Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören "Fel anklaga Kina för metallmonopol"

"Fel anklaga Kina för metallmonopol"

I senaste numret av Ingenjören (nr 2 2011) skrev vi om hur nästan all brytning av de sällsynta jordartsmetallerna – metaller som är livsviktiga för i princip all elektronik – sker i Kina.
     Men när man diskuterar Kinas makt över jordartsmetallerna så är det lätt att man missar andra, minst lika viktiga aspekter – det menar Magnus Ericsson, en av grundarna av Raw Materials Group.

“Rare earths ‘will not be bargaining instruments’“ löd en braskande rubrik i China Daily den 29 oktober där landet försöker slå ifrån sig anklagelserna att manipulera tillgången på dessa ämnen.

Det är höjdpunkten, så långt, på en diskussion om hur Kina har fått världen som gisslan genom att kontrollera 97 % av de samlade tillgångarna på de så kallade sällsynta jordartsmetallerna.

Grundämnen som används i en rad högteknologiska tillämpningar där de inte lätt kan ersättas/substitueras. Det har setts som ännu ett exempel på hur Kina har eller försöker skaffa sig kontroll över världens metallråvaror ibland annat Afrika, ibland genom att använda sig av ojusta affärsmetoder. Kina utpekas som en aktör som inte följer vedertagna regler och sätter sina egna intressen före de länders där gruvorna finns.

Resonemanget väcker frågor som: Hur stort är Kinas inflytande över världens råvaruförsörjning och hur viktig är deras roll i Afrika? Är situationen beträffande de nya så kallade kritiska metallerna och mineralerna lika allvarlig som den framställs?  När det gäller den globala bilden är det bara att konstatera att även om utbyggnadstakten av kinesiska gruvor i utlandet ökat dramatiskt, är landet fortfarande en liten internationell aktör. Det kommer att dröja många år innan den situationen ändras.

Magnus Ericsson är en av grundarna av Raw Materials Group och adjungerad professor vid Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle vid Luleå tekniska universitet. Foto: RMG.

Det är dessutom fel att se kinesiska investerare som en homogen grupp, det finns allt från små skumraskbolag till stora ansvarskännande gruvbolag – precis som bland deras västerländska konkurrenter.  För mineralrika länder i Afrika och andra delar av världen ger suget efter mineralråvaror snarare en möjlighet att skapa konkurrens och därmed få bättre villkor än tidigare – förutsatt att landet har kapacitet och kompetens att förvalta de egna mineraltillgångarna och vinsterna som de kan skapa.

Givet att Kina är den stora metallråvaruimportören i dag är landets beroende av koppar, järnmalm, nickel och andra metaller som köps huvudsakligen från de transnationella storbolagen som BHP Billiton, Rio Tinto, Codelco och Vale mycket allvarligare både i termer av kostnaden för denna import samt dess samhällsekonomiska betydelse för Kina än vad de sällsynta jordartmetallerna är för väst.

Tillgången på och produktionen av sällsynta jordartsmetaller i dag är huvudsakligen en fråga om efterfrågeutvecklingen. De har inte efterfrågats i särskilt stor omfattning och därför har inga gruvbolag bekymrat sig om att leta/prospektera efter dem och än mindre att bryta dem. När efterfrågan nu växer kommer nya fyndigheter att hittas och nya producenter att dyka upp och den kritiska situationen lättar.

Däremot finns det inte mycket som tyder på att Kinas stora beroende av några av världens största gruvbolag för sin försörjning av de ekonomiskt mest betydelsefulla metallerna koppar och järnmalm samt i framtiden även fosfat och kalisalter för gödselmedelsproduktion kommer att minska. Och för dessa mineral handlar det dessutom om gigantiska summor. Detta förhållande kommer fortsatt att vara en konfliktfaktor i världen, snarare än tillgången på kritiska metaller.

När det gäller Kinas uppträdande i Afrika har dessutom USA och Europa egna intressen att försvara. Under hela 1900-talet har råvaror flödat ut ur regionen som dominerats av de gamla kolonialmakterna. När det kommer konkurrens från Kina och fyndigheterna inte längre är lika lättåtkomliga är det lätt att glömma den koloniala historien.

Generellt kan sägas att om värdlandet ställer krav på de kinesiska investerarna uppträder de oftast i enlighet med lagen, men om denna inte kan kontrolleras efterlevs den inte heller. Det hänger alltså delvis på hur väl ett land kan se till att dess lagar och regler efterlevs. Här har Sverige en viktig internationell uppgift: att förmedla sina erfarenheter av att bygga välstånd på mineralresurser.

Läs mer:
» ”Kineserna härskar över metallerna” (Ingenjören nr 2 2011, s. 16)

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Johan Kreicbergs i Almedalen

Almedalen: ”Ingenjörerna är verkligen i centrum för diskussionerna”

0
Kompetensutveckling och livslångt lärande. Det är den viktigaste frågan för Sveriges Ingenjörer på Almedalsveckan. "Vi är lite oroliga för att det går för långsamt" säger Johan Kreicbergs.

Bara fyra svenska energibolag (av 284) är helt jämställda

0
Nätverket Kraftkvinnorna har undersökt hur jämställda svenska energibolag är. Fyra bolag finns på topplistan. 57 procent av bolagen fick noll poäng i undersökningens jämställdhetsindex.

Skatteavdrag gör a-kassan billigare

0
Den 1 juli infördes ett skatteavdrag för a-kassan och från och med årsskiftet höjs den övre åldersgränsen för att vara medlem och få ersättning från a-kassan.

Kan du komma med shorts till jobbet?

0
Varma sommardagar kan det vara skönt med shorts, linne och sandaler. Men vilka kläder är okej på jobbet? Ingenjören frågade sju ingenjörer i olika sektorer och branscher.
Camilla Frankelius

Inbetalningar till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”

0
Ett års extra inbetalningar till tjänstepensionen blir det för alla som har ITP1. Dessutom förlängs sjukpensionen till att gälla till 66 år. Men Sveriges Ingenjörer hade velat se större förbättringar.

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

0
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.
Gunnar Zackrisson, Eva Snis, Karl Stavaeus, Hanna Hartikainen, Pia Krantz, Jenny Strand och Sofia Johannesson

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

0
En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer. Men hur gör man? Sju ingenjörer som är eller har varit chefer tipsar.

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

Karriärplanen ger dig fördelar – genom hela arbetslivet

0
En karriärplan hjälper dig oavsett om du är i början, mitten eller i slutet av din karriär, om du söker ett nytt jobb, vill byta bransch eller helt enkelt vill fortsätta att utvecklas där du är. Så här gör du.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

2
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.

TOPPLISTA