Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören De vill bygga solcellernas H&M

De vill bygga solcellernas H&M

Framtidens billiga solceller ska produceras i Stockholm. Giovanni Fili är VD och delägare i NLAB Solar AB som bygger en solcellsfabrik för tillverkning av grätzelsolceller. De imiterar delvis de gröna växternas sätt att utvinna energi ur solstrålarna. Fabriken ska vara färdig om ett år och företaget anställer ingenjörer.

Grätzelsolcellerna som ska tillverkas i fabriken i Stockholm uppvisar förvisso lägre verkningsgrad än vanliga solceller av kisel – runt fem procent jämfört med cirka femton – men å andra sidan kostar de bara en bråkdel att tillverka eftersom de i princip kan målas på underlaget. Dessutom tappar de inte sin effektivitet  så snabbt i svagt ljus, till exempel under molniga dagar. Enligt entreprenören Giovanni Fili är de heller inte så känsliga för ljusets infallsvinkel, vilket gör dem idealiska för att placeras på husfasader.

Vilka finns i företaget i dag?

– Jag är ägare tillsammans med företaget Nanologica. Fasadglas Bäcklin AB och Henrik Lindström som är en av världens främsta hjärnor på grätzelsolceller. Han är en av pionjärerna på fältet. Det var han som kom på hur man gör grätzelsolceller av plast.

Vad är det för solceller ni ska tillverka?

– Vi kommer till en början att satsa på att tillverka solceller för stora byggnader. Grätzelsolceller kan göras delvis transparenta, och kan täcka hela väggar , även på stora byggnader med enbart fönsteryta.

Ska man ha dem på fönstren?

– Ja, titta på skyskrapor och större kontorsbyggnader runtom i världen. Man brukar se hur de glimmar lite i olika färger. Det är film som stänger ute solen för att det inte ska bli för varmt inomhus. Vi gör så att den solfilmen producerar el samtidigt. Något som vi är ensamma om är en kristall som fungerar som en transparant selektiv spegel. Vi kan välja vilka våglängder, alltså färger, som ska speglas respektive släppas igenom. Det är det enda sättet att öka verkningsgraden på transparenta grätzelsolceller.

Hur fungerar en grätzelsolcell?

– Själva kärnan är ett färgämne. När solljuset träffar materialet, frigörs elektroner som rör sig till och från elektroderna, så att det uppstår en ström.

Hur ska ni tillverka dem?

– Det är en struktur i flera lager. De printas ut av ett slags skrivare på olika underlag, så kallade substrat. Det kan vara glas, metall-, eller plastfolie. Screentryck är det vanligaste, en enkel teknik, och hela hemligheten ligger i själva bläcket. Där är vi långt framme. Vi patenterar alla bläck som vi utvecklar eller håller dem hemliga. Vi har väl ett tiotal olika bläck i dag.

Hur mycket energi kan en hel husfasad på ett kontorshus ge?

– Det är förstås olika, det beror på hur huset ser ut och var det står och så vidare. Men vi tänker oss att en kvadratmeter fasad ska kunna försörja en kvadratmeter golvyta inne i huset.

Solceller sägs ofta inte vara lönsamma – hur ska era bli det?

– Den här teknologin har möjlighet att bli så billig att den lönar sig även utan marknadsstöd. Materialen är billiga och andra företag har visat på en livstid hos materialen på runt tjugo år. Efter det sjunker verkningsgraden under 80 procent av den ursprungliga, och det räknas som slutpunkt för livstiden. Men vi tror att man kan få en återbetalningstid på mellan sex och tio år. Snabbare i till exempel Saudiarabien än här, förstås.

Hur mycket kommer era solceller att kosta?

– Vi vet inte än. Vi har inte ens byggt fabriken, men ska komma ned en bit under en dollar per producerad watt. Det är det mått som används internationellt.

Vad möter ni för intresse från byggbranschen?

– Enormt. Alla stora byggbolag vill göra projekt med oss. Även internationella aktörer. Sedan finns det ju förstås läge för andra marknader också. Bilindustrin till exempel, där lacken skulle kunna ge ström till bilarna och så är det förstås konsumentelektronik.

Varför kommer den här satsningen just nu?

– Det är helt enkelt att forskningen nu har kommit till den punkt att man kan göra business av tekniken. För tre år sedan fick man flera genombrott med betydligt bättre material.

Hur var det att få självaste Michael Grätzel på besök häromdagen?

– Ja, han är ju gurun i den här branschen förstås. Han stöttar oss till hundra procent, och han pratade om oss när han höll ett föredrag på ytkemiska institutet. Han berättade också om det nya rekordet för ogenomskinliga grätzelsolcellers verkningsgrad i laboratoriemiljö: 13,15 procent.

Hur ser framtiden ut?

– Just nu koncentrerar vi oss på att bygga fabriken. Vi har anställt ett par ingenjörer i år, och räknar med att anställa ytterligare fem under året. Men om vi bara når fram till vårt produktionsmål, bör det här solcellerna kunna sitta överallt. Det här ska inte bli någon lyxprodukt. Det här ska bli solcellernas motsvarighet till möblernas Ikea och klädernas H&M.

1 KOMMENTAR

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Säkerhetskit

Vad vill du läsa om i Ingenjören? Tipsa oss – vinn säkerhetskit

0
Ingenjören.se behöver vi din hjälp att göra tidningen ännu bättre. Svara på två frågor och var med i utlottningen av tre säkerhetskit från Sveriges Ingenjörer.

Byggcheferna har något att lära andra chefer (fastän de inte tror det själva)

0
Cheferna på en byggarbetsplats har ett unikt ledarskap – men kanske inte på det sätt man först tänker. En ny bok sätter fokus på de ledare som själva aldrig skulle framhäva sig som experter på ledarskap.
Distansarbete

Förslag: Skriv in möjligheten att jobba på distans i avtalen

1
Slå fast i avtalen att det ska vara ökade möjligheter att jobba på distans även efter pandemin. Det är ett av förslagen till årets Ingenjörsfullmäktige. Andra förslag handlar om allt från medlemsavgiften till ett Ingenjörernas Hus i Göteborg.

Ericsson vill överge fasta arbetsplatser

19
Ericsson planerar att bygga om kontor till mötesplatser där de egna arbetsplatserna försvinner. Sveriges Ingenjörer är oroliga för att utvecklingsteamen kan behöva gå skiftgång.
Programmeringsböcker

Nu har Python passerat Java och C – här är de 50 populäraste språken

0
Python är det mest populära programmeringsspråket enligt Tiobe-indexet. Men säger den typen av index något? "De är en bra start", svarar KTH-professorn Benoit Baudry.

Här är hunden välkommen på kontoret

2
När mobiloperatören Tre nu öppnat för återgång till kontoret är också hundar välkomna. Det gör det möjligt för valpen Lukas att följa med sin husse på jobbet.

Managementkonsulten sadlar om till skådespelare

0
Trivs du med jobbet men drömmer ändå om att göra något helt annat? Det gjorde civilingenjören Annie Dahlin. Nu utbildar hon sig till skådespelare.

Här är kommunerna som kommit längst med klimatanpassning

0
Det är fortfarande få kommuner som kommit igång med ett systematiskt arbete med klimatanpassningar. Bäst är Lomma, tätt följt av Norrköping.
Karin Adelsköld

Har ni kul här, eller?

1
Vad är väl en dag på jobbet? Den kan vara tråkig och trist och... ganska kul. Här ger humorproffset Karin Adelsköld sina tips för en roligare jobbvardag.

Ny studie tar sig an störande ljud på kontoret

5
Det kan vara svårt att koncentrera sig i öppna kontorslandskap. Nu ska forskare undersöka om man kan skapa en bättre arbetsmiljö med hjälp av ljud.

VI REKOMMENDERAR

Se till att du får rätt lön på första jobbet

1
Ska du förhandla din första lön? Ta reda på så mycket du kan om arbetet och se till att du kommer in rätt i lönestrukturen.

TOPPLISTA