Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Hälsa Everest-tragedi lär dig arbeta bättre

Everest-tragedi lär dig arbeta bättre

Att delta i eller leda ett projekt har många likheter med att bestiga ett berg, menar Umeåforskaren Markus Hällgren. Foto: Wikimedia Commons.

En ödesdiger expedition till Mount Everest, där nio bergsklättrare dog inom ett dygn, kan lära oss hur exempelvis bygg- och utvecklingsprojekt kan utföras bättre. Det menar Umeåforskaren Markus Hällgren.  

Det var för femton år sedan det hela utspelade sig, den 10-11 maj 1996 – det dödligaste dygnet i Mount Everests historia. Tre kommersiella expeditioner med totalt 34 deltagare var på väg mot toppen på världens högsta berg. Och till toppen kom de. Men nio av dem kom aldrig ner igen.  

I backspegeln har många försökt hitta förklaringar till varför det gick så snett. Till exempel har man pekat på att den sista som nådde toppen kom dit klockan fyra på eftermiddagen, två timmar efter det som brukar kallas ”safe turnaround”, alltså den tidpunkt då man som senast måste vända om för att hinna ner innan nattmörkret intar berget.  

Att så många försökte nå toppen samtidigt, och att många av klättrarna var oerfarna, gjorde också att det uppstod flaskhalsar som bromsade hela expeditionen. När en storm sedan drog in över berget, var katastrofen ett faktum.  

Men hur kunde det fattas så många felaktiga beslut? Varför fortsatte man mot toppen, trots alla uppenbara risker? Enligt Markus Hällgren var den gruppdynamik som uppstod en avgörande faktor.  

– Man hade väldigt starka ledare. Det var till och med uttalat att ”på berget är det bara ledaren som fattar beslut, och hans beslut får ingen ifrågasätta”, samtidigt som man hade klienter med väldigt varierad erfarenhet.  

– Detta ledde till en gruppdynamik där deltagarna inte kunde ifrågasätta besluten, trots att de själva kanske tänkte att det verkligen inte såg bra ut.  

Markus Hällgren får pris för sin forskning om gruppdynamik. Foto: Umeå Universitet.

Det är just här vi kan dra lärdomar som kan appliceras även på andra typer av projekt, menar Markus Hällgren.  

– Mer traditionella projekt har mycket gemensamt med den här typen av expeditioner. Man har ett visst mål, till exempel bestiga toppen på ett berg, det ska ske på en viss tid, och det ska genomföras med vissa begränsade resurser.  

– Detta sammantaget gör att organisationen får ett väldigt fokus på handling. Det kan vara väldigt dyrt att behöva stanna upp och reflektera över vart man är på väg.  

Samtidigt är just denna paus kanske nödvändigt för att undvika att projektet, eller expeditionen, slutar i en katastrof, menar Markus Hällgren.  

– Naturligtvis måste man ha fokus på målet för att uppnå något. Men däremot är det nödvändigt att vara medveten om vad ett sådant fokus skapar.  

– Därför kan det vara bra att kontinuerligt ifrågasätta vad man gör, genom exempelvis dedikerade ”djävulens advokat”-ögonblick. Man bör också se till att inte ledaren är allt för dominant och trycker ner andra åsikter.  

Det kan ses som självklart att de som har minst erfarenhet, som några av deltagarna vid den ödesdigra Everest-expeditionen, inte ska få leda aktiviteterna. Men de bör fortfarande få uttrycka sina farhågor, säger Markus Hällgren.  

– Det måste naturligtvis finnas en balans i den situation man befinner sig. Men även om man har bristande erfarenhet så måste man kunna säga ”det här känns inte rätt, är vi verkligen på rätt väg?”.  

Varför behöver man titta på bergsklättring för att förstå det här?  

– Bergsklättring lämpar sig väldigt bra för att studera konsekvenserna av gruppdynamik, eftersom det har i princip samma egenskaper som finns i andra typer av projekt. Samtidigt är miljön och situationen så oförlåtande vid den här typen av expeditioner, och det gör att egenskaperna och mekanismerna kommer fram väldigt tydligt.  

Vilka bör ta till sig din forskning, tycker du?  

– Alla projektledare, naturligtvis. Men minst lika viktigt är att projektmedlemmarna tänker på detta.  

– Ledarna måste vara medvetna om sin ledarstil, men projektmedlemmarna måste också vara medvetna om att de måste uttrycka sina farhågor, inte vara blyga eller rädda för att göra bort sig. Och det här är inte begränsat till vägproduktion, husproduktion och så vidare, utan gäller alla möjliga typer av projekt.  

Markus Hällgrens studie om gruppdynamiken bakom katastrofen på Mount Everest har utsetts till ”väldigt berömvärd” av förlaget Emerald. Priset delas ut vid Irnop-konferensen i Montreal i dag, måndag.  

Läs mer:
» Markus Hällgrens studie ”Groupthink in temporary organizations” (engelska)

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Lockar ingenjörer med tre månaders gratis boende

0
Elbilsföretaget Nevs i Trollhättan behöver rekrytera ingenjörer men konkurrensen i Västsverige är stor. Nu vänder man sig nu utomlands och erbjuder tre månaders gratis boende.

Frustration bland studenter när kursvärderingar inte gör skillnad

0
Det finns problem som studenter tar upp i kursvärderingar år efter år. Men går det att byta ut en kursansvarig som inte tar till sig kritik? Ingenjören har undersökt hur det funkar på Linköpings tekniska högskola.

Manifestation mot villkoren för utländska forskare

1
Den nya utlänningslagen slår på ett orimligt sätt mot utländska forskare. Det hävdar ett hundratal doktorander och forskare som nyligen samlades vid en manifestation på Sergels torg i Stockholm.
Volvo Cars

Chefstjänster på Volvo Cars vikta för vissa personer – ”Ingen idé att söka”

5
Vid många av chefstillsättningarna på Volvo Cars är det bestämt på förhand vem som ska få jobbet. För ingenjörerna som vill bli chefer har det här betytt att de inte fått chansen.

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.

Det här är frågorna om semester som många ställer nu

0
Fick du inte semesterveckorna du hade hoppats på? Vill du hellre vara långledig på vintern men chefen säger nej? Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, svarar på de hetaste semesterfrågorna.
Patricia Quaglia och Sofia Johannesson

Hållbarhet och chefsfrågor vinnare i Ingenjörsvalet

0
Årets Ingenjörsval är avgjort. Ericssonlistan blev störst, men störst ökning fick Ingenjörer för ett hållbart samhälle och Chefer och ledarskap. Dessutom ökade valdeltagandet.

Här är årets 70 hetaste forskningsprojekt

0
Teknik i mänsklighetens tjänst var temat för årets IVA-lista över forskning med potential att förändra världen. Här är hela listan.

Tre metoder som tar udden av stressen

0
Oro kan komma plötsligt, lägga sig som ett lock över tankarna och ge ont i magen – även när den är helt obefogat. Här är tre konkreta tips på hur du kan hantera oro och stress i vardagen.
Arbetslöshet april 2020-april 2022

Arbetslösheten sjunker igen – men skillnad mellan inriktningarna

0
Arbetslösheten för ingenjörer fortsätter att sjunka och tangerar nu den lägsta nivån sedan 2012. Men nivåerna skiljer sig mellan inriktningarna – särskilt för civilingenjörer.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Nytt jobb? Därför ska du alltid kolla löneläget med facket

0
Att nya medarbetare kommer in på för låga löner drabbar inte bara den enskilda personen, det drabbar hela kollektivet. "Prata med facket lokalt innan du sätter dig i en löneförhandling" är rådet från en lokal fackordförande.

TOPPLISTA