Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Ingenjör som ingenjör eller?

Ingenjör som ingenjör eller?

Det är brist på högskoleingenjörer i svensk industri. Då satsar regeringen på fler utbildningsplatser för civilingenjörer.

I budgetpropositionen föreslår regeringen att civilingenjörsprogrammen i Sverige, främst på KTH och Chalmers, ska få ytterligare 400 platser redan till hösten 2012.

Utbildningsminister Jan Björklund hänvisar i pressmeddelandet till att ingenjörsyrket förutspås bli det stora bristyrket det närmaste decenniet. Regeringen flaggar också för att ytterligare utbyggnad kan bli aktuell om söktrycket kvarstår till civilingenjörsprogrammen 2013.

– Regeringen har under flera år arbetat intensivt för att öka ungdomars intresse för matematik, naturvetenskap och teknik. Om intresset nu ökar är det självklart att våra tekniska högskolor måste ges förutsättningar att ta emot fler studenter, säger Jan Björklund.

Men det verkliga bristyrket är inte civilingenjör utan högskoleingenjör, vilket främst beror på stora pensionsavgångar för gymnasieingenjörer. Och bristen rör i första hand erfarna ingenjörer, visar statistik från Sveriges Ingenjörer.

Behovet och utbudet av nyexaminerade civilingenjörer har varit i relativ balans och förutspås så förbli de närmaste åren.

Peter Larsson.

– Att öka platserna för civilingenjörer  i dag för att det råder brist på högskoleingenjörer känns som ett riskfyllt spel med unga människors framtida karriär, säger Peter Larsson, samhällspolitisk direktör på Sveriges Ingenjörer.

– Insatser borde i stället göras för att få det långsiktiga intresset för de tekniska utbildningarna att öka.

11 KOMMENTARER

  1. Hej Icke-reell etc,

    Det var en anmärkningsvärd uppgift. Har du en källa som man kan kika på?

    Olle Dahlberg
    Utredare
    Sveriges Ingenjörer

  2. Det är en felaktig myt i Sverige att det skulle råda brist på civilingenjörer i Sverige. Om det verkligen var en reell brist (och inte bara en påhittad brist) skulle Sveriges ingenjörers löner inte vara bland de lägsta i Europa. I en reell bristsituation stiger priserna. Sedan verkar Sveriges Ingenjörer (SI) enbart ha tillgång till sina egna medlemmars arbetslöshetssiffror (men inte alla ingenjörer är medlemmar i SI) – men inte Arbestförmedlingens siffror på hur många personer med civ.ing.examen som verkligen går arbetslösa. SANNINGEN ÄR ATT ENBART I GÖTEBORGSTRAKTEN FINNS CA. 1000 ST INSKRIVNA ARBETSLÖSA CIVILNGENJÖRER VID ARBETSFÖRMEDLINGEN. DET KAN KNAPPAST VARA EN REELL BRIST PÅ CIVILINGENJÖRER DÅ? Satsa hellre pengarna på att höja kvaliten på de civilingenjörer som utbildas idag. Kvalité före kvantitet.

  3. Att satsa på fler civingar för att bota bristen på (högskole)ingenjörer är som att bota huvudvärk med penicillin. Det är en bra medicin, men mot någonting annat. En teknolog som hoppar av utbildningen efter tre år får en kandidatexamen, som är mycket teoretiskt inriktad. Behovet verkar vara efter högskoleingenjörer, med en mer tillämpad utbildning. En kand är inte färdigutbildad och har större steg att ta innan han/hon är operativ. En HING har inte samma djup, men är färdig med sin utbildning. Hur får man politikerna att begripa skillnaden?

  4. Peter Larsson har bättre förstått frågan.
    Men grund för ökat hållbart intresse är väl precis som i alla andra sammanhang – det som erbjuds på en marknad skall vara arbetsmässigt intressant och utvecklande men inte minst upplevas attraktivt ur social och ekonomisk aspekt.
    Sådant löser inte politikerna – det ansvaret vilar i högsta grad på företagen själva o deras representanter (TF t.ex). Goda företag med bra rykte kommer att öka intresset för passande utbildningar hos unga. Den rådande politiska attityden att utbilda sig för ”att bara få ett jobb” o i så fall vara glad för det är inte vägen till framgång. Alltså – lyft fram företagens eget ansvar för att vara attraktiva! Då kommer efterfrågan på ökat antal utbildningsplatser automatiskt.

  5. Anders Svensson
    Det beror på rådande struktur för systemet rörande Läkarutbildning, de är partiska. De vill att det skall finnas en större efterfrågan på läkare för det pressar upp deras löner. Så här är det löner framför samhällsnytta.

  6. Det är ju inte bara att öka platserna av varken civil- eller högskoleingenjörer. Gör man det rakt av finns det en risk att kvalitén för dessa som grupp blir lägre.

  7. Men om man ökar antalet utbildningsplatser till Civilingenjörer så ökar ju antalet platser till högskoleingenjörer med lika många platser eeftersom man kan välja att hoppa av efter en bachelor?!
    Detta visar på den övergång mellan Civing/högskoleingenjör och Bachelor/master som pågått under några år…inte riktigt gått fram till Peter Larsson.

  8. Det finns hur många som helst civilingenjörer i landet men med utländsk bakgrund som TYVÄRR inte får jobba som civilingenjörer eller får nån som helst ansvar, däremot får dom tjänster som inte riktig stämmer med deras utbildning och intresse. Jag är utbildat civilingenjör men aldrig kunna få ett jobb som civilingenjör däremot som en System Administratör. Sökt hur många som helst tjänster för att komma vidare. Men tyvärr allting ändras så snart jag måste säga vart jag kommer från. Jag vet att jag inte den enda.

  9. Läkare har det varit brist på hur länge som helst, men där skapas det inga fler utbildningsplatser. I stället ska vi importera läkare från andra länder. Vad beror det på att de skapar fler utbildningsplatser för vissa bristyrken men inte för andra?

  10. Kan vara att i takt med eskalerande utveckling en del pensionerade högskoleingenjörer ersätts med CI, speciellt till de jobb som kräver erfarenhet

Lämna ett svar till Anders Svensson Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Nätverksträffar stärker förtroendevalda i offentlig sektor”

0
På träffar får förtroendevalda inom offentlig sektor coachning från Sveriges Ingenjörer och chans att berätta för varandra vad som fungerar bra på deras arbetsplatser.

Distansarbete kan locka 60 000 ingenjörer att byta jobb

0
Relativt få ingenjörer är beredda att flytta, även om de får en lönehöjning. Finns däremot också möjligheten att distansarbeta kan fler tänka sig att ta ett jobb i en annan region, visar en rapport från Sveriges Ingenjörer.

Hur påverkas forskarkarriären efter föräldraledighet?

0
Vad händer med karriären när forskare och uppfinnare får barn? Det ska Olof Ejermo och hans forskarkollegor nu gå till botten med.

Reglerna kring tjänsteställe styr inte möjligheten att jobba hemifrån

0
Kan mitt tjänsteställe ändras om jag arbetar för mycket hemifrån? Skatteverkets expert Pia Blank Thörnroos reder ut vad som gäller.
Kursmoduler i Ingenjör4.0.

Modulkurser ska ge ingenjörer ny kunskap – nu skalas Ingenjör4.0 upp

0
Ett lättillgängligt system med spetskunskap inom AI och robotisering. Kurserna i Ingenjör4.0 ska fortbilda yrkesverksamma ingenjörer och nu skalas konceptet upp.
Ingenjörsfullmäktige 2021

Här är besluten som fattades på Ingenjörsfullmäktige

1
Efter het debatt om kärnkraft klubbades Sveriges Ingenjörers miljö- och klimatpolitiska program igenom. Motionerna om löner röstades ner – men enigheten var stor om att något måste göras åt ingenjörernas lönenivå.

Lön och kärnkraft några av de viktigaste diskussionerna på fullmäktige

0
Vi frågade sex ledamöter vilka som var de viktigaste besluten eller diskussionerna på Sveriges Ingenjörers fullmäktige.

Fullmäktige vill driva fram bra villkor för distansarbete genom kollektivavtal

2
Lön, arbetsmiljö, försäkringar och andra villkor ska inte vara sämre när man jobbar på distans. Ingenjörsfullmäktige beslutade att Sveriges Ingenjörer ska driva kraven i förhandlingar om nya kollektivavtal.

Så många ingenjörer rekryterar arbetsgivarna 2022

5
En klar majoritet av ingenjörsföretagen planerar att rekrytera fler ingenjörer 2022 än i år. Sex företag behöver anställa minst 1 000 ingenjörer, visar en undersökning av Ingenjören.

Så förbereder du dig för livet som pensionär

0
Att gå i pension är en stor förändring i livet som kan vara tuff att hantera. Här är psykologens tips på hur du kan förbereda dig för livet som pensionär.

VI REKOMMENDERAR

Skulle du gå i pension om du vann på Lotto?

0
Antag att du vinner 5 miljoner kronor på Lotto. Vad skulle du göra? En stor studie ställde frågan till personer över 65 som fortfarande arbetar. Vad tror du att de svarade?

TOPPLISTA