Sverige visst bra på avknoppning

0
900

Åsa Lindholm Dahlstrand, till vänster, ifrågasätter bilden av att Sverige skulle vara dåligt på att kommersialisera universitetsforskning. Foto: Peter Alestig Blomqvist.
Åsa Lindholm Dahlstrand, till vänster, ifrågasätter bilden av att Sverige skulle vara dåligt på att kommersialisera universitetsforskning. Foto: Peter Alestig Blomqvist.

Det brukar heta att Sverige är världsledande på innovationer, men halkar efter i statistiken när det gäller att få innovationerna till framgångsrika företag. Men den bilden är helt felaktig och bygger på dåligt genomförda studier, enligt innovationsprofessorn Åsa Lindholm Dahlstrand.

– Alla säger att vi är dåliga på att kommersialisera universitetsforskning. Men det är en myt som bygger på väldigt skakig data med mycket felaktigheter! Vem har man jämfört med? Har man jämfört med någon över huvud taget? Finns det över huvud taget data som går att jämföra?

– Svaret är nej, det är det ingen som har! Men det har blivit så himla vanligt att säga att vi är dåliga på att kommersialisera att ingen ifrågasätter det längre.

En stor brist med de undersökningar som man brukar hänvisa till är att de inte tar hänsyn till den fördröjning i tillväxten som finns hos företag som baseras på universitetsforskning, menar Åsa Lindholm Dahlstrand. När man jämför den här typen av företag med andra teknikföretag, så är det lätt att få intrycket att de forskningsbaserade företagen växer dåligt.

– Är man specialiserad på banbrytande forskningsgenombrott kan man inte dag ett sätta igång att sälja en produkt. Samma sak gäller för storföretag om de ska kommersialisera universitetsforskning. Det är först senare som de börjar komma igång och växa. Och de studier som har tittat på den här utvecklingen har inte tagit hänsyn till de här effekterna, säger Åsa Lindholm Dahlstrand.

– Om man ger de här företagen tio år extra och sedan jämför tillväxten, så får man en helt annan bild.

Och det är just den här bilden som går helt på tvärs mot det man brukar få höra i de här sammanhangen. Faktum är att mycket i stället tyder på att vi är otroligt bra på att ta vara på våra forskningsresultat.

Det är i alla fall vad hennes egen forskning visar. Och det gäller särskilt om det inte är forskaren själv som försöker kommersialisera sin forskning.

– Det är så ofta som vi tror och tycker att en innovatör eller forskare ska starta eget företag. Men det finns också en väldig massa andra vägar att gå, säger Åsa Lindholm Dahlstrand.

– Särskilt ser vi indikationer på att universitetsforskning som kommersialiseras av en extern entreprenör, alltså någon som kommer någon helt annanstans ifrån, skapar företag som får en jättetillväxt.

Det är visserligen en liten grupp företag som det handlar om, men de har en utvecklingstakt som är betydligt snabbare än de övriga kategorierna. Och det verkar som att det ofta handlar om personer som jobbar på storföretag och som vill satsa på något eget. Storföretagen går då ofta in som delägare i de nya bolagen.

– Forskaren eller innovatören själv stannar nästan alltid på universitetet i någon form, det är den vanligaste modellen. Och det är kanske inte så konstigt – har man valt att bli forskare så brukar man vilja stanna där, säger Åsa Lindholm Dahlstrand.

Men om man ändå vill jämföra, och då kanske med våra närmaste grannar – hur bra är vi egentligen på att tillvarata våra forskningsresultat i Sverige? Återigen är det svårt att jämföra, säger Åsa Lindholm Dahlstrand. Vi i Sverige har nämligen en helt annan modell än de övriga länderna.

Det så kallade lärarundantaget innebär att i Sverige är det forskaren eller professorn själv som äger resultatet av forskningen – inte som i de flesta andra länder, som tagit efter en lagändring i USA från början av 1980-talet. Där är det i stället universiteten som äger forskningen.

– Alla våra grannländer som har tagit bort lärarundantaget har jätteproblem, skulle jag vilja påstå. För de flesta universitet kostar det här massor med pengar. I Danmark är det två, tre universitet som klarar av att sälja licenser och få avkastning, och då har man ändå inte räknat med hur mycket det hela kostat att genomföra. Så ingen, inte ens USA, är egentligen nöjd med sitt system!

Faktum är att USA, som ofta ses som en förebild i sammanhanget, egentligen ville ha det som i Sverige, berättar Åsa Lindholm Dahlstrand.

– En senator som jag känner har berättat för mig att de egentligen ville ha den svenska modellen, där forskningen tillhörde forskaren. Men det fick de inte igenom, det var för många lobbyorganisationer som hindrade det. Därför fick de nöja sig med att resultaten tillhörde universiteten.

Även om Åsa Lindholm Dahlstrand starkt ifrågasätter den gängse bilden att vi är dåliga på att kommersialisera vår forskning, är det uppenbart för henne att det finns mycket som kan förbättras i Sverige. Särskilt när det handlar om att få till kontakterna mellan entreprenörerna och forskarna.

– Vi vet en del om var idéerna kommer ifrån, men för lite om var entreprenörerna kommer ifrån. Det måste vi forska vidare på.

– Men till exempel har jag själv träffat många ekonomistuderande som önskar driva företag – men som saknar idéer. Det vi behöver göra är att koppla ihop de här entreprenörerna med forskare!

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörer studerar coronavirus i luften

Finns coronaviruset i luften? Det är en viktig fråga som forskare i Lund nu söker svaret på.
Undrande ingenjör

Många ingenjörer undrar: Har jag inkomstförsäkring? 

Just nu strömmar frågorna in till Sveriges Ingenjörer. Vi frågade rådgivaren Viktor Rosencrantz om vad det är som gäller och vad förbundet kan hjälpa till med.

Så här säger konsultföretagen om läget

Hela konsultbranschen är inte nattsvart. Flera branscher har inte alls påverkats och där finns det fortfarande en stor efterfrågan på konsulter.
FMV, Experis och Sigma fortsätter rekrytera.

De fortsätter att rekrytera ingenjörer 

Det är inte tvärstopp på arbetsmarknaden. Många verksamheter rullar på och rekryterar. Vi har pratat med några.

Så laddar du för din första löneförhandling

Glöm inte bort ditt värde i jakten på drömjobbet, även om det just nu är tufft på arbetsmarknaden. De rekommenderade ingångslönerna är ett av flera bra verktyg att luta sig mot.
Lars Mellbin, Mikael Thieme och Martin Enequist, medicintekniska ingenjörer i Region Halland, jobbar nu för fullt för att hantera situationen med Covid-19.

Ingenjörer i vården letar alternativ för att hantera corona

För ingenjörer som jobbar med medicinteknisk utrustning eller fastigheter inom vården har arbetet snabbt fått ställas om.   

Hundratusentals följer ingenjörens coronakarta

Civilingenjören Elin Lütz har utvecklat coronakartan.se som nu har över 50 000 besökare om dagen.  

Jobberfarenhet kan bli genväg till studier

Att kunna dra nytta av sin arbetslivserfarenhet är en viktig komponent för att fler ska kunna utvecklas i yrkeslivet, enligt Valideringsdelegationen. Frågan är hur relevant är det för svenska ingenjörer.

Civilingenjören bytte yrke tre gånger: “Följde min nyfikenhet”

Civilingenjören Marléne Johansson har sadlat om från civilingenjör till lärare, startat eget företag och sedan bytt karriär en gång till. Och det är inget hon ångrar.

Över 8 000 ingenjörer korttidspermitteras

Den här veckan har tre av landets största industriföretag korttidspermitterat merparten av sina anställda. Nära 8 000 medlemmar i Sveriges Ingenjörer berörs.