Allt färre lånar till högskolestudier

1
1472

Bara två tredjedelar av landets högskolestudenter tar studielån – det är färre än någonsin tidigare. Samtidigt bor allt fler också kvar hos föräldrarna, enligt ny statistik från CSN.

– Det som skiljer dem som lånar från dem som inte lånar är vad vi brukar kalla föräldrabidraget. De får helt enkelt större bidrag hemifrån, säger Magnus Forss, chef för CSN:s utvärderings- och statistikenhet.

Sedan studiemedelsreformen 2001 har andelen studenter som tar studielån sjunkit dramatiskt, från 82 procent året innan reformen till dagens rekordlåga 67,5 procent. Går man längre tillbaka blir trenden ännu tydligare – 1988 tog hela 90 procent av studenterna studielån.

Särskilt vanligt är det att de yngsta studenterna avstår från studielånet. Det är också de som i högst utsträckning bor kvar hos föräldrarna under studietiden, berättar Magnus Forss, som tror att viljan att avstå från studielån inte bara beror på studiemedelsreformen för tio år sedan.

– Dagens föräldrar har en ökad möjlighet att hjälpa sina barn under studietiden. Det ser man också om man tittar på SCB:s siffror, familjernas ekonomi har blivit bättre senaste åren.

Men samtidigt var en av tankarna bakom 2001 års reform just att se till att studenter inte lånar pengar i onödan.

– I det nya systemet får man betala mer från dag ett. Det lönar sig helt enkelt att låta bli att låna, så viljan har ökat, säger Magnus Forss.

Viljan att låna har alltså minskat i och med det nya systemet, samtidigt som dagens föräldrar har större möjligheter att hjälpa sina barn. Däremot så verkar det inte finnas något samband mellan extraarbete och att ta mindre lån, berättar Magnus Forss.

Man har inte heller kunnat se någon skillnad i studieresultat mellan dem som tar lån och dem som klarar sig utan.

– Varken extrajobb eller lån verkar påverka studieresultaten – de verkar leva ett helt eget liv, säger Magnus Forss.

Läs mer:
» Hela rapporten från CSN (pdf)
» Rapporten ”Varför lånar inte de studerande?” från CSN (pdf)

1 KOMMENTAR

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola.