Sverige visst bra på avknoppning

0
1138

Åsa Lindholm Dahlstrand, till vänster, ifrågasätter bilden av att Sverige skulle vara dåligt på att kommersialisera universitetsforskning. Foto: Peter Alestig Blomqvist.
Åsa Lindholm Dahlstrand, till vänster, ifrågasätter bilden av att Sverige skulle vara dåligt på att kommersialisera universitetsforskning. Foto: Peter Alestig Blomqvist.

Det brukar heta att Sverige är världsledande på innovationer, men halkar efter i statistiken när det gäller att få innovationerna till framgångsrika företag. Men den bilden är helt felaktig och bygger på dåligt genomförda studier, enligt innovationsprofessorn Åsa Lindholm Dahlstrand.

– Alla säger att vi är dåliga på att kommersialisera universitetsforskning. Men det är en myt som bygger på väldigt skakig data med mycket felaktigheter! Vem har man jämfört med? Har man jämfört med någon över huvud taget? Finns det över huvud taget data som går att jämföra?

– Svaret är nej, det är det ingen som har! Men det har blivit så himla vanligt att säga att vi är dåliga på att kommersialisera att ingen ifrågasätter det längre.

En stor brist med de undersökningar som man brukar hänvisa till är att de inte tar hänsyn till den fördröjning i tillväxten som finns hos företag som baseras på universitetsforskning, menar Åsa Lindholm Dahlstrand. När man jämför den här typen av företag med andra teknikföretag, så är det lätt att få intrycket att de forskningsbaserade företagen växer dåligt.

– Är man specialiserad på banbrytande forskningsgenombrott kan man inte dag ett sätta igång att sälja en produkt. Samma sak gäller för storföretag om de ska kommersialisera universitetsforskning. Det är först senare som de börjar komma igång och växa. Och de studier som har tittat på den här utvecklingen har inte tagit hänsyn till de här effekterna, säger Åsa Lindholm Dahlstrand.

– Om man ger de här företagen tio år extra och sedan jämför tillväxten, så får man en helt annan bild.

Och det är just den här bilden som går helt på tvärs mot det man brukar få höra i de här sammanhangen. Faktum är att mycket i stället tyder på att vi är otroligt bra på att ta vara på våra forskningsresultat.

Det är i alla fall vad hennes egen forskning visar. Och det gäller särskilt om det inte är forskaren själv som försöker kommersialisera sin forskning.

– Det är så ofta som vi tror och tycker att en innovatör eller forskare ska starta eget företag. Men det finns också en väldig massa andra vägar att gå, säger Åsa Lindholm Dahlstrand.

– Särskilt ser vi indikationer på att universitetsforskning som kommersialiseras av en extern entreprenör, alltså någon som kommer någon helt annanstans ifrån, skapar företag som får en jättetillväxt.

Det är visserligen en liten grupp företag som det handlar om, men de har en utvecklingstakt som är betydligt snabbare än de övriga kategorierna. Och det verkar som att det ofta handlar om personer som jobbar på storföretag och som vill satsa på något eget. Storföretagen går då ofta in som delägare i de nya bolagen.

– Forskaren eller innovatören själv stannar nästan alltid på universitetet i någon form, det är den vanligaste modellen. Och det är kanske inte så konstigt – har man valt att bli forskare så brukar man vilja stanna där, säger Åsa Lindholm Dahlstrand.

Men om man ändå vill jämföra, och då kanske med våra närmaste grannar – hur bra är vi egentligen på att tillvarata våra forskningsresultat i Sverige? Återigen är det svårt att jämföra, säger Åsa Lindholm Dahlstrand. Vi i Sverige har nämligen en helt annan modell än de övriga länderna.

Det så kallade lärarundantaget innebär att i Sverige är det forskaren eller professorn själv som äger resultatet av forskningen – inte som i de flesta andra länder, som tagit efter en lagändring i USA från början av 1980-talet. Där är det i stället universiteten som äger forskningen.

– Alla våra grannländer som har tagit bort lärarundantaget har jätteproblem, skulle jag vilja påstå. För de flesta universitet kostar det här massor med pengar. I Danmark är det två, tre universitet som klarar av att sälja licenser och få avkastning, och då har man ändå inte räknat med hur mycket det hela kostat att genomföra. Så ingen, inte ens USA, är egentligen nöjd med sitt system!

Faktum är att USA, som ofta ses som en förebild i sammanhanget, egentligen ville ha det som i Sverige, berättar Åsa Lindholm Dahlstrand.

– En senator som jag känner har berättat för mig att de egentligen ville ha den svenska modellen, där forskningen tillhörde forskaren. Men det fick de inte igenom, det var för många lobbyorganisationer som hindrade det. Därför fick de nöja sig med att resultaten tillhörde universiteten.

Även om Åsa Lindholm Dahlstrand starkt ifrågasätter den gängse bilden att vi är dåliga på att kommersialisera vår forskning, är det uppenbart för henne att det finns mycket som kan förbättras i Sverige. Särskilt när det handlar om att få till kontakterna mellan entreprenörerna och forskarna.

– Vi vet en del om var idéerna kommer ifrån, men för lite om var entreprenörerna kommer ifrån. Det måste vi forska vidare på.

– Men till exempel har jag själv träffat många ekonomistuderande som önskar driva företag – men som saknar idéer. Det vi behöver göra är att koppla ihop de här entreprenörerna med forskare!

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Emils algoritm grundade 18-åringarnas techbolag

För den som behöver köpa en dator eller telefon kan det vara svårt att veta vilken modell som passar de behov man har. Det gav några gymnasiekillar i Jönköping en affärsidé.
Usb-minne

Se upp med vad du sparar – kan vara stöld av företagshemligheter

Sparar du programkod, någon ritning eller en kundlista? Om arbetsgivaren anklagar dig för att ha stulit företagshemligheter kan det bli dyrt. 

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang.