Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören "Skolans pengar måste öronmärkas"

"Skolans pengar måste öronmärkas"

Seminariet "Så lyfter vi skolan" anordnades i Kulturhuset i samband med Teknikdagarnas invigning. Foto: Peter Alestig Blomqvist.

Staten måste se till att lärarlönerna höjs, skolpengarna måste öronmärkas och ämneskunskap värderas mycket högre. Det är några av lösningar som föreslogs under seminariet ”Så lyfter vi skolan” som arrangerades i samband med Teknikdagarna.

Lärare ett av de viktigaste yrken man kan ha. Men vi måste bli bättre på att få duktiga naturvetare att bli lärare. Och som jag ser det så finns det bara en väg att gå, och det är att höja både löner och status för läraryrket, säger Karin Alexandersson, själv lärare i matematik och NO.

Hon får medhåll av ordföranden i Lärarnas Riksförbund, Metta Fjelkner, som själv har personliga erfarenheter av hur låg status läraryrket anses ha. Två av hennes tre söner är civilingenjörer i teknisk fysik, berättar hon, och var helt ointresserade av att bli lärare när de valde yrke.

– Min tredje son är ekonom och han är ett riktigt socialt geni. Så när han var yngre hade jag ett allvarligt samtal med honom där jag frågade om han inte skulle bli lärare.
– Han tog det som att jag klassade ner honom, som att han inte var i nivå med sina bröder.

Metta Fjelkner. Foto: LRF.

Ett annat problem är enligt Metta Fjelkner att lärares ämneskunskaper har värderats så lågt. Och då särskilt inom de naturvetenskapliga ämnena.

– Det finns många lärare som till exempel är utbildade svensk- och SO-lärare för årskurs 1-7, och sedan blir lärare i alla ämnen. Inte i bild naturligtvis, för där måste man kunna rita. Men i matematik så verkar det inte spela så stor roll.

Utbildningsdepartementets Bertil Östberg (FP) menar det här slentrianmässiga användandet av lärare inom andra än sina egna ämnesområden också kan göra att lärarens eget ointresse för ett visst ämne kan smitta av sig.

– Grundskollärare i till exempel svenska och SO har ju faktiskt aktivt valt bort naturvetenskapliga ämnen i sin egen utbildning, förmodligen för att de är ointresserade. Men sedan ska de ändå stå och lära ut sådana ämnen till sina elever.

Matematik och NO-läraren Karin Alexandersson vittnar om att det ibland kan gå så långt att eleverna rent utav blir rädda för matte – något som hon själv tror beror på hur man ser på matematik från början.

– Jag har träffat många elever med matteskräck. Man tror att man har problem med matematik, men i själva verket är det bara en rädsla. Och så säger föräldrarna ”jag hade också problem med matte, vi kan helt enkelt inte det i vår släkt”.
– Jag tror att det beror på att matematik är så intimt förknippat med intelligens. Är man dålig på matematik, betyder det att man är dum. Därför är det säkrast att distansera sig.

De svenska skolelevernas rädsla och ointresse för naturvetenskapliga ämnen kan också enligt Björn O Nilsson från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien få allvarliga konsekvenser för hela samhället – och då inte bara genom att det blir brist på ingenjörer.

– Det är faktiskt också ett demokratiproblem. Om man inte har grundläggande matematik- och teknikkunskaper så påverkar det hur bra man behärskar och förstår all den teknik som finns i samhället i dag, till exempel internet, mobiltelefoner, och så vidare.

Bertil Österberg. Foto: Jann Lipka.

Statssekreterare Bertil Östberg påpekar dock att de reformer som regeringen håller på att genomföra innebär att det nu finns krav på att lärare ska ha utbildning i det ämne som de undervisar. Och det är något som LRF:s Metta Fjelkner kämpat för länge.

– För tio år sedan sågs det som oviktigt i vilket ämne en lärare var utbildad. Så länge man var lärare kunde man undervisa i vad som helst, menade många. Då var min syn, alltså att man aldrig får tumma på kraven på att läraren ska ha rätt kompetens, nästan ultrareaktionär. I dag är det lagstiftat. Och här är det jätteviktigt att regeringen håller fast vid sin linje.

Det finns dock mer att göra menar Bertil Östberg, och pekar på de brister i matematikundervisningen som Skolinspektionen har konstaterat.

– Skolinspektionens granskningar visar att dagens matematikundervisning är torftig, det är till exempel på tok för mycket eget arbete. Eleverna lär sig inte förstå matematiken, utan lär sig den bara mekaniskt. Det är ett stort problem.
– Sedan är det klart att läraryrket också måste bli mer attraktivt, och här inser vi alla att lön är väsentligt. Men jag kan inte säga något i dag om huruvida lärarlönerna kommer förändras, det håller på att utredas.

Björn O Nilsson. Foto: IVA.

Björn O Nilsson på IVA menar att ett annat stort problem är fördröjningen i de reformer som genomförs. Innan de stora förändringarna kan komma eleverna till godo måste kvalitetshöjningen på lärarutbildningarna bli verklighet, nya lärare utbildas och sedan anställas på skolorna.

– Frågan är vad man gör under tiden som man väntar på att de här stora reformerna ska få effekt? Här har vi tittat lite på hur man gör i andra länder. I till exempel Nederländerna har man satsat på vidareutbildning av befintliga lärare, men man har också infört krav på att näringslivet måste med i undervisningen på skolorna.

Tanken med kravet var just att fylla luckorna för ämneskompetens, berättar Björn O Nilsson. Men på köpet fick man också förebilder för eleverna. Och just förebilder och genuin ämneskunskap är enligt Björn O Nilsson otroligt viktigt för att man ska kunna sprida ett intresse.

Enligt LRF:s Metta Fjelkner är det också mycket viktigt att staten återtar kontroll över skolorna. Bara då kan lärarnas status höjas och skolorna skyddas från kommunala felprioriteringar.

– Sanningen är att kommunerna helt enkelt inte klarar det här. Staten måste kliva in. Pengarna till skolan måste vara öronmärkta så att kommunerna inte prioriterar en rondell, ett badhus eller vad det kan vara.
– Vi har tigit om detta i 17 år, men nu tiger vi inte längre.

Läs mer:
» ”Fler behöriga lärare nyckeln” (Invigningstal av skolborgarrådet)
» Minnovatörer intog Sergels torg (Rapportering från teknikkollot)

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Ingen tar ansvar för arbetskraftsmigranterna”

0
Ingenjörer som kommer till Sverige för att arbeta står i många fall helt utan skydd, i stark beroendeställning till sin arbetsgivare – och ingen tar ansvar för deras situation.

Så söker du i årets lönestatistik

0
Nu är lönedatabasen Saco Lönesök uppdaterad med 70 000 ingenjörslöner. Läs tipsen om hur man söker i statistiken, och vad som är viktigt att tänka på just i år.   
Löneförhandling

9 snabba tips inför löneförhandlingen

0
I två artiklar i Dagens Industri ger Camilla Frankelius, förhandlingschef för Sveriges Ingenjörer, sina bästa tips inför och under lönesamtalet. Här är en sammanfattning av vad du behöver tänka på.
Ingenjörshuset

Osäkert om tillfällig höjning av medlemsavgiften slopas i förtid

1
I juli infördes den tillfälligt höjda medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer för att säkra inkomstförsäkringen under pandemin. Som längst ska höjningen pågå till december 2021, men om den kan avslutas tidigare är oklart.

Här får hemmajobbarna 30 minuter friskvård om dagen

0
Medarbetarna på fackförbundet DIK har rätt till 30 minuter friskvård om dagen. Den nytillträdda vd:n Johanna Lindell vill sända en signal att det är viktigt att komma ut i friska luften.
Claes Kilgren, Joakim Skeppling och Benny Andersson är aktiva i Sveriges Ingenjörer i Region Stockholm respektive Simrishamns kommun

De är trötta på låga ingenjörslöner i kommuner och regioner

0
Kopplingen mellan lön och prestation är svag i kommuner och regioner och det är svårt att få upp lönerna, menar några förtroendevalda ingenjörer.

Viktigast att ingen kollega blir felbehandlad

0
Tibor Muhi arbetar fackligt i Stockholms stad. Det bästa med jobbet är att se till att allt går rätt till och finnas där den dag någon behöver stöd från facket. 

”På FOI finns jobben som inte finns någon annanstans”

0
Stora satsningar på försvaret leder till fler uppdrag för FOI – Totalförsvarets forskningsinstitut.  Över 140 personer ska rekryteras i år – en utmaning när allt färre forskare i Sverige är svenska medborgare.

Hållbar industri i fokus för LTU-satsning

0
LTU satsar 28 miljoner kronor i Creaternity, ett program där man med hjälp av digital teknik och nya affärsmodeller söker vägar för en hållbar industri.

”Ingenjörer behövs inom vården”

0
Som ingenjör på en akutklinik kan Louise Davidsson vara med och bidra till förbättringar i vården.

VI REKOMMENDERAR

Tänk på det här när du sommarjobbar

0
Att få problem med oschyssta arbetsgivare på sommarjobbet är som tur är ganska ovanligt för teknologer. ”Men då och då dyker det upp problem”,...

TOPPLISTA