Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Succé för tekniska masterprogram – Men framtiden hotas av avgifter

Succé för tekniska masterprogram – Men framtiden hotas av avgifter

Masternivån, som infördes i Sverige för snart fyra år sedan, har gjort succé, visar en ny undersökning från Högskoleverket. Allra flest studenter har sökt sig till de tekniska programmen. Men nu hotas framgångarna av avgifter för utländska studenter.

Det var hösten 2007 som de tvååriga masterprogrammen hade premiär i Sverige, som ett led i den så kallade Bolognaprocessen. Sedan dess har tre läsår passerat, och Högskoleverket har nu genomfört en första analys av hur den nya utbildningsvägen har tagits emot av studenterna.

Slutsatsen är tydlig – masterprogrammen har gjort succé. Sedan starten har antalet förstaårsstudenter på masterutbildningarna ökat kraftigt, från drygt
8 000 läsåret 2007/2008 till 12 000 läsåret 2009/2010. En ökning med hela 50 procent.

– Det är tydligt att masterprogrammen har blivit väldigt populära. Men det beror ju också på att den här andra nivån av högskolestudier saknades i Sverige tidigare, säger Lena Eriksson på Högskoleverkets analysavdelning.

Lena Eriksson. Foto: HSV.

Det visar sig också att det är de tekniska inriktningarna som gjort störst succé – av de dryga 21 000 som studerade på masterprogram under förra läsåret återfanns nära hälften – drygt 9000 personer – på tekniska program.

Men till hösten kommer troligtvis den här trenden att brytas.

– Jag skulle tro att vi har tappat runt 40% i antalet ansökningar till höstens antagning till masterprogrammen, säger Ursula Hass, rektor på Blekinge Tekniska Högskola.

Förklaringen till den kraftiga minskningen i ansökningar är de avgifter som införs för studenter utanför EES-området till höstterminen 2011. Precis som i övriga landet är nämligen en majoritet av mastereleverna på BTH inresande studenter – i hela landet utgör inresande studenter nästan två tredjedelar av masterstudenterna.

Så att de nyinförda avgifterna kommer att spela roll, det råder det ingen större tvekan om. Det vittnar även Lena Eriksson på HSV om.

– Det man har kunnat konstatera är att sökandet har minskat kraftigt. Men vi har också haft otroligt många sökande de senaste åren, och relativt få har antagits. Så det kan ju bli så att man fyller platserna lika väl.

Någon generell prognos för hur de nya avgifterna kommer att påverka masterprogrammens popularitet finns alltså inte. Men om man vill ha en fingervisning om vad som väntar kan man snegla söderut, berättar Lena Eriksson på HSV.

– I Danmark infördes avgifter för utomeuropeiska studenter för ett par år sedan. Och då såg man också en kraftig minskning i antalet studenter.

Ursula Hass. Foto: Ola Åkeborn.

För att ändå fortsätta attrahera studenter från utanför EES-området har man på BTH satsat en hel del på att marknadsföra sig utomlands, berättar Ursula Hass.

– Vi på BTH ser oss som en internationell spelare, så det finns inte på kartan inte ha en mix av studenter från olika länder. Därför har vi bland annat slutit avtal med agenter utomlands, och håller på att bygga upp en försäljningsorganisation.

Men enligt Ursula Hass så är det inte bara utomlands som de svenska masterutbildningarna bör marknadsföras.

– Masternivån behöver nog marknadsföras än mer även här i Sverige. Studenterna här har inte uppmärksammat masterprogrammens betydelse så bra. Men för en internationell karriär så är det nästan en förutsättning att ha en master. Så är det i alla fall på tekniksidan.

För att på längre sikt fortsätta attrahera internationella studenter till de svenska masterprogrammen är det enligt Ursula Hass också en förutsättning att man bygger upp en ordentlig stipendieverksamhet – annars finns risken att stora svenska företag lämnar landet för att få fatt i den kompetens som behövs, säger hon.

– Vi måste se till att vi har ett bra stipendiesystem, så att personer i biståndsländer kan fortsätta komma hit och studera nu när det införs avgifter. Stipendier behövs också inom områden där Sverige självt inte kan producera kompetens som behövs inom näringslivet.
– Det tror jag är avgörande för att svensk industri ska vilja stanna kvar i Sverige.

Men avgifter till trots, så tror Ursula Hass att masterprogramen kommer att fortsätta öka i popularitet på länger sikt.

– Ja det är absolut så att masternivån kommer att växa och bli ännu viktigare i framtiden. Avgifterna har bara gjort att det har kommit av sig lite grand.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

På tur i liten bil

Ingenjören tar semester – vi ses igen den 16 augusti!

0
Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips hela sommaren. Här på Ingenjören.se är vi tillbaka den 16 augusti. Trevlig sommar! 

Ingenjörerna har jobbat mer under pandemin

0
Nästan 30 procent av ingenjörerna har fått en större arbetsbelastning under pandemin. Det är dessutom en liten ökning jämfört med förra våren.

Omformulerade platsannonser – betydligt fler kvinnor sökte 

0
Genom några enkla omformuleringar i platsannonser ökade IT-bolaget Tieto Evry andelen kvinnor som sökte med 32 procent.
Maria Samuelsson, ABB

ABB lyfter HBTQ-frågor – ”Ska kunna vara den man är”

0
Det ska gå att vara öppen HBTQ-person på ABB utan att bemötas illa. I juni hade företaget Pride-månad. Men Akademikerföreningen tycker att företaget är sent på bollen.

Civilingenjör debuterar som sommarvärd

1
"Jag kommer att prata om teknik i framkant och hur den interagerar med oss som människor. Men också vad som krävs av oss som människor att leva i en snabbt föränderlig värld", berättar Claudia Olsson som sommarpratar den 9 augusti.
Bilder från de mest lästa artiklarna 2021

Livslön, konsultpriser och gnälliga kollegor – det här är mest läst i år

0
Här är de 20 artiklar flest läst på Ingenjören.se första halvåret 2021.

Därför kan det löna sig att bli jobbonär

0
Allt fler väljer att jobba samtidigt som de börjar ta ut sin pension. Pensionsmyndighetens beräkningar visar att det dessutom kan löna sig ekonomiskt. 

Unga chefer är mer uppskattade än de själva tror

0
Unga chefer, framför allt kvinnor, har ofta ett annat ledarskap än äldre och manliga chefer. Därför är de mer uppskattade av medarbetare i alla åldrar.
Distans- och kontorsarbete

Olika beslut på teknikföretagen om distans eller kontor

5
Hur kommer Getinge, Ericsson, KTH, Facebook med flera att jobba framöver? Det får du svar på här.

Sveriges bästa lärare är en ingenjör

0
Anders Nyberg vid Leksands gymnasium har utsetts till Sveriges bästa lärare. "Det är ett jätteroligt yrke som jag trivs väldigt bra med".

VI REKOMMENDERAR

Henrik Dahlin

Ta tag i din gamnacke och ömmande muskler

0
Sveriges Ingenjörers träningsexpert ger tips för att ta hand om och stärka kroppen.

TOPPLISTA