Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Japan underskattade tsunamirisken

Japan underskattade tsunamirisken

Förödelsen vid Fukushima Dai-ichi reaktor fyra efter att tsunamin dragit in. En ny rapport visar att risken för tsunami kraftigt underskattats vid konstruktionen av kärnkraftverket. Foto: Tepco.

Kärnkraftsolyckan i Fukushima berodde på att japanerna kraftigt underskattade tsunamiriskerna i området – det menar tyska kärnkraftsexperter i en ny rapport över kärnkraftshaveriet.

Det var egentligen inte själva jordbävningen som var huvudorsaken till att kärnkraftverket Fukushima Daiichi havererade. I stället var det den efterföljande 14 meter höga tsunamin som innebar dödsstöten för flera av reaktorerna.

Det kan tyckas oturligt att drabbas av en sådan kraftig tsunami – men nya uppgifter tyder på att det egentligen bara var en tidsfråga innan det inträffade. I den nya rapporten, som är sammanställd av den tyska kärnkraftsorganisationen VGB och som presenterades vid ett seminarium vid Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien i går, konstateras att en tsunami på minst tio meter faktiskt drabbar Japan i genomsnitt var trettionde år.

Den 14 meter höga tsunamin precis när den når kärnkraftsverket Fukushima Dai-ichi. Den 14 meter höga vågen tog sig lätt över skyddsvallen (klicka på bilden för större version). Foto: Tepco.

Och särskilt Fukushima låg i riskzonen – senast området drabbades av en kraftig tsunami var nästan 1200 år sedan, år 869, då vatten nådde 4,5 kilometer in i landet strax norr om Fukushima.

Detta konstaterades också i en forskningsrapport från 2002 där man varnade för att en ny stor jordbävning och tsunami statistiskt sett snart bör inträffa, berättar Thomas Lindemann, en av dem som varit med och sammanställt rapporten från VGB.

– Vår slutsats är alltså att det hela handlar om en grov underskattning av en hög riskfaktor, säger han.

Thomas Lindemann konstaterar också att man för nio år sedan genomförde en säkerhetsöversyn på kärnkraftverket Fukishima Daiichi, då bland annat skyddsbarriären utanför reaktorerna höjdes från 3,1 meter till 5,7 meter. Men det hjälpte föga mot den 14 meter höga tsunamivåg som svepte in över kraftverket.

Utöver en för låg skyddsvall utanför kraftverken pekar man i rapporten på ett flertal misstag i utformningen av kraftverket. Bland annat fanns inget som skyddade de dieselaggregat som skulle förse kraftverket med reservenergi för att kyla reaktorerna, utifall att den externa strömförsörjningen bröts.

På måndagen presenterade Thomas Linnemann från VGB, sittande längst bort i bild, den nya rapporten vid Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien i Stockholm. Foto: Peter Alestig.

– Om dieselaggregaten hade funnits inomhus hade de varit betydligt bättre skyddade. Nu var vattennivån vid aggregaten 4-5 meter, så det är ganska tydligt vad som hände, säger dr Thomas Linneman.

Även i Japan erkänner man att risken för en stor tsunami underskattats. I slutet på förra veckan meddelade till och med premiärministern Naoto Kan att ett annat kustnära kärnkraftverk i landet, Hamaoka, ska stängas fram till dess att man har konstruerat en tillräckligt hög skyddsbarriär utanför reaktorerna.

Dr Ryuma Ohora, teknisk-vetenskaplig attaché vid japanska ambassaden i Stockholm, påpekar också att olyckan vid Fukushima-verken fortfarande pågår, och det är långt kvar innan man kan konstatera i detalj vad som faktiskt hände.

– Vi har fortfarande en lång väg kvar med återställningsarbetet. Vi behöver sex till nio månader till för att få full kontroll, även om vi just nu inte förväntar oss att något mer allvarligt ska inträffa.

När det gäller kärnkraftverken i Sverige och övriga Europa är naturligtvis risken för en tsunami i princip obefintlig – men det är ändå viktigt att man tar till sig erfarenheterna från olyckan i Fukushima, menar Thomas Linnemann.

– Vid Fukushima var det flera incidenter som inträffade samtidigt, som tillsammans slog ut kärnkraftverket. En liknande multipel olycka skulle kunna orsaka stora problem även för oss. Och här i Europa skulle till exempel en terroristattack, om den var utformad på det sättet, innebära stora problem, säger han.

I Sverige har man dock ett gott skydd även mot terroristattentat, säger Lennart Carlsson, avdelningschef på strålskyddsmyndigheten.

– Det har nyligen gjorts stora investeringar för att skydda våra svenska kraftverk mot terroristattentat. Och i princip så handlar det om samma sak som vid naturkatastrofer – att se till att elförsörjningen inte bryts, så att reaktorerna kan kylas, säger han.

– Så våra kraftverk är helt skyddade mot terroristattentat?

– Man kan aldrig tala om totalt skydd i sådana här sammanhang. Därför är det otroligt viktigt att man arbetar kontinuerligt för att förbättra säkerheten.

Läs mer:
Hela rapporten från den tyska kärnkraftsorganisationen VGB (engelska).
– Tepco, det japanska bolag som driver kärnkraftsverket Fukushima, uppdaterar kontinuerligt information om händelseutvecklingen här (engelska).

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Få myndigheter klarar kraven på lönekartläggning

0
Endast nio myndigheter gjorde en lönekartläggning i tid förra året. Det innebär att de flesta av landets trettio största myndigheter bryter mot lagen.

Alstoms nybygge blir ett lyft för ingenjörerna

0
Alstom bygger ett nytt innovationscenter där ingenjörer och produktion sitter i samma lokaler. "Det blir en boost för hela verksamheten" säger David Lindgren, Sveriges Ingenjörer.
Elizabeth Kuylenstierna

Reflektera (och ta tag i situationen) så blir jobbet bättre

0
Vad hände egentligen på mötet? Varför reagerade jag så där? Bli medveten om hur du själv fungerar så blir det lättare att styra situationer dit du vill.

Hybridarbete – forskarnas råd för att få det att fungera

1
Några dagar på kontoret och några dagar hemma. Hur får vi det hybrida arbetslivet att fungera, både för företag och individer? Läs forskarnas råd.

Fortsatt bra arbetsmarknad för ingenjörer

3
Tillgången och efterfrågan på civil- och högskoleingenjörer bedöms fortsätta att vara i balans om fem år. Den prognosen gör Sveriges Ingenjörer. Arbetsgivarnas krav på att utbilda fler är fel väg säger förbundet.
Mittuniversitetet och IPCC

Att bli högskoleingenjör kan ta dig hela vägen till FN:s klimatpanel

2
Lyft fram vad man kan bli som högskoleingenjör, tycker Jessica Bagge på Sveriges Ingenjörer. Som att man kan bli Sveriges representant i IPCC, som Lena Lindström.

Bortsållad på grund av ålder – så här kan du göra

2
Ålder ska inte vara ett hinder i arbetslivet. Trots det är det många som upplever just detta. Så här kan du och facket sätta press.

Expertens tips inför löneförhandlingen: ”Var djärv och ta i”

0
Ett nytt jobb innebär även ett guldläge för en högre lön. Så här vässar du dig inför löneförhandlingen.
Säkerhetskit

Vad vill du läsa om i Ingenjören? Tipsa oss – vinn säkerhetskit

0
Ingenjören.se behöver vi din hjälp att göra tidningen ännu bättre. Svara på två frågor och var med i utlottningen av tre säkerhetskit från Sveriges Ingenjörer.

Byggcheferna har något att lära andra chefer (fastän de inte tror det själva)

0
Cheferna på en byggarbetsplats har ett unikt ledarskap – men kanske inte på det sätt man först tänker. En ny bok sätter fokus på de ledare som själva aldrig skulle framhäva sig som experter på ledarskap.

VI REKOMMENDERAR

Kollegor fikar

Risk för trötthet när vi träffar kollegorna igen

6
Ett och ett halvt års distansjobb har gjort oss ovana att vara bland kollegor. Här ger psykologen Anders Rydell råd för att det ska gå bra att komma tillbaka till jobbet.

TOPPLISTA