Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Teknik & Miljö Entreprenörskap Sverige visst bra på avknoppning

Sverige visst bra på avknoppning

Åsa Lindholm Dahlstrand, till vänster, ifrågasätter bilden av att Sverige skulle vara dåligt på att kommersialisera universitetsforskning. Foto: Peter Alestig Blomqvist.
Åsa Lindholm Dahlstrand, till vänster, ifrågasätter bilden av att Sverige skulle vara dåligt på att kommersialisera universitetsforskning. Foto: Peter Alestig Blomqvist.

Det brukar heta att Sverige är världsledande på innovationer, men halkar efter i statistiken när det gäller att få innovationerna till framgångsrika företag. Men den bilden är helt felaktig och bygger på dåligt genomförda studier, enligt innovationsprofessorn Åsa Lindholm Dahlstrand.

– Alla säger att vi är dåliga på att kommersialisera universitetsforskning. Men det är en myt som bygger på väldigt skakig data med mycket felaktigheter! Vem har man jämfört med? Har man jämfört med någon över huvud taget? Finns det över huvud taget data som går att jämföra?

– Svaret är nej, det är det ingen som har! Men det har blivit så himla vanligt att säga att vi är dåliga på att kommersialisera att ingen ifrågasätter det längre.

En stor brist med de undersökningar som man brukar hänvisa till är att de inte tar hänsyn till den fördröjning i tillväxten som finns hos företag som baseras på universitetsforskning, menar Åsa Lindholm Dahlstrand. När man jämför den här typen av företag med andra teknikföretag, så är det lätt att få intrycket att de forskningsbaserade företagen växer dåligt.

– Är man specialiserad på banbrytande forskningsgenombrott kan man inte dag ett sätta igång att sälja en produkt. Samma sak gäller för storföretag om de ska kommersialisera universitetsforskning. Det är först senare som de börjar komma igång och växa. Och de studier som har tittat på den här utvecklingen har inte tagit hänsyn till de här effekterna, säger Åsa Lindholm Dahlstrand.

– Om man ger de här företagen tio år extra och sedan jämför tillväxten, så får man en helt annan bild.

Och det är just den här bilden som går helt på tvärs mot det man brukar få höra i de här sammanhangen. Faktum är att mycket i stället tyder på att vi är otroligt bra på att ta vara på våra forskningsresultat.

Det är i alla fall vad hennes egen forskning visar. Och det gäller särskilt om det inte är forskaren själv som försöker kommersialisera sin forskning.

– Det är så ofta som vi tror och tycker att en innovatör eller forskare ska starta eget företag. Men det finns också en väldig massa andra vägar att gå, säger Åsa Lindholm Dahlstrand.

– Särskilt ser vi indikationer på att universitetsforskning som kommersialiseras av en extern entreprenör, alltså någon som kommer någon helt annanstans ifrån, skapar företag som får en jättetillväxt.

Det är visserligen en liten grupp företag som det handlar om, men de har en utvecklingstakt som är betydligt snabbare än de övriga kategorierna. Och det verkar som att det ofta handlar om personer som jobbar på storföretag och som vill satsa på något eget. Storföretagen går då ofta in som delägare i de nya bolagen.

– Forskaren eller innovatören själv stannar nästan alltid på universitetet i någon form, det är den vanligaste modellen. Och det är kanske inte så konstigt – har man valt att bli forskare så brukar man vilja stanna där, säger Åsa Lindholm Dahlstrand.

Men om man ändå vill jämföra, och då kanske med våra närmaste grannar – hur bra är vi egentligen på att tillvarata våra forskningsresultat i Sverige? Återigen är det svårt att jämföra, säger Åsa Lindholm Dahlstrand. Vi i Sverige har nämligen en helt annan modell än de övriga länderna.

Det så kallade lärarundantaget innebär att i Sverige är det forskaren eller professorn själv som äger resultatet av forskningen – inte som i de flesta andra länder, som tagit efter en lagändring i USA från början av 1980-talet. Där är det i stället universiteten som äger forskningen.

– Alla våra grannländer som har tagit bort lärarundantaget har jätteproblem, skulle jag vilja påstå. För de flesta universitet kostar det här massor med pengar. I Danmark är det två, tre universitet som klarar av att sälja licenser och få avkastning, och då har man ändå inte räknat med hur mycket det hela kostat att genomföra. Så ingen, inte ens USA, är egentligen nöjd med sitt system!

Faktum är att USA, som ofta ses som en förebild i sammanhanget, egentligen ville ha det som i Sverige, berättar Åsa Lindholm Dahlstrand.

– En senator som jag känner har berättat för mig att de egentligen ville ha den svenska modellen, där forskningen tillhörde forskaren. Men det fick de inte igenom, det var för många lobbyorganisationer som hindrade det. Därför fick de nöja sig med att resultaten tillhörde universiteten.

Även om Åsa Lindholm Dahlstrand starkt ifrågasätter den gängse bilden att vi är dåliga på att kommersialisera vår forskning, är det uppenbart för henne att det finns mycket som kan förbättras i Sverige. Särskilt när det handlar om att få till kontakterna mellan entreprenörerna och forskarna.

– Vi vet en del om var idéerna kommer ifrån, men för lite om var entreprenörerna kommer ifrån. Det måste vi forska vidare på.

– Men till exempel har jag själv träffat många ekonomistuderande som önskar driva företag – men som saknar idéer. Det vi behöver göra är att koppla ihop de här entreprenörerna med forskare!

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Hybridarbete – forskarnas råd för att få det att fungera

0
Några dagar på kontoret och några dagar hemma. Hur får vi det hybrida arbetslivet att fungera, både för företag och individer? Läs forskarnas råd.

Fortsatt bra arbetsmarknad för ingenjörer

1
Tillgången på civil- och högskoleingenjörer kommer vara ungefär lika stor som efterfrågan om fem år. Den bedömningen gör Sveriges Ingenjörer. Arbetsgivarnas krav på att utbilda fler är fel väg säger förbundet.
Mittuniversitetet och IPCC

Att bli högskoleingenjör kan ta dig hela vägen till FN:s klimatpanel

1
Lyft fram vad man kan bli som högskoleingenjör, tycker Jessica Bagge på Sveriges Ingenjörer. Som att man kan bli Sveriges representant i IPCC, som Lena Lindström.

Bortsållad på grund av ålder – så här kan du göra

0
Ålder ska inte vara ett hinder i arbetslivet. Trots det är det många som upplever just detta. Så här kan du och facket sätta press.

Expertens tips inför löneförhandlingen: ”Var djärv och ta i”

0
Ett nytt jobb innebär även ett guldläge för en högre lön. Så här vässar du dig inför löneförhandlingen.
Säkerhetskit

Vad vill du läsa om i Ingenjören? Tipsa oss – vinn säkerhetskit

0
Ingenjören.se behöver vi din hjälp att göra tidningen ännu bättre. Svara på två frågor och var med i utlottningen av tre säkerhetskit från Sveriges Ingenjörer.

Byggcheferna har något att lära andra chefer (fastän de inte tror det själva)

0
Cheferna på en byggarbetsplats har ett unikt ledarskap – men kanske inte på det sätt man först tänker. En ny bok sätter fokus på de ledare som själva aldrig skulle framhäva sig som experter på ledarskap.
Distansarbete

Förslag: Skriv in möjligheten att jobba på distans i avtalen

1
Slå fast i avtalen att det ska vara ökade möjligheter att jobba på distans även efter pandemin. Det är ett av förslagen till årets Ingenjörsfullmäktige. Andra förslag handlar om allt från medlemsavgiften till ett Ingenjörernas Hus i Göteborg.

Ericsson vill överge fasta arbetsplatser

21
Ericsson planerar att bygga om kontor till mötesplatser där de egna arbetsplatserna försvinner. Sveriges Ingenjörer är oroliga för att utvecklingsteamen kan behöva gå skiftgång.
Programmeringsböcker

Nu har Python passerat Java och C – här är de 50 populäraste språken

0
Python är det mest populära programmeringsspråket enligt Tiobe-indexet. Men säger den typen av index något? "De är en bra start", svarar KTH-professorn Benoit Baudry.

VI REKOMMENDERAR

Se till att du får rätt lön på första jobbet

1
Ska du förhandla din första lön? Ta reda på så mycket du kan om arbetet och se till att du kommer in rätt i lönestrukturen.

TOPPLISTA