Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Förtroendet för forskare fortsätter falla

Förtroendet för forskare fortsätter falla

Bara varannan svensk har stort förtroende för att forskarna sköter sitt arbete. Allmänhetens förtroende för forskare har sjunkit från 62 till 52 procent sedan 2007. Förmodligen bidrar medierapporteringen till misstron.

Inte trovärdig? Foto: Wikimedia Commons.

Allmänheten tappar allt mer förtroende för forskare. Det gäller alla forskningsområden men i varierande grad, visar resultaten i en årlig nationell undersökning som genomförs av den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet.  

Störst förtroende har allmänheten fortfarande för medicinsk forskning, men där har också förtroendet minskat mest sedan mätningarna inleddes 2002, från 83 till 77 procent. Förtroendet för teknisk forskning har minskat från 72 till 70 procent under samma period.  

Förklaringen till att forskare betraktas med allt större misstro är inte helt entydig, men mediernas rapportering verkar ha betydelse. De som har litet förtroende för forskare menar att forskningen är styrd av olika intressen, inte bara näringsliv och politik utan även av forskarens personliga intresse, och att det fuskas och myglas inom forskningen. Medier är en den källa som man hänvisar till.  

Karin Hermansson, kanslichef på Vetenskap & Allmänhet, tror att mediebevakningen av några få men väl uppmärksammade fall av fusk inom forskarvärlden under det gångna året kan ha påverkat allmänhetens förtroende.   

Karin Hermansson

– Vi vet inte om det vikande förtroendet för forskare beror på att medier har en mer kritisk granskning av forskning än tidigare. Det är ett område som vi verkligen hoppas få möjlighet att studera närmare, säger Karin Hermansson. 

Dessutom verkar motsättningen mellan olika forskare påverka allmänhetens tilltro. Bakom många larmrapporter som förmedlas av medier står ofta en grupp forskare som möter kritik från andra forskare. På så vis får allmänheten bilden av ett splittrat forskarsamhälle. I rapporten diskuteras frågan om det sviktande förtroende för forskare av Lennart Weibull och Sören Holmberg, professorer i statskunskap respektive massmedieforskning. 

– Vår tolkning är att forskning och universitet långsamt håller på att förlora sina upphöjda och ogranskade statuspositioner i samhället. Ett ”onaturligt” högt förtroende är på väg att normaliseras, säger professorerna.

En trend som oroar Karin Hermansson är att det är allt fler som svarar att de inte har någon uppfattning. Bland lågutbildade svarade 41 procent av de inte har någon uppfattning.  

– Vi vet inte varför allt fler ger det här svaret.  Mycket forskning är i dag oerhört komplex och framstegen kan vara svåra för gemene man att förstå. Kanske beror svaret på att man helt enkelt känner sig mer distanserad, säger hon. 

Bland lågutbildade finns också den största misstron mot forskare. De högutbildade har betydligt större tilltro till forskare, 70 procent uppger att de har mycket stort eller ganska stort förtroende. Endast 12 procent svarar att de inte har någon uppfattning.  

–  Forskare behöver lyssna på människors frågor om oro och prata mer om forskningens villkor och metoder – inte bara resultaten, säger Karin Hermansson. 

Vetenskap & Allmänhet är ideell förening som vill främja dialog och öppenhet mellan forskare och allmänhet. Undersökningen omfattar 3000 svenskar och är en del av den årliga SOM-undersökningen (Samhälle Opinion Massmedia) vid Göteborgs universitet. 

Läs mer:
» Hela rapporten från Vetenskap & Allmänhet

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Fyra tips inför lönesamtalet i coronatider

0
Hur förbereder man ett bra lönesamtal på distans? Ska jag acceptera ett nollbud för att rädda företaget och vad gör jag om min chef har dålig koll på vad har gör när jag jobbar hemifrån? Här får du bästa tipsen.

Nytt avtal för statligt anställda

0
Saco-S har tecknat ett nytt avtal med Arbetsgivarverket. En stor framgång är att uppsagda på grund av sjukdom ska få stöd av Trygghetsstiftelsen för att få ett nytt arbete.
IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

1
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

Så kan forskningen leda till större nytta

0
Fördubblat stöd till innovationer, nytt system för utvärdering av lärosäten och en bredare definition av nyttiggörande. Så kan innovationsstödet till forskningen förbättras, enligt en ny utredning.

”Vi behöver innovera oss själva”

0
Kompetensutveckling är viktigare än någonsin. Men hur får vi tid och utrymme för det livslånga lärandet i vår redan pressade arbetsvardag? Här är några smarta tips på hur du kan göra.

Det här är pensionärernas råd till blivande pensionärer

1
Många pensionärer ångrar beslut som de tog när de gick i pension. Här är deras råd till alla som fortfarande jobbar.

Inkomstförsäkring och budget väckte debatt på fullmäktige

0
Inkomstförsäkring, budget för 2021 och ett nytt chefs- och ledarskapsprogram  var några av de frågor som diskuterades livligt på  Ingenjörsfullmäktige,
Sveriges Ingenjörers styrelse 2020

Här är Sveriges Ingenjörers nya styrelse – med färre ändringar än i förslaget

0
Två nya ledamöter har valts in i Sveriges Ingenjörers styrelse. Men valberedningen hade velat se fler förändringar.  

Akademiker har sänkt sina lönekrav under pandemin

0
Sedan pandemins utbrott har kvinnor under 30 och över 55 sänkt sina löneanspråk när de söker jobb.

Sveriges godaste kranvatten finns i Höganäs

0
"Det är en kul tävling och ett roligt sätt att lyfta fram det goda dricksvattnet vi har i Sverige. För oss är det också ett gott betyg till alla engagerade medarbetare" säger Fredrik Arthursson, VA-chef på Höganäs kommun.

VI REKOMMENDERAR

Man som slappnar av framför julgran

Så gör du för att stressa ner i jul

1
Låt inte julen bli ytterligare en stressfaktor. Här ger experterna sina bästa tips för att stressa ner i jul - och för att slippa stressa när du börjar jobba igen.

TOPPLISTA