Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Teknik & Miljö Entreprenörskap Sverige visst bra på avknoppning

Sverige visst bra på avknoppning

Åsa Lindholm Dahlstrand, till vänster, ifrågasätter bilden av att Sverige skulle vara dåligt på att kommersialisera universitetsforskning. Foto: Peter Alestig Blomqvist.
Åsa Lindholm Dahlstrand, till vänster, ifrågasätter bilden av att Sverige skulle vara dåligt på att kommersialisera universitetsforskning. Foto: Peter Alestig Blomqvist.

Det brukar heta att Sverige är världsledande på innovationer, men halkar efter i statistiken när det gäller att få innovationerna till framgångsrika företag. Men den bilden är helt felaktig och bygger på dåligt genomförda studier, enligt innovationsprofessorn Åsa Lindholm Dahlstrand.

– Alla säger att vi är dåliga på att kommersialisera universitetsforskning. Men det är en myt som bygger på väldigt skakig data med mycket felaktigheter! Vem har man jämfört med? Har man jämfört med någon över huvud taget? Finns det över huvud taget data som går att jämföra?

– Svaret är nej, det är det ingen som har! Men det har blivit så himla vanligt att säga att vi är dåliga på att kommersialisera att ingen ifrågasätter det längre.

En stor brist med de undersökningar som man brukar hänvisa till är att de inte tar hänsyn till den fördröjning i tillväxten som finns hos företag som baseras på universitetsforskning, menar Åsa Lindholm Dahlstrand. När man jämför den här typen av företag med andra teknikföretag, så är det lätt att få intrycket att de forskningsbaserade företagen växer dåligt.

– Är man specialiserad på banbrytande forskningsgenombrott kan man inte dag ett sätta igång att sälja en produkt. Samma sak gäller för storföretag om de ska kommersialisera universitetsforskning. Det är först senare som de börjar komma igång och växa. Och de studier som har tittat på den här utvecklingen har inte tagit hänsyn till de här effekterna, säger Åsa Lindholm Dahlstrand.

– Om man ger de här företagen tio år extra och sedan jämför tillväxten, så får man en helt annan bild.

Och det är just den här bilden som går helt på tvärs mot det man brukar få höra i de här sammanhangen. Faktum är att mycket i stället tyder på att vi är otroligt bra på att ta vara på våra forskningsresultat.

Det är i alla fall vad hennes egen forskning visar. Och det gäller särskilt om det inte är forskaren själv som försöker kommersialisera sin forskning.

– Det är så ofta som vi tror och tycker att en innovatör eller forskare ska starta eget företag. Men det finns också en väldig massa andra vägar att gå, säger Åsa Lindholm Dahlstrand.

– Särskilt ser vi indikationer på att universitetsforskning som kommersialiseras av en extern entreprenör, alltså någon som kommer någon helt annanstans ifrån, skapar företag som får en jättetillväxt.

Det är visserligen en liten grupp företag som det handlar om, men de har en utvecklingstakt som är betydligt snabbare än de övriga kategorierna. Och det verkar som att det ofta handlar om personer som jobbar på storföretag och som vill satsa på något eget. Storföretagen går då ofta in som delägare i de nya bolagen.

– Forskaren eller innovatören själv stannar nästan alltid på universitetet i någon form, det är den vanligaste modellen. Och det är kanske inte så konstigt – har man valt att bli forskare så brukar man vilja stanna där, säger Åsa Lindholm Dahlstrand.

Men om man ändå vill jämföra, och då kanske med våra närmaste grannar – hur bra är vi egentligen på att tillvarata våra forskningsresultat i Sverige? Återigen är det svårt att jämföra, säger Åsa Lindholm Dahlstrand. Vi i Sverige har nämligen en helt annan modell än de övriga länderna.

Det så kallade lärarundantaget innebär att i Sverige är det forskaren eller professorn själv som äger resultatet av forskningen – inte som i de flesta andra länder, som tagit efter en lagändring i USA från början av 1980-talet. Där är det i stället universiteten som äger forskningen.

– Alla våra grannländer som har tagit bort lärarundantaget har jätteproblem, skulle jag vilja påstå. För de flesta universitet kostar det här massor med pengar. I Danmark är det två, tre universitet som klarar av att sälja licenser och få avkastning, och då har man ändå inte räknat med hur mycket det hela kostat att genomföra. Så ingen, inte ens USA, är egentligen nöjd med sitt system!

Faktum är att USA, som ofta ses som en förebild i sammanhanget, egentligen ville ha det som i Sverige, berättar Åsa Lindholm Dahlstrand.

– En senator som jag känner har berättat för mig att de egentligen ville ha den svenska modellen, där forskningen tillhörde forskaren. Men det fick de inte igenom, det var för många lobbyorganisationer som hindrade det. Därför fick de nöja sig med att resultaten tillhörde universiteten.

Även om Åsa Lindholm Dahlstrand starkt ifrågasätter den gängse bilden att vi är dåliga på att kommersialisera vår forskning, är det uppenbart för henne att det finns mycket som kan förbättras i Sverige. Särskilt när det handlar om att få till kontakterna mellan entreprenörerna och forskarna.

– Vi vet en del om var idéerna kommer ifrån, men för lite om var entreprenörerna kommer ifrån. Det måste vi forska vidare på.

– Men till exempel har jag själv träffat många ekonomistuderande som önskar driva företag – men som saknar idéer. Det vi behöver göra är att koppla ihop de här entreprenörerna med forskare!

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

0
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.
Gunnar Zackrisson, Eva Snis, Karl Stavaeus, Hanna Hartikainen, Pia Krantz, Jenny Strand och Sofia Johannesson

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

0
En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer. Men hur gör man? Sju ingenjörer som är eller har varit chefer tipsar.

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

Karriärplanen ger dig fördelar – genom hela arbetslivet

0
En karriärplan hjälper dig oavsett om du är i början, mitten eller i slutet av din karriär, om du söker ett nytt jobb, vill byta bransch eller helt enkelt vill fortsätta att utvecklas där du är. Så här gör du.

Klas jobbar på distans – 80 mil från kontoret

0
Sedan tio år sitter civilingenjören Klas Fredriksson oftast hemma i ett villaområde i Göteborg och sköter sitt arbete för Permascand, vars huvudkontor ligger ungefär 80 mil norrut.
Signatur

Klausuler kan bli hinder när du vill byta jobb

0
Det är inte ovanligt att arbetsgivare vill skriva in klausuler i anställningsavtalet som reglerar vad som gäller när du slutar. Men det här vill Sveriges Ingenjörer varna för. ”Det du skriver under gäller, så var försiktig.”

Mer kompetensutveckling när facket driver frågorna

0
Facklig representation på arbetsplatsen kan vara en fördel för anställda som vill utveckla sin kompetens. Det visar en studie från Umeå universitet.

Nya studiestödet är klart – studera med upp till 80 procent av lönen

15
Nu införs ett studiestöd som gör att yrkesverksamma kan studera med 80 procent av lönen. Redan 1 oktober kan du skicka din ansökan till CSN och från och med 1 januari 2023 kan du börja studera.

Sju regler du bör känna till när Las förändras

0
Den 1 oktober börjar nya Las gälla. Bland annat ändras turordningsreglerna och den som blir uppsagd av personliga skäl får ingen lön, även om det pågår en tvist i arbetsdomstolen.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Jag var en överviktig stressad chef”

2
Med livet på högvarv och ett jobb han drömt om sa plötsligt kroppen stopp.  "Jag hade glömt bort att ta hand om mig själv" berättar Johan Hansson som nu vill varna andra för att göra samma misstag.

TOPPLISTA