskapsakademien) 
Ellen Moons presentation av sin forskning  (Videopresentation)

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörshuset

Avgiftshöjningen: Så ska överskottet användas

0
Den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer avslutas i förtid. Men vad händer med pengarna som är kvar?

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

0
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

VI REKOMMENDERAR

Kvinna tar det lugnt på balkong

Så får du en bra semester – trots krisen

0
Går det att få semesterkänsla i en tid av distansarbete och restriktioner? Ja, säger psykologen Kerstin Jeding. Här är hennes tips. 

TOPPLISTA