Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Fackligt Avtalsrörelsen Almega kräver "modernare avtal"

Almega kräver "modernare avtal"

I veckan presenterade Almega sju krav inför avtalsrörelsen. Det är dags för modernare avtal menar man, och högst på kravlistan står att all lönesättning ska ske lokalt och att kollektiva lönepåslag slopas helt. Dessutom vill man frysa ingångslönerna.

– Genom att frysa ingångslönerna kommer vi att sänka ungdomsarbetslösheten. Då tar vi gemensamt ansvar för att få bukt med detta stora problem, säger Jonas Milton, vd på Almega, tjänsteföretagens arbetsgivarorganisation.

Men kravet får hård kritik från facket. LO:s avtalssekreterare Per Bardh har bland annat påpekat att om ingångslönerna skulle ha frysts för tio år sedan skulle de ligga på runt 11 000 kronor i dag – en orimligt låg nivå, menar han.

Almega vill även att utvecklingen mot mer lokal lönebildning ska fortsätta och att de centrala avtalen ska spela mindre roll. Inga siffror i de centrala avtalen, med andra ord, och inga garanterade lägsta löneökningar.

– Det sättet som vi har jobbat på i 50-60 år håller helt enkelt inte längre. Lönebildningen måste bli mer lokal, och som vi ser det borde de centrala parternas roll vara att tillhandahålla verktyg för en bra lokal lönebildning i stället för att bestämma siffror, säger Jonas Milton.

Men på Sveriges Ingenjörer höjer man inte så mycket på ögonbrynen åt Almegas krav. 

– Det som Jonas Milton hetsar upp sig mest över rör egentligen inte oss i särskilt stor utsträckning. Vi har inte lägstalöner på det sättet i våra avtal, utan låter marknadskrafterna styra. Några individgarantier har vi inte heller. Vi förlitar oss mycket på marknadskrafterna när det gäller de bitarna, säger Mikael Rosengren, förhandlingschef för tjänsteenheten på Sveriges Ingenjörer.

– Den absolut viktigaste frågan i avtalsrörelsen, så som vi ser det, är att se till att löneprocessen fungerar som den ska ute på företagen, att de lönesättande cheferna verkligen följer avtalen. Så är det dessvärre inte alltid i dag, och det har gjort att vi inom vissa branscher till och med har fått gå tillbaka till avtal där vi sätter en siffra centralt.

Mikael Rosengren.

En annan fråga som lyfts fram i Almegas kravlista är de stora problem som man menar att turordningsreglerna orsakar vid neddragningar – problem som skulle vara särskilt allvarliga för kunskapsintensiva företag.

– Vid neddragningar måste företagen nästan alltid betala för en avtalsturlista, och det är något som vi måste komma tillrätta med. Man måste utöka möjligheterna att undanta nyckelpersoner från turordningen, säger Jonas Milton.

Men verkligheten är egentligen en helt annan än den som Almega beskriver, menar Mikael Rosengren, och hänvisar till den rapport om Las som PTK, centralorganisationen för tjänstemannaförbund, och Svenskt Näringsliv publicerade i somras.

I rapporten konstateras bland annat att åtta av tio företagsföreträdare som genomfört neddragningar uppger att de var nöjda med resultaten av turordningsförhandlingarna, medan motsvarande siffra för fackklubbarna är sju av tio. Och bara sex av tio fackliga företrädare uppgav att det var lätt att stå för överenskommelsen, att jämföra med nio av tio företag.

– Generellt är alltså företagen mer nöjda än fackklubbarna med hur Las fungerar i praktiken. Och i ett internationellt perspektiv tycker jag att det fungerar väldigt bra i Sverige, säger Mikael Rosengren.

Almega angriper också de regler som finns om arbetstid i dagens avtal. Under rubriken ”Moderna människor vill ha moderna avtal” skriver man att ”rigida bestämmelser om arbetstider och anställningsformer måste bort ur avtalen”.

Helst vill man införa så kallad årsarbetstid, som innebär att ett företag i större utsträckning ska få styra under vilka perioder som man ska arbeta intensivt och när man i princip inte behöver arbeta alls.

– Visst, årsarbetstid låter kanske bra på pappret, med argumentet att man ska kunna styra mycket över sin egen tid. Men man ska också veta att anställda utsätts för stor press när det gäller hur mycket de ska jobba. Resultatet kan i stället bli att man får mindre makt över sin egen tid, säger Mikael Rosengren på Sveriges Ingenjörer.

– Så visst ska vi ha moderna avtal – men det ska inte innebära att vi lassar över allt ansvar på de lokala klubbarna.

De nya avtalen ska börja gälla våren 2012 och börjar förhandlas fram efter årsskiftet. Strax därinnan kommer Sveriges Ingenjörer att presentera sina krav på varje förhandlingsområde.

Läs mer:
» Almegas krav inför höstens avtalsförhandlingar (pdf)
» PTK:s och Svenskt Näringslivs gemensamma rapport om Las (pdf)

3 KOMMENTARER

  1. ”Moderna människor vill ha moderna avtal” skriver man att ”rigida bestämmelser om arbetstider och anställningsformer måste bort ur avtalen”.
    FEL! Moderna människor vill ha en rigid bas att bygga sina liv på. Det moderna människor vill ha är en flexibel överbyggnad!
    Dvs möjlighet att justera förutsättningarna efter behov, men att alltid kunna gå tillbaka till en fast grund i fall av problem/konflikt. Därför är kollektivavtal med en solid bas ytterst viktig.
    Det är dags för SI att visa muskler. Kollektivavtal med en solid bas att bygga det lokala samarbetet med arbetsgivaren på är det enda viktiga för ett fackförbund.

  2. Håller helt med Fredrik. Varför inte skramla med strejkvapnet, SI? Det är som vilken annan förhandling som helst, utan rejäla motargument/hot så är man rejält torsk.

    Jag har sagt det förut och jag säger det igen – SI gör det som är mest bekvämt, dvs mopsar upp sig i media, men när det kommer till kritan så blir det ”belly up” mot motståndarsidan. Antar att SI genom detta hoppas ge sken av att verka för medlemmarnas bästa, men i grund och botten handlar det om att locka så många som möjligt att ansluta sig till SI och därigenom lägga rabarber på högre medlemsavgifter. Att det sedan är ett pinsamt svagt förbund struntar man i.

    Banne mig mina ord.

  3. Hoppas att Ingenjörerna är beredda att strejka för första gången den här rundan. Vad har ett fackförbund som aldrig någonsin strejkat för respekt? Tja, nästan ingen kan man ju konstatera.

Lämna ett svar till Urban Knutsson Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörsfullmäktige 2021

Hittills: 17 listor ställer upp i Ingenjörsvalet

0
I vår är det val till Ingenjörsfullmäktige och den 15 februari är det deadline för att registrera listor till valet. Hittills har 16 listor anmält sig och nu kan enskilda ingenjörer också ställa upp i valet. 

Så svarar du chefen som nobbar ditt lönekrav

0
För att lyckas med lönesamtalet är det viktigt att fundera på vad chefen kommer att svara på ditt lönekrav. Läs om ombudsmannens tips för hur du bemöter chefens argument.

“Varför existerar dåligt ledarskap fortfarande?”

0
Varför finns det så många dåliga chefer, trots all kunskap vi har om ledarskap? Det är en fråga som vi borde diskutera mer, menar professor Anders Örtenblad.
Pengar, KTH, Ericsson

Lön, antagningspoäng och att jobbet inte känns kul – det här läste flest 2021

0
Vad säger jag när chefen nobbar mitt lönekrav? Är det ett problem att Ericsson vill överge fasta arbetsplatser? Varför krävdes det en ingenjör för att avslöja bluffen i Allra?

Nu ska arbetsgivarna avgöra vad som är friskvård

0
Nu ska arbetsgivarna själva bestämma hur friskvårdsbidraget ska användas. Men det blir inte fritt fram för vad som helst. Reglerna har inte förändrats. 

Cykelförmån och avdrag för jobb på annan ort – här är nya lagarna 2022

0
Den 1 januari 2022 trädde en rad lagändringar i kraft. Här är åtta som påverkar arbetslivet.
Frost

Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 10 januari

0
Nu gör vi uppehåll, men är tillbaka igen den 10 januari.

Min kollega är lat – vad ska jag göra?

1
Vad gör man med kollegor som inte engagerar sig, som levererar i sista minuten och gör bara exakt det som förväntas? Så här svarar psykologen.
Unga ingenjörer

Nästan fem gånger fler ingenjörer examineras i dag än i slutet av 70-talet

11
För 40 år sedan examinerades 1 500 ingenjörer per år. Nu är antalet 7 300.   

Fler utländska doktorander stannar i Sverige

0
Mer än varannan utländsk doktorand stannar i Sverige efter examen. Linköpings universitet, Chalmers och KTH är lärosätena som har flest utländska doktorander som stannar.

VI REKOMMENDERAR

Man som slappnar av framför julgran

Så gör du för att stressa ner i jul

1
Låt inte julen bli ytterligare en stressfaktor. Här ger experterna sina bästa tips för att stressa ner i jul - och för att slippa stressa när du börjar jobba igen.

TOPPLISTA