Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Förtroendet för forskare fortsätter falla

Förtroendet för forskare fortsätter falla

Bara varannan svensk har stort förtroende för att forskarna sköter sitt arbete. Allmänhetens förtroende för forskare har sjunkit från 62 till 52 procent sedan 2007. Förmodligen bidrar medierapporteringen till misstron.

Inte trovärdig? Foto: Wikimedia Commons.

Allmänheten tappar allt mer förtroende för forskare. Det gäller alla forskningsområden men i varierande grad, visar resultaten i en årlig nationell undersökning som genomförs av den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet.  

Störst förtroende har allmänheten fortfarande för medicinsk forskning, men där har också förtroendet minskat mest sedan mätningarna inleddes 2002, från 83 till 77 procent. Förtroendet för teknisk forskning har minskat från 72 till 70 procent under samma period.  

Förklaringen till att forskare betraktas med allt större misstro är inte helt entydig, men mediernas rapportering verkar ha betydelse. De som har litet förtroende för forskare menar att forskningen är styrd av olika intressen, inte bara näringsliv och politik utan även av forskarens personliga intresse, och att det fuskas och myglas inom forskningen. Medier är en den källa som man hänvisar till.  

Karin Hermansson, kanslichef på Vetenskap & Allmänhet, tror att mediebevakningen av några få men väl uppmärksammade fall av fusk inom forskarvärlden under det gångna året kan ha påverkat allmänhetens förtroende.   

Karin Hermansson

– Vi vet inte om det vikande förtroendet för forskare beror på att medier har en mer kritisk granskning av forskning än tidigare. Det är ett område som vi verkligen hoppas få möjlighet att studera närmare, säger Karin Hermansson. 

Dessutom verkar motsättningen mellan olika forskare påverka allmänhetens tilltro. Bakom många larmrapporter som förmedlas av medier står ofta en grupp forskare som möter kritik från andra forskare. På så vis får allmänheten bilden av ett splittrat forskarsamhälle. I rapporten diskuteras frågan om det sviktande förtroende för forskare av Lennart Weibull och Sören Holmberg, professorer i statskunskap respektive massmedieforskning. 

– Vår tolkning är att forskning och universitet långsamt håller på att förlora sina upphöjda och ogranskade statuspositioner i samhället. Ett ”onaturligt” högt förtroende är på väg att normaliseras, säger professorerna.

En trend som oroar Karin Hermansson är att det är allt fler som svarar att de inte har någon uppfattning. Bland lågutbildade svarade 41 procent av de inte har någon uppfattning.  

– Vi vet inte varför allt fler ger det här svaret.  Mycket forskning är i dag oerhört komplex och framstegen kan vara svåra för gemene man att förstå. Kanske beror svaret på att man helt enkelt känner sig mer distanserad, säger hon. 

Bland lågutbildade finns också den största misstron mot forskare. De högutbildade har betydligt större tilltro till forskare, 70 procent uppger att de har mycket stort eller ganska stort förtroende. Endast 12 procent svarar att de inte har någon uppfattning.  

–  Forskare behöver lyssna på människors frågor om oro och prata mer om forskningens villkor och metoder – inte bara resultaten, säger Karin Hermansson. 

Vetenskap & Allmänhet är ideell förening som vill främja dialog och öppenhet mellan forskare och allmänhet. Undersökningen omfattar 3000 svenskar och är en del av den årliga SOM-undersökningen (Samhälle Opinion Massmedia) vid Göteborgs universitet. 

Läs mer:
» Hela rapporten från Vetenskap & Allmänhet

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Hybridlösningar är här för att stanna

0
Hybridmöten är på väg att bli det nya normala. "Studenterna har upptäckt fördelarna, varför skulle de vilja gå tillbaka till det gamla" säger KTH-professor Mats Ericson.
Arbetslöshet april 2021

Arbetslösheten för ingenjörer sjunker

3
Nu sjunker arbetslösheten för ingenjörer. Och det gäller i princip för alla åldersgrupper, inriktningar och både civil- och högskoleingenjörer.
Eget rum på Afry i Umeå

En fjärdedel får eget rum på Afry i Umeå

1
I Afrys nya Umeå-kontor har önskemål från medarbetare till stor del styrt hur kontoret blivit. Resultatet: inga kontorslandskap, 75 procent rum med 4-8 personer och 25 procent egna rum.

Se upp för härskartekniker i digitala möten

0
I digitala möten kan tekniken bli ett redskap för den som använder härskartekniker. I en artikel i Dagens Nyheter ger retorikexperten Elaine Eksvärd några exempel.

Därför mår vi bra av att vara nyfikna

0
Att vara nyfiken är grunden för kreativitet, innovation och utveckling. Trots det är nyfikenhet en egenskap som fått ett oförtjänt dåligt rykte.
pensionsålder

Snittåldern för att ta ut pension ökar – men också spridningen

0
Snittåldern för att börja ta ut allmän pension steg med 5 månader 2020 jämfört med 2019. Samtidigt går färre i pension vid 65 – och fler tidigare och senare än så.

Läkemedelsrester från Stockholm kan renas med aktivt kol

2
Utanför Himmerfjärdsverket utanför Stockholm är halterna av läkemedelsrester så höga att de kan påverka växter och djur. Ingenjörerna testar just nu en reningsmetod som verkar lovande.
logik- och personlighetstester

Var inte rädd för testerna när du söker jobb

7
Hur hanterar man testerna bäst när man söker jobb? Här svarar rekryterare på Ericsson och Randstad samt en rådgivare på TRR.

Hemarbete ökar inte stillasittandet – men vi sover längre

0
Vi är inte mer stillasittande när vi arbetar hemma än när vi är på kontoret – men vi sover en halvtimme längre. Det visar en ny studie kring distansarbete.

Mariestad bygger förskola där solen står för driften

0
Mariestad bygger en förskola som ska drivas med vätgas. Byggnaden blir i princip självförsörjande på el och värme året runt.

VI REKOMMENDERAR

Vad kan du om solen? Testa dina kunskaper!

0
Hur många jordklot ryms det i solen och hur ljust ska det vara för att räknas som dagsljus? Gör sol-quizet och sätt dina kunskaper på prov!

TOPPLISTA