Bra affär att bli ingenjör – men inte att disputera

15
11994

Ingenjörer vinner mycket på sina högskolestudier rent ekonomiskt, visar en ny undersökning från Saco. Men att fortsätta sin utbildning och doktorera på sitt ämne, det verkar däremot vara förlustaffär.

Det är så kallad livslön som Saco har tittat på i sin undersökning, det vill säga hur mycket nettoinkomst man får totalt under livets gång – minus de utgifter man har haft för sin utbildning.

Det här är ett perspektiv som måste till för att nyansera debatten om löneskillnader, menar Thomas Ljunglöf, som genomfört undersökningen.

– Den vanliga lönedebatten handlar bara om månadslön och årslön. Men tittar man bara på det så missar man det stora inkomstbortfall som studietiden ger, säger han.

Vinstlott bli ingenjör

Thomas Ljunglöf, statistiker på Saco. Foto: Saco.

Sacos rapport är goda nyheter för ingenjörer – och då särskilt civilingenjörer, som kvalar in till topp fem när det handlar om hur mycket man får tillbaka på sin studieinvestering.

Jämfört med en person som gått NV- eller SV-programmet i gymnasiet men inte högskoleutbildat sig, tjänar en civilingenjör totalt 12 procent mer under livet, vilket placerar civilingenjörerna strax efter läkarnas och ekonomiernas 14 procent och juristernas 13 procent.

För högskoleingenjörer är vinsten dock inte lika stor – 9 procent. De två extra åren på högskolan ger alltså stor utdelning.

– Förklaringen borde vara att civilingenjörer i högre utsträckning blir chefer, och då också tjänar mer, säger Thomas Ljunglöf.

Disputation en förlustaffär

Att fortsätta sin utbildningskarriär efter sin civilingenjörsexamen visar sig däremot kunna vara en ren förlustaffär – i alla fall om det är de riktigt stora lönerna man är ute efter.

Den mest högavlönade tiondelen av de disputerade inom området teknik och tillverkning ligger en bra bit efter motsvarande grupp civilingenjörer.

– En förklaring kan vara att många av de disputerade inom teknik och tillverkning arbetar kvar på högskolor eller universitet, vilket inte alltid lönar sig rent ekonomiskt, säger Thomas ljunglöf.

Utbildning belönas – efter 20 år

Den nya rapporten kan också ge ett nytt perspektiv på de alternativ som man har när man nyss tagit studenten, menar Thomas Ljunglöf. Studera vidare – eller inte? Vad vinner man mest på, rent ekonomiskt?

Och visst, generellt sett stämmer mantrat att ”utbildning lönar sig”. Men inte alltid, och kanske inte så fort som man skulle kunna tro. Först vid 39 års ålder kommer akademikern ikapp totallönen hos en person med enbart gymnasieutbildning.

– Själva vinsten uppstår alltså inte förrän efter 20 år – och det är ju ett ganska långt perspektiv för en nyutexaminerad 19-åring, säger Thomas Ljunglöf.

Men just civilingenjörer behöver förmodligen inte vänta riktigt lika länge, tror Thomas Ljunglöf, även om han inte har några exakta siffror på just det området.

– Civilingenjörer har ju en ganska lång utbildning, men jag skulle tro att man går ”break even” någonstans runt 35.

Lärare stora förlorare

Lärare når däremot aldrig ”break even” – faktum är att alla lärargrupper i undersökningen tjänar mindre pengar totalt under livet, än en person som väljer att inte studera vidare.

Allra sämst ser det ut för grundskollärare på lägre nivå vars bruttolöner måste höjas med 9,5 procent för att de ska få igen den investering de gjort i och med sin utbildning.

– Och då handlar det inte om en engångsökning av lönen, utan varje löneutbetalning i hela livet måste vara så mycket högre för att utbildningen inte ska bli en ren förlustaffär, säger Thomas Ljunglöf.

Kvinnor måste ha utbildning

Sacos undersökning är baserad på statistik från SCB om ungefär 750 000 individer, och till hösten kommer en djupare analys av siffrorna – då även på vilka skillnader som finns mellan till exempel kön.

Men redan nu berättar Thomas Ljunglöf att utbildning generellt sett lönar sig mer för kvinnor än för män.

– Det verkar vara så att det är betydligt lättare för män att få en bra lön även utan högskoleutbildning, medan en utbildning nästan verkar vara en förutsättning för kvinnor.

Läs mer:
» Hela rapporten från Saco

15 KOMMENTARER

  1. De som är både smarta och riktigt hungriga på pengar/karriär gör i snitt oftare slut efter civing-examen – det är väl inte förvånande. Det man kan tjäna extra som högpresterande mellan 25 och 30 är begränsat som doktorand. Däremot, kan man starta sin karriär tidigt hinner man längre innan 40 då den generellt stagnerar.

    Och, vilket flera har varit inne på – det man gör under sin doktorandtid måste vara användbart. Kan man visa det kan man också kräva (dvs inte bara ”få”) högre lön. Annars är det inte mer värt än nån annan arbetslivserfarenhet. Lyckas man inte visa sitt värde, då är det svårt att få hög lön – det gäller alla!

    Själv är jag inte extremt smart, inte så pengahungrig heller, men jag gjorde mitt val och är nöjd som doktor. En som dock ofta haft lönesamtal och pekat på nyttan jag åstadkommit…

  2. Jag måste bara hålla med om att detta är lite typiskt Sverige. I Sverige premieras inte utbildning och kompetens. Företag agerar oftast i tron att man är överkvalificerad och ser inte att man kan bidra med något som får företaget att växa. Bara för att man har en doktorsexamen och har spetskompetens inom vissa områden så betyder det ju inte att man inte kan vara en duktig ingenjör. Varför inser inte företagen att man som doktor har en mycket högre kompetens att analysera problem och hitta orsaker till vad de beror på än man har som färdigutbildad CI. Detta ger pengar i slutändan!

    Som doktor så kan man bidra direkt med kompetens som CI har men även tänka långsiktigt och se samband som inte är helt uppenbara.

  3. Jag instämmer i att forskarstudier inte lönar sig. Jag har egen erfarenhet av det. I mitt fall har det gått att få lön i samma nivå som CI med mitt CI-examensår. Min extra studietid har alltså inte betalat sig.

    Dessutom har jag märkt att arbetsgivare betraktar mig överkvalificerad, vilket gjort att jag ibland varit utan arbete då det tar betydligt längre tid att hitta ett. Uppsägningstiden räcker helt enkelt inte på denna nivån.

    Båda faktorerna gör att min livslön ligger efter civilingenjörens.

  4. En viktig bit i denna diskussion, inte minst vad det gäller nyttan av att doktorera är hur mycket lättare det är att få jobb utomlands. Förutom att man i många av de mest populära länderna tjänar signifikant mycket mer, allt man får ut av att jobba utomlands måste vägas extremt tungt i beslutet om man vill studera vidare eller inte.
    På samma sätt är det inte bara berikande att studera vidare utan man ökar dessutom chansen att få jobba med berikande arbetsuppgifter. Beroende på forskningsområde detta är en definitivt fördel med att doktorera (t.ex. inom mitt område – telekommunikation)

  5. knowledge is power: K=P
    work is power over time: W=P*t
    Time is money: t=$
    Solve for money: $=t=W/P=W/K
    The money you make equals the work you do divided by your knowledge.

  6. Poäng till Stig. Skulle tro att många som doktorerat inte jobbar inom sitt specialämne. Finns för få såna jobb helt enkelt där det anses kräva forskarutbildning. Sen tror jag att en hel del som doktorerat går arbetslösa ett tag pga att de anses överkvalificerade för de jobb som finns. Man kam också ha tröttnat på sitt ämne och söker sig till annan bransch. Finns alltså flera förklaringar till att det i genomsnitt kanske inte lönar sig att doktorera. Däremot tror (antar) jag att det lönar sig om man får en tjänst som innebär ansvar för FoU på ett företag i en brasch som sysslar med något som gränsar till avhandlingsämnet.

  7. Vad händer med specialfallen då?

    De som har för avsikt att doktorera, men kontinuerligt konsulta emot industrin och/eller patentera sin forskning?

    Hur mycket tjänar någon som försöker kommersialisera sin forskning? Har hört att många professorer har chans ifall de vill att bli ekonomiskt oberoende, ifall de tänker sig för litet när de ska börja forska på en ny sak.

  8. Om jag hade blivit rörmokare hade jag nog köpt ett hus vid 25 istället för 35. Det spelar roll när man får pengarna också, en klumpsumma på 10 miljoner är inte mycket värd på dödsbädden för att visa ett extremfall.

  9. Missvisande rubrik! Läser man SACO:s rapport, inser man att det oftast inte är en förlustaffär att doktorera, om man har teknisk bakgrund. Förvisso får lärare som väljer att doktorera en ännu större avkastning än sina kollegor, men även ingenjörer tjänar på att doktorera. Dessutom har man ju (till skillnad från lärarna) ingenjörens goda avkastningssiffror med sig i karriären, d v s först uppnås 38 % (civilare) resp. 12 % (högskoleing.) bättre avkastning när man utbildar sig och arbetar som ingenjör, därefter får man ytterligare 4 % när man doktorerar, trots de dåliga villkoren när man är doktorand. Procentsiffrorna står inte för lönepålägg utan ett mått på den ökade avkastningen man får i förhållande till ett annat utbildningsval. Tycker att ”Ingenören” ska ändra den felaktiga rubriken – vill ni inte att ingenjörer ska doktorera eller?

  10. Det intressant är också om man räknar brutto eller nettolön, Som de flesta vet så brukar man få betala marginalskatt efter någonstans runt 30k i månaden så det 12% går snabbt bort i skatt.

  11. Mmmm…jag har lite svårt att tro på detta i de beräkningar vi gjorde inom Ericsson…där vi hamnade på ”Breake-Even” vid 50+ medan de siffror som här visas ger mellan 45-50 i ”Breake-Even” point. i vilket fall är det ju intressant och se att den ökning som högskolan ger kommer ingenjören tillgodo då flera viktiga saker vi gör i livet redan skett…barn….boende…karriär etc….de flesta av oss byter ju från barnfamilj till ensam/tvåsam liv vid 50+….kontentan är att studier ger bra liv i slutet av livet medan ett tidigt inträde i arbetslivet ger ”bra drag” i början av livet….

  12. Om det är en ren förlustaffär så innebär det att detta är något man gör för sig själv och sitt intresse, lite som ett kall. Det innebär att utvecklingstempot för Sverige som nation bromsas eller missar möjligheter till innovation.

  13. Statistiken bör också ta hänsyn till om man i sin yrkesutövning jobbar inom det område man Doktorerat på.
    Frågan är lätt att ställa vid en enkät.

  14. I Sacos rapport så jämför man de som valt en rent högskoleförberedande gymnasieutbildning, NV/SP och antingen fortsatt på högskolan eller inte. Jag skulle verkligen vilja se att man gjorde jämförelsen mot andra yrken. Jämförelsen mellan högskoleutbildningar och yrkesförberedande gymnasieutbildningar är mycket mer intressant. Om jag i mitt gymnasieval inte hade som avsikt att studera på högskolan så hade jag inte valt NV. Alternativet till högskoleutbildning för mig hade varit någon av de praktiskt yrkesförberedande utbildningarna som industri/bygg/el/fordons m.fl.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

KTH och Chalmers sticker ut i granskning av nyanställdas ålder

De flesta som får jobb inom högskolan är mellan 30 och 50 år. På KTH, Chalmers och Linköping är omkring hälften av alla nyanställda under 30 år.

Dra nytta av rekryterarens knep i jakten på nytt jobb

Vill du vidare i karriären? Den nya tjänsten Fråga rekryteraren kan ge dig goda råd och smarta tips på vägen till ditt nya jobb.
Sverige

Så mycket skiljer sig ingenjörers löner

Hur mycket skiljer lönen mellan ingenjörer som är chefer och de som inte är det? Mellan storstäder och övriga landet, privat och offentlig sektor och mellan civil- och högskoleingenjörer? Det får du svar på här.

Gör testet som mäter din trötthet

Hur trött känner du dig efter jobbet? Gör Sahlgrenska sjukhusets test som ger svar på din situation. Isolering vid hemarbete är en riskfaktor för trötthet.

Klarar du dig om du blir arbetslös?

Gör en riskanalys, se över din budget och testa kriståligheten för just din ekonomi. Det är tre bra tips för att slippa känna oro.

”Utan oss stannar sjukhusen”

När coronapandemin belastade sjukvården till bristningsgränsen arbetade också medicinteknikerna långa pass, ofta nära smittade patienter. Men i mediabevakningen har de hamnat i skuggan.

Högskolor tar fram utbildningar för ingenjörer i industrin

Tretton lärosäten har tillsammans tagit fram digitala utbildningar för yrkesverksamma ingenjörer inom industrin. Efter årsskiftet kan 1 000 utbildningsplatser bli tillgängliga.

Göteborgs första stadsbonde är en ingenjör

Klara Hansson är stadsbonde i Göteborg. "Jag inser att jag har stor nytta av mina ingenjörskunskaper i det jobb jag har nu" berättar hon.
Hemarbetsplats

Tänk på ljuset på (hemma)kontoret

Får kökslampan eller mysbelysningen fungera som arbetslampor när du jobbar hemma? Här ger synergonomen Per Nylén råd för hemmakontoret och kontoret. 

Ställ krav på din arbetsmiljö i hemmet

"Det är inte rimligt att anställda själva står för kostnaden att anpassa en arbetsplats i hemmet för en god arbetsmiljö" säger Magnus Skagerfält, sakkunnig på Sveriges Ingenjörer.