Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Magkänslan lurar dig till fel beslut

Magkänslan lurar dig till fel beslut

Magkänslan är förrädisk, menar Kristoffer Ahlström-Vij. Foto: Radha Ahlström-Vij.

Fattar du många beslut i ditt jobb? Vad du än gör, lita inte på din magkänsla – den lurar dig förmodligen till fel beslut. I stället bör du anpassa din omgivning så att du inte längre kan luras av din magkänsla, till exempel genom att sluta ha anställningsintervjuer, menar författaren och forskaren Kristoffer Ahlström-Vij.

I början av 1950-talet tittade forskare på hur välutbildade läkare klarade sig i konkurrensen med så kallade ”statistiska prediktionsregler” – enkla algoritmer baserade på statistisk analys av en stor mängd patientuppgifter. Genom att svara på några få frågor fick patienten sin diagnos.

Algoritmernas träffsäkerhet i diagnoserna jämfördes sedan med högutbildade och erfarna klinikers. Kan du gissa vem som vann? Precis – algoritmen.

Trots detta är det förvånansvärt läkare som i dag ställer diagnos utifrån den här typen av algoritm.

– Det har visat sig att det är väldigt svårt att få personer att använda dessa hjälpmedel. Varje enskild läkare tänker antagligen att det här är sådant som andra, mindre kompetenta, läkare kan behöva – men inte jag, säger Kristoffer Ahlström-Vij, forskare vid Social Epistemology Research Group vid Köpenhamns universitet.

Det här är bara ett av många exempel som illustrerar hur vi, ofta mot bättre vetande, föredrar magkänslan framför andra beslutsvägar. Och denna vår övertygelse om magkänslans förträfflighet återfinns i hela samhället, såväl i privatlivet som i arbetslivet. Inom läkarvetenskapen talas det ofta om klinisk intuition när man ställer diagnoser. Personrekryterare går ofta på magkänslan när de väljer vem av kandidaterna som ska få jobbet, företagsledare när de väljer vilken lösning man ska satsa på.

Alla låter vi magkänslan spela en stor roll när vi fattar beslut, medvetet eller ej, menar Kristoffer Ahlström-Vij.

– Magkänsla och intuition är när vi anser att något är på ett visst sätt, såsom farligt, bra dåligt och så vidare – utan att kunna säga varför.

Evolutionen har inte hängt med
Problemet med magkänslan är enligt Kristoffer Ahlström-Vij att den egentligen är ett uråldrigt kognitivt maskineri som inte är anpassat för ett modernt samhälle. Det behandlar grundläggande bedömningar – vad som är farligt, riskabelt, bra, och så vidare. Den typen av bedömningar som vi har haft att göra med i miljontals år.

– Samtidigt är många av de utmaningar som vi ställs inför i dag evolutionärt sett otroligt nya. Det är 6 miljoner år sedan skildes från schimpanserna, medan utmaningar som klimatförändringar och finanskriser bara har funnits i ett par hundra år.
– Vi navigerar i en modern värld med ett maskineri som är gjort för att plocka bär och fälla antiloper!

Visserligen kan vi ibland stöta på liknande problem som dem vi stötte på när vår magkänsla utvecklades, och då gör magkänslan sitt jobb lika bra som förr. Men det är när vi låter magkänslan leda oss i en massa andra sammanhang som vi lätt kan bli lurade, menar Kristoffer Ahlström-Vij.

Tankeknep finns – men hjälper föga
Så hur ska man då agera för att inte bli lurad? Ja, det är lättare sagt än gjort, säger Kristoffer Ahlström-Vij.

– De senaste sådär 60 åren har det forskats mycket på hur vi tänker och också på hur vi tänker fel. Så det är klart att man kan titta på hur vi tänker fel och försöka undvika det.

Psykologer har också utvecklat tankeknep för att undvika fallgropar. Till exempel finns det ett enkelt sätt att bli bättre på att ta till sig information som talar emot det man tror på – något som vi generellt sett är otroligt dåliga på. Men bara genom att tänka ut de allra bästa argumenten för att man skulle ha fel, så minskar risken för dåliga beslut, visar forskningen.

Men egentligen tror inte Kristoffer Ahlström-Vij särskilt mycket på den här typen av knep.

– Problemet är att vi också har en stark tendens överskatta oss själva. Vi tror ofta att vi själva inte tänker fel, bara att alla andra gör det.

Självhjälp är alltså föga effektivt i sammanhanget. För att illustrera problemet hämtar Kristoffer Ahlström-Vij återigen ett exempel från sjukvården.
Inom den amerikanska intensivvården är infektioner i samband med att patienterna förses med venkateter ett enormt problem. Den här typen av infektioner tar livet av 22 000 amerikaner varje år.

Oacceptabelt, tyckte Peter Pronovost, läkare vid Johns Hopkins-sjukhuset i Baltimore, och bestämde sig för att försöka göra något åt saken. Så han sammanställde en enkel checklista med fem punkter som läkarna skulle kryssa för innan de satte in katetern, grundläggande saker såsom att de skulle ha sterila kläder och att de skulle tvätta händerna.

Ingenting hände. Men så införde Pronovost en liten förändring i rutinerna: sjuksköterskor fick mandat att säga ifrån om läkaren slarvade med sin checklista. När han följde upp ett år senare hade infektionsgraden gått ner från elva procent av patienterna – till noll.

– Återigen handlar det om att läkarna överskattar sin egen förmåga. Men här tog man helt enkelt bort möjligheten att välja fel, säger Kristoffer Ahlström-Vij.

– Vi ska inte försöka förändra oss själva, vi kommer alltid att överskatta vår förmåga till självhjälp. Då är det mycket bättre att ordna vår omgivning så att vi tar bort möjligheterna att göra fel.

Magkänsla inget för Google
Det finns naturligtvis områden där detta är lättare att genomföra, och områden där det är svårare – och områden där det troligtvis är omöjligt.
Men ett område där man faktiskt redan har tagit fasta på forskningen om magkänslans bedräglighet är inom företagsvärlden. Storföretag som till exempel Google, Hewlett-Packard och Microsoft baserar alltmer sina strategiska beslut inte på vad företagsledningen tänker, tycker och känner i magen – utan utifrån olika sorters interna prediktionsmarknader.

– Anställda får helt enkelt satsa pengar, verkliga eller låtsaspengar, på olika svar på de frågor som ledningen har. Det kan handla om hur mycket man kommer att sälja av en vara, hur snabbt man kan få fram en produkt, och så vidare. Sedan tittar ledningen vilka svar som var populärast – och på så sätt får man förvånansvärt bra förutsägelser, berättar Kristoffer Ahlström-Vij.

Inom finansvärlden har den här typen av strategi slagit igenom av en enda anledning, tror Kristoffer Ahlström-Vij – man tjänar helt enkelt mer pengar på att göra bra förutsägelser. Lika enkelt är det naturligtvis inte inom sjukvården eller kriminalvården, som skulle kunna bli betydligt bättre på att ställa diagnoser respektive bedöma risken för återfall i brottslighet än vad människor med den begränsande magkänslan är kapabla till.

– Självklart är det politiskt otroligt riskabelt att överlåta den här typen av beslut och bedömningar på en algoritm istället för att patienter och brottslingar får träffa människor som ”skådar in i ens själ”, säger Kristoffer Ahlström-Vij.

– Man kan ju tänka sig löpsedlarna om en person blir frigiven av en algoritm och sedan mördar någon.

Bättre rekryteringar utan intervjuer
Även vid anställningsförfaranden kan magkänslan vara minst sagt vilseledande, även om den ofta kan vara det som väger över till en kandidats fördel. Här är det också väldigt lätt att tro att ens magkänsla leder rätt.
– Kanske anställer du någon för att ”det kändes rätt” och gratulerar dig själv när det visar sig att personen faktiskt gör ett bra jobb. Men problemet är att du inte har tillgång till alla dem som du inte anställde. Du kan alltså inte veta om du kanske förbisåg en massa ännu större talager, säger Kristoffer Ahlström-Vij.

– Du tror att din magkänsla är fantastisk, men i själva verket är du kanske en medioker rekryterare.

Det finns också stora mängder forskning om den så kallade ”intervjueffekten”, det vill säga att man i regel gör sämre rekryteringar om man träffar kandidaterna. Ett anställningsförfarande utan intervjuer är alltså faktiskt att föredra.

Omöjligt? Inte alls. Det är faktiskt verklighet på en av de platser där man verkligen kan den här forskningen. På den filosofiska institutionen på Princeton slutade man med anställningsintervjuer redan på 1980-talet, berättar Kristoffer Ahlström-Vij.

– Anledningen till att det inte är så många som har tagit detta på allvar är just för att det är så kontraintuitivt, säger Kristoffer Ahlström-Vij.

– Det känns helt enkelt väldigt bra att fatta beslut med magen. Även om det ofta leder fel.

10 KOMMENTARER

  1. Meritokrati tror jag är utmärkt – i vissa sammanhang. Exempelvis i just de sammanhang som exemplifieras i artikeln; sjukvården, akademin. Platser där just en expertkompetens är det viktigaste. Men när det kommer till mer vanliga arbetsplatser, så är den personliga konpetensen i nio fall av tion betydligt mer viktig än ämneskompetensen. Att kollegor ska fungera ihop och kunna arbeta i samförstånd dag ut och dag in. Som arbetsgivare är det detta jag får svar på i en arbetsintervju. Visst är det bra med en grundkompetens, men det är en person jag anställer, med alla de karaktärsdrag och egenheter som ingår. Ergo: Det bästa är, som vanligt, att anpassa anställningsförfarandet efter den aktuella arbetssituationen.

  2. I sin forskning fann John Mihalasky, Professor Emeritus of Industrial Engineering vid the New Jersey Institute of Technology, att företags VD:ar som klarade sig bäst på intutionstester, eller magkänsla om det ordet känns bättre, även hade bäst framgång med sina företag (räknat i vinstökning över fem år).

  3. Lösningen vid rekrytering är kompetensbaserad rekrytering. Lyssna, lär och ta kontakt med Malin Linderlöw – forskare på området.

  4. Torkel frågar om det finns några företas som anställer utan intervju med bra resultat… Jag skulle vilja spetsa till det ytterligare: Finns det några företag alls som anställer utan anställningsintervju?

  5. ”På den filosofiska institutionen på Princeton slutade man med anställningsintervjuer redan på 1980-talet, berättar Kristoffer Ahlström-Vij.”

    Jag kanske är cynisk, men jag tror inte filosofiska institutionen har så mycket gemensamt med en ”riktig” arbetsplats, där man faktiskt måste uträtta någon form av arbete. Finns det några företag som faktiskt anställer utan intervju med bra resultat?

  6. Intuition handlar mycket om mönsterigenkänning, att en som har stor erfarenhet inom ett område kan känna på sig att något inte stämmer. Jag försöker helst använda min intuition/ magkänsla till att se om något är fel och då börja söka, snarare än att hitta vad som är rätt.
    Sen är det kanske som någon sa: ”En bra chef fattar beslut snabbt. En utomordentligt bra chef fattar dessutom rätt beslut.”

  7. Mycket intressant!

    Jag har funderat en hel del kring detta, både när jag själv har rekryterat och när jag själv sökt jobb. T.ex: Vad säger egentligen CV’n och det personliga brevet… ”denna kandidat ser ut att uppfylla alla kriterier” osv… Vid intervjun… ”kändes perfekt” osv… Alla dessa spetsade CV’n och passionerade/välbalanserade intervjuer, hmm… Och, dessa personlighetstester, hur ”algoristiska” är dessa – som man frågar får man svar…

    Jag skulle gärna vilja ha tips hur jag själv som företagsledare kan använda mig av (testa) enkla algoritmer, utan att dra det till ytterligheter, alltså tips som jag kan använda idag – inte imorgon.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Marie Morin

”Ser man en kollega bli dumförklarad vill jag att man står upp mot det”

0
Ingenjören Marie Morin, chef för Stora Ensos anläggning i Skoghall, tycker inte om orättvisor. Därför föll det sig naturligt att starta ett medvetet arbete för mångfald på bruket.

Ingenjör i teknisk fysik blev trainee på Sida

0
"Teknik är till för människor och med enkla medel kan vi hjälpa väldigt många till ett bättre liv" säger Christian Naccache som är anställd på Sidas traineeprogram.

Misslyckad satsning på att utbilda fler ingenjörer

2
Regeringens uppdrag till högskolorna att bygga ut ingenjörsutbildningarna har gett noll i resultat. På ingenjörsprogrammen utbildas nu färre studenter än innan.

”Ingen tar ansvar för arbetskraftsmigranterna”

2
Ingenjörer som kommer till Sverige för att arbeta står i många fall helt utan skydd, i stark beroendeställning till sin arbetsgivare – och ingen tar ansvar för deras situation.

Så söker du i årets lönestatistik

0
Nu är lönedatabasen Saco Lönesök uppdaterad med 70 000 ingenjörslöner. Läs tipsen om hur man söker i statistiken, och vad som är viktigt att tänka på just i år.   
Löneförhandling

9 snabba tips inför löneförhandlingen

0
I två artiklar i Dagens Industri ger Camilla Frankelius, förhandlingschef för Sveriges Ingenjörer, sina bästa tips inför och under lönesamtalet. Här är en sammanfattning av vad du behöver tänka på.
Ingenjörshuset

Osäkert om tillfällig höjning av medlemsavgiften slopas i förtid

21
I juli infördes den tillfälligt höjda medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer för att säkra inkomstförsäkringen under pandemin. Som längst ska höjningen pågå till december 2021, men om den kan avslutas tidigare är oklart.

Här får hemmajobbarna 30 minuter friskvård om dagen

1
Medarbetarna på fackförbundet DIK har rätt till 30 minuter friskvård om dagen. Den nytillträdda vd:n Johanna Lindell vill sända en signal att det är viktigt att komma ut i friska luften.
Claes Kilgren, Joakim Skeppling och Benny Andersson är aktiva i Sveriges Ingenjörer i Region Stockholm respektive Simrishamns kommun

De är trötta på låga ingenjörslöner i kommuner och regioner

0
Kopplingen mellan lön och prestation är svag i kommuner och regioner och det är svårt att få upp lönerna, menar några förtroendevalda ingenjörer.

Viktigast att ingen kollega blir felbehandlad

0
Tibor Muhi arbetar fackligt i Stockholms stad. Det bästa med jobbet är att se till att allt går rätt till och finnas där den dag någon behöver stöd från facket. 

VI REKOMMENDERAR

Tänk på det här när du sommarjobbar

0
Att få problem med oschyssta arbetsgivare på sommarjobbet är som tur är ganska ovanligt för teknologer. ”Men då och då dyker det upp problem”,...

TOPPLISTA