Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Hälsa Everest-tragedi lär dig arbeta bättre

Everest-tragedi lär dig arbeta bättre

Att delta i eller leda ett projekt har många likheter med att bestiga ett berg, menar Umeåforskaren Markus Hällgren. Foto: Wikimedia Commons.

En ödesdiger expedition till Mount Everest, där nio bergsklättrare dog inom ett dygn, kan lära oss hur exempelvis bygg- och utvecklingsprojekt kan utföras bättre. Det menar Umeåforskaren Markus Hällgren.  

Det var för femton år sedan det hela utspelade sig, den 10-11 maj 1996 – det dödligaste dygnet i Mount Everests historia. Tre kommersiella expeditioner med totalt 34 deltagare var på väg mot toppen på världens högsta berg. Och till toppen kom de. Men nio av dem kom aldrig ner igen.  

I backspegeln har många försökt hitta förklaringar till varför det gick så snett. Till exempel har man pekat på att den sista som nådde toppen kom dit klockan fyra på eftermiddagen, två timmar efter det som brukar kallas ”safe turnaround”, alltså den tidpunkt då man som senast måste vända om för att hinna ner innan nattmörkret intar berget.  

Att så många försökte nå toppen samtidigt, och att många av klättrarna var oerfarna, gjorde också att det uppstod flaskhalsar som bromsade hela expeditionen. När en storm sedan drog in över berget, var katastrofen ett faktum.  

Men hur kunde det fattas så många felaktiga beslut? Varför fortsatte man mot toppen, trots alla uppenbara risker? Enligt Markus Hällgren var den gruppdynamik som uppstod en avgörande faktor.  

– Man hade väldigt starka ledare. Det var till och med uttalat att ”på berget är det bara ledaren som fattar beslut, och hans beslut får ingen ifrågasätta”, samtidigt som man hade klienter med väldigt varierad erfarenhet.  

– Detta ledde till en gruppdynamik där deltagarna inte kunde ifrågasätta besluten, trots att de själva kanske tänkte att det verkligen inte såg bra ut.  

Markus Hällgren får pris för sin forskning om gruppdynamik. Foto: Umeå Universitet.

Det är just här vi kan dra lärdomar som kan appliceras även på andra typer av projekt, menar Markus Hällgren.  

– Mer traditionella projekt har mycket gemensamt med den här typen av expeditioner. Man har ett visst mål, till exempel bestiga toppen på ett berg, det ska ske på en viss tid, och det ska genomföras med vissa begränsade resurser.  

– Detta sammantaget gör att organisationen får ett väldigt fokus på handling. Det kan vara väldigt dyrt att behöva stanna upp och reflektera över vart man är på väg.  

Samtidigt är just denna paus kanske nödvändigt för att undvika att projektet, eller expeditionen, slutar i en katastrof, menar Markus Hällgren.  

– Naturligtvis måste man ha fokus på målet för att uppnå något. Men däremot är det nödvändigt att vara medveten om vad ett sådant fokus skapar.  

– Därför kan det vara bra att kontinuerligt ifrågasätta vad man gör, genom exempelvis dedikerade ”djävulens advokat”-ögonblick. Man bör också se till att inte ledaren är allt för dominant och trycker ner andra åsikter.  

Det kan ses som självklart att de som har minst erfarenhet, som några av deltagarna vid den ödesdigra Everest-expeditionen, inte ska få leda aktiviteterna. Men de bör fortfarande få uttrycka sina farhågor, säger Markus Hällgren.  

– Det måste naturligtvis finnas en balans i den situation man befinner sig. Men även om man har bristande erfarenhet så måste man kunna säga ”det här känns inte rätt, är vi verkligen på rätt väg?”.  

Varför behöver man titta på bergsklättring för att förstå det här?  

– Bergsklättring lämpar sig väldigt bra för att studera konsekvenserna av gruppdynamik, eftersom det har i princip samma egenskaper som finns i andra typer av projekt. Samtidigt är miljön och situationen så oförlåtande vid den här typen av expeditioner, och det gör att egenskaperna och mekanismerna kommer fram väldigt tydligt.  

Vilka bör ta till sig din forskning, tycker du?  

– Alla projektledare, naturligtvis. Men minst lika viktigt är att projektmedlemmarna tänker på detta.  

– Ledarna måste vara medvetna om sin ledarstil, men projektmedlemmarna måste också vara medvetna om att de måste uttrycka sina farhågor, inte vara blyga eller rädda för att göra bort sig. Och det här är inte begränsat till vägproduktion, husproduktion och så vidare, utan gäller alla möjliga typer av projekt.  

Markus Hällgrens studie om gruppdynamiken bakom katastrofen på Mount Everest har utsetts till ”väldigt berömvärd” av förlaget Emerald. Priset delas ut vid Irnop-konferensen i Montreal i dag, måndag.  

Läs mer:
» Markus Hällgrens studie ”Groupthink in temporary organizations” (engelska)

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörshuset

Osäkert om tillfällig höjning av medlemsavgiften slopas i förtid

0
I juli infördes den tillfälligt höjda medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer för att säkra inkomstförsäkringen under pandemin. Som längst ska höjningen pågå till december 2021, men om den kan avslutas tidigare är oklart.

Här får hemmajobbarna 30 minuter friskvård om dagen

0
Medarbetarna på fackförbundet DIK har rätt till 30 minuter friskvård om dagen. Den nytillträdda vd:n Johanna Lindell vill sända en signal att det är viktigt att komma ut i friska luften.
Claes Kilgren, Joakim Skeppling och Benny Andersson är aktiva i Sveriges Ingenjörer i Region Stockholm respektive Simrishamns kommun

De är trötta på låga ingenjörslöner i kommuner och regioner

0
Kopplingen mellan lön och prestation är svag i kommuner och regioner och det är svårt att få upp lönerna, menar några förtroendevalda ingenjörer.

Viktigast att ingen kollega blir felbehandlad

0
Tibor Muhi arbetar fackligt i Stockholms stad. Det bästa med jobbet är att se till att allt går rätt till och finnas där den dag någon behöver stöd från facket. 

”På FOI finns jobben som inte finns någon annanstans”

0
Stora satsningar på försvaret leder till fler uppdrag för FOI – Totalförsvarets forskningsinstitut.  Över 140 personer ska rekryteras i år – en utmaning när allt färre forskare i Sverige är svenska medborgare.

Hållbar industri i fokus för LTU-satsning

0
LTU satsar 28 miljoner kronor i Creaternity, ett program där man med hjälp av digital teknik och nya affärsmodeller söker vägar för en hållbar industri.

”Ingenjörer behövs inom vården”

0
Som ingenjör på en akutklinik kan Louise Davidsson vara med och bidra till förbättringar i vården.

Ingenjörer som jobbar hemma tappar känslan av gemenskap

0
Åttio procent av medlemmarna i Sveriges Ingenjörer arbetar under coronapandemin helt eller delvis hemma. 58 procent har till viss del tappat känslan av gemenskap. Det visar en undersökning från Sveriges Ingenjörer.
Motorfabriken i Skövde

Seger för facken vid Volvo i Skövde

2
Hösten 2019 fick Volvo Cars Skövdefabrik beskedet att de skulle ingå i ett nytt förbränningsmotorbolag och att de inte skulle tillverka elmotorer. Men facken gav inte upp och i december 2020 ändrades beslutet.
Nicolas Jacquemot

Så ökar du din sociala kompetens på jobbet

0
I en ny bok lär Nicolas Jacquemot ut hur man skapar bra relationer med personer man träffar varje dag.     

VI REKOMMENDERAR

”Jag är missnöjd med min nya lön, vad gör jag?”

2
Sveriges Ingenjörers ombudsman tipsar om hur du tar makten över löneprocessen.

TOPPLISTA