Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Ju fler barn – desto högre lön

Ju fler barn – desto högre lön

Det blir allt lättare att kombinera familjeliv och karriär. I dag finns till och med ett positivt samband mellan antalet barn och högre inkomst. Men trots åtgärder för att öka jämställdheten är det fortfarande män som ekonomiskt har lättast att kombinera karriär och barn.

– Det slående hur stabilt barnafödandet har varit sedan andra världskriget. Kanske hade det inte varit så om man inte hade vidtagit alla dessa åtgärder, säger Anna Sjögren, docent i nationalekonomi och verksam vid  Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU.

Anna Sjögren. Foto: IFAU.

De åtgärder som Anna Sjögren syftar på är de stora förändringar i det svenska samhället sedan mitten på 1900-talet. Utbyggnad av den högre utbildningen och en aktiv jämställdhetspolitik har gjort att framför allt kvinnor har fått större möjligheter att satsa på jobbet.

Trots detta – eller kanske tack vare detta? – har alltså barnafödandet legat på en väldigt stabil nivå sedan slutet på 40-talet. Men frågan är, vilka är det som står för barnafödandet? Kan man i dag kombinera karriär och familj, eller måste man välja det ena eller det andra?

För att undersöka det har Anna Sjögren och hennes kolleger, mätt sambandet mellan antalet barn, utbildning och inkomst när man befinner sig ”mitt i livet”, det vill säga är 45 år gammal. Och undersökningen visar på flera förvånande samband. Tydligt blir till exempel att man faktiskt kan ”äta kakan och ha den kvar”, alltså satsa på både karriär och familj.

– Män har alltid kunnat ha både karriär och familj, men det positiva sambandet mellan att ha barn och ha en hög inkomst har blivit starkare över tid. För kvinnor har sambandet mellan barn och inkomst överlag varit negativt, men det har försvagats och för högutbildade kvinnor har det faktiskt blivit positivt på senare tid, säger Anna Sjögren.

Den här trenden går hand i hand med den som presenteras i en ny rapport från Statistiska Centralbyrån, där man visar att det blir allt vanligare med ett tredje barn, och det särskilt bland högutbildade och högavlönade. Högre utbildning, hög inkomst och fler barn har alltså blivit tre egenskaper som hör ihop allt mer.

Betyder detta då att man i dag vinner rent karriärmässigt på att skaffa familj? Nja, sådana slutsatser ska man akta sig för att dra, påpekar Anna Sjögren – det är svårt att säga vad som är orsak och vad som är verkan. Till exempel kan det lika gärna tänkas att de som tjänar mycket pengar i högre grad vill och har möjlighet att skaffa familj, eller finnas andra bakomliggande faktorer.

– Men resultatet går ändå lite emot den bilden som ges av annan forskning, som visar att man lönestraffas om man bildar familj. Det straffet verkar ha blivit mindre över tid, åtminstone när man mäter mitt i  livet, säger Anna Sjögren.

Tydligt blir i alla fall att sambandet mellan antalet barn och lön är fortfarande är starkast för män. Trenden må vara positiv för kvinnorna, men de knappar ändå inte in på männen.

– Summan av kardemumman är att allt fler kan ha kakan och äta den, men att förändringarna går i samma riktning för män och kvinnor. Jämför vi förhållandet mellan de två grupperna har det därför inte skett någon förändring över tid, säger Anna Sjögren.

Det rimmar också väl med det faktum att kvinnorna, trots att de fått ökad möjlighet att satsa på karriären, inte står för än större del av hushållets inkomst i dag än vad de gjorde vid mätningens början. De ligger kvar på runt fyrtio procent.

– Och det måste sägas vara förvånande. Det tål att funderas på varför den uppdelningen är så stabil, säger Anna Sjögren.

Undersökningen visar också att vi ser ett allt större inkomstgap mellan de mest högutbildade och de lågutbildade, hos både män och kvinnor. Det är i sig inga nya uppgifter – men Anna Sjögren reagerade ändå på de enorma skillnader de kunde se mellan de mest högutbildade kvinnorna och de mest högutbildade männen. Det visar sig att först 2007 hade de högutbildade kvinnorna kommit upp i den nivå som männen hade i mätningens början, sjutton år tidigare. Och på den tiden hade männen hunnit dra ifrån rejält.

– Det här är siffror som chockerar den internationella publiken, de tror inte att det kan vara sant. Så det är en nöt för oss att knäcka här i Sverige, säger Anna Sjögren.

Läs mer:
» SCB:s rapport Tredje barnet – en ny trend?

4 KOMMENTARER

  1. Om denna undersökning nu speglar verkligheten är det väl bra att de som klarar sig bäst i livet även är de som skaffar flest barn. På så sätt borde även deras avkomma vara bättre lämpade att klara av livet, vilket förhoppningsvis leder till proportionellt mindre sociala problem i samhället. Säga vad man vill om socialdarwinismen, men det finns en inneboende logik i ”survival of the fittest”, vilket i ett modernt kapitalistiskt samhället borde innebära att de som är bäst lämpade att skaffa barn är de som gör det i större omfattning än de som är mindre lämpade.

  2. På mitt förra jobb hade alla mellanchefer 3 barn. Fick intrycket att det var något slags statusmarkör, för samma personer var även de som hade överdrivet fina kläder till vardags. Kostym och väst eller dräkt och högklackat för att sitta och knappa på datorn och äta på personalmatsalen. Vore intressant att köra flervariabelanalys på datan parvis, alltså barn, inkomst, osv familjevis. Om tex familjer med 3 barn har ojämnare inkomst.

  3. När rösträtten infördes i Sverige var det bara männen som hade rösträtt och det var inte en röst per man utan den som var rikast hade flest antal röster. folk utan arbete ochpengar fick inte rösta alls. Nu verkar vi vara på väg åt ett håll där rösträtten kan komma att bero på antalet barn i stället. Utan barn -inga rättigheter i samhället.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.
Västervik

Facket varnar: Kan bli reallönesänkning

0
Sveriges Ingenjörer i Västerviks kommun protesterar mot att kommunen bara vill avsätta 2,0 procent för löneökningar under 2022.

Ingenjören valde bort storstaden – fann drömjobb och hus på landsbygden

1
Civilingenjören Lisa Jodensvi har följt trenden. Hon flyttade från en lägenhet i Göteborg till en prästgård i Ångermanland.

Så skapar du en hjärnvänlig arbetsplats

1
Precis som muskler så blir även hjärnan trött av ansträngning. Här är några knep för att skapa en mer hjärnvänlig arbetsplats.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA