Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Hälsa Everest-tragedi lär dig arbeta bättre

Everest-tragedi lär dig arbeta bättre

Att delta i eller leda ett projekt har många likheter med att bestiga ett berg, menar Umeåforskaren Markus Hällgren. Foto: Wikimedia Commons.

En ödesdiger expedition till Mount Everest, där nio bergsklättrare dog inom ett dygn, kan lära oss hur exempelvis bygg- och utvecklingsprojekt kan utföras bättre. Det menar Umeåforskaren Markus Hällgren.  

Det var för femton år sedan det hela utspelade sig, den 10-11 maj 1996 – det dödligaste dygnet i Mount Everests historia. Tre kommersiella expeditioner med totalt 34 deltagare var på väg mot toppen på världens högsta berg. Och till toppen kom de. Men nio av dem kom aldrig ner igen.  

I backspegeln har många försökt hitta förklaringar till varför det gick så snett. Till exempel har man pekat på att den sista som nådde toppen kom dit klockan fyra på eftermiddagen, två timmar efter det som brukar kallas ”safe turnaround”, alltså den tidpunkt då man som senast måste vända om för att hinna ner innan nattmörkret intar berget.  

Att så många försökte nå toppen samtidigt, och att många av klättrarna var oerfarna, gjorde också att det uppstod flaskhalsar som bromsade hela expeditionen. När en storm sedan drog in över berget, var katastrofen ett faktum.  

Men hur kunde det fattas så många felaktiga beslut? Varför fortsatte man mot toppen, trots alla uppenbara risker? Enligt Markus Hällgren var den gruppdynamik som uppstod en avgörande faktor.  

– Man hade väldigt starka ledare. Det var till och med uttalat att ”på berget är det bara ledaren som fattar beslut, och hans beslut får ingen ifrågasätta”, samtidigt som man hade klienter med väldigt varierad erfarenhet.  

– Detta ledde till en gruppdynamik där deltagarna inte kunde ifrågasätta besluten, trots att de själva kanske tänkte att det verkligen inte såg bra ut.  

Markus Hällgren får pris för sin forskning om gruppdynamik. Foto: Umeå Universitet.

Det är just här vi kan dra lärdomar som kan appliceras även på andra typer av projekt, menar Markus Hällgren.  

– Mer traditionella projekt har mycket gemensamt med den här typen av expeditioner. Man har ett visst mål, till exempel bestiga toppen på ett berg, det ska ske på en viss tid, och det ska genomföras med vissa begränsade resurser.  

– Detta sammantaget gör att organisationen får ett väldigt fokus på handling. Det kan vara väldigt dyrt att behöva stanna upp och reflektera över vart man är på väg.  

Samtidigt är just denna paus kanske nödvändigt för att undvika att projektet, eller expeditionen, slutar i en katastrof, menar Markus Hällgren.  

– Naturligtvis måste man ha fokus på målet för att uppnå något. Men däremot är det nödvändigt att vara medveten om vad ett sådant fokus skapar.  

– Därför kan det vara bra att kontinuerligt ifrågasätta vad man gör, genom exempelvis dedikerade ”djävulens advokat”-ögonblick. Man bör också se till att inte ledaren är allt för dominant och trycker ner andra åsikter.  

Det kan ses som självklart att de som har minst erfarenhet, som några av deltagarna vid den ödesdigra Everest-expeditionen, inte ska få leda aktiviteterna. Men de bör fortfarande få uttrycka sina farhågor, säger Markus Hällgren.  

– Det måste naturligtvis finnas en balans i den situation man befinner sig. Men även om man har bristande erfarenhet så måste man kunna säga ”det här känns inte rätt, är vi verkligen på rätt väg?”.  

Varför behöver man titta på bergsklättring för att förstå det här?  

– Bergsklättring lämpar sig väldigt bra för att studera konsekvenserna av gruppdynamik, eftersom det har i princip samma egenskaper som finns i andra typer av projekt. Samtidigt är miljön och situationen så oförlåtande vid den här typen av expeditioner, och det gör att egenskaperna och mekanismerna kommer fram väldigt tydligt.  

Vilka bör ta till sig din forskning, tycker du?  

– Alla projektledare, naturligtvis. Men minst lika viktigt är att projektmedlemmarna tänker på detta.  

– Ledarna måste vara medvetna om sin ledarstil, men projektmedlemmarna måste också vara medvetna om att de måste uttrycka sina farhågor, inte vara blyga eller rädda för att göra bort sig. Och det här är inte begränsat till vägproduktion, husproduktion och så vidare, utan gäller alla möjliga typer av projekt.  

Markus Hällgrens studie om gruppdynamiken bakom katastrofen på Mount Everest har utsetts till ”väldigt berömvärd” av förlaget Emerald. Priset delas ut vid Irnop-konferensen i Montreal i dag, måndag.  

Läs mer:
» Markus Hällgrens studie ”Groupthink in temporary organizations” (engelska)

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

8
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

2
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA