"Harvard ska studera Sverige"

1
1603

Medverkande vid Tillväxtdagen, Charlotte Brogren Vinnova, Prins Daniel, Christina Lugnet Tillväxtverket, Dan Hjalmarsson Tillväxtanalys. Foto: Kalle Assbring.

Hur ska svenska innovationer omvandlas till framgångsrika företag? Högre ambitionsnivå i satsningarna och modigare offentliga upphandlingar är två av svaren som gavs på Tillväxtdagen på tisdagen.

Från den lilla byn Slagnäs i Arjeplogs kommun kommer en av Sveriges mest framgångsrika innovatörer. Det började för omkring 20 år sedan med en idé om att de som kom till området och testkörde nya bilmodeller kanske ville slippa ta hand om allt själva.

I dag har biltestanläggningen i Arjeplog verksamhet i fyra världsdelar – bland annat på inlandsisen på Grönland.

– Man måste vara lite galen för att lyckas, så är det helt enkelt, säger Jörgen Stenberg, vd för biltestsföretaget Stenbergs i Slagnäs AB.

Men utöver att vara lite galen så finns det en detalj som Jörgen Stenberg ser som den absolut viktigaste när det gäller att omvandla idéer och innovationer till framgångsrika företag.

– Finansieringen är det absolut svåraste. Framför allt i det tidiga skedet, då är bankerna livrädda. Jag tror att det behövs en statlig fond som kan gå in med mindre investeringar, som kan bidra med en påse pengar helt enkelt.

Att det saknas just tidigt riskkapital är en bild som också delas av Christina Lugnet, generaldirektör för Tillväxtverket.

– Ja det är uppenbart att vi måste hitta ett system som skapar investeringar i tidigare skeden. Det har jag också fått höra från de unga innovatörer jag har talat med.
– Jag hoppas att det också är något man pekar ut i den nationella innovationsstrategi som regeringen precis har börjat arbeta med, vi måste helt enkelt hitta ett sätt att få till den här typen av investeringar. För kreatörer, det vet vi att det finns oerhört gott om där ute, säger hon.

Våghalsigt uppträdande på Tillväxtdagen. Foto: Kalle Assbring.

Det finns faktiskt ett enkelt sätt att mångdubbla det kapital som satsas på nya innovationer i Sverige – det menar Charlotte Brogren, som är generaldirektör på Vinnova, den myndighet som ska gynna innovationer i Sverige.

– I dag läggs 600 miljarder varje år på offentliga upphandlingar. Men i princip allt satsas på de etablerade producenterna och produkterna, eftersom man helt enkelt inte vågar göra fel. Upphandlarna vill inte riskera något. Men om man skulle leka med tanken att bara lägga en procent av de 600 miljarderna på nya innovationer så skulle det innebära tre gånger så mycket som Vinnova investerar varje år.

Det skulle också vara lätt gjort att få till en sådan förändring i de offentliga upphandlingarna, menar Charlotte Brogren.

– Här finns inga lagar eller regler som förhindrar. Till relativt små kostnader skulle man alltså få stora effekter. I grund och botten handlar det bara om att förändra attityder hos upphandlarna.

Just att sticka ut näsan och våga riskera ett misstag var ett återkommande budskap från deltagarna på Tillväxtdagen. Björn O Nilsson, vd för Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, menade också att ambitionsnivån i de svenska satsningarna är för låg.

– Jag tror att mycket handlar om det. Om tio år ska Harvard University komma hit och studera hur vi gör!

Är det en realistisk målsättning?

– Absolut!

Fakta:

  • Tillväxtdagen. Arrangerades för andra året i rad av Tillväxtverket och Tillväxtanalys, i år i samarbete även med Vinnova. Årets evenemang ägde rum på Clarion Hotel Sign i Stockholm.
  • Den nationella innovationsstrategin. I höstas utlovade statsminister Fredrik Reinfeldt att en nationell innovationsstrategi ska tas fram för Sverige. Innovationsstrategin ska presenteras under första kvartalet 2012. I februari i år ägde ett första möte rum där näringsminister Maud Olofsson bjöd in 150 personer för att diskutera hur innovationsstrategin ska utformas. Läs mer om innovationsstrategin här.

 

1 KOMMENTAR

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola.