Sverige visst bra på avknoppning

0
830

Åsa Lindholm Dahlstrand, till vänster, ifrågasätter bilden av att Sverige skulle vara dåligt på att kommersialisera universitetsforskning. Foto: Peter Alestig Blomqvist.
Åsa Lindholm Dahlstrand, till vänster, ifrågasätter bilden av att Sverige skulle vara dåligt på att kommersialisera universitetsforskning. Foto: Peter Alestig Blomqvist.

Det brukar heta att Sverige är världsledande på innovationer, men halkar efter i statistiken när det gäller att få innovationerna till framgångsrika företag. Men den bilden är helt felaktig och bygger på dåligt genomförda studier, enligt innovationsprofessorn Åsa Lindholm Dahlstrand.

– Alla säger att vi är dåliga på att kommersialisera universitetsforskning. Men det är en myt som bygger på väldigt skakig data med mycket felaktigheter! Vem har man jämfört med? Har man jämfört med någon över huvud taget? Finns det över huvud taget data som går att jämföra?

– Svaret är nej, det är det ingen som har! Men det har blivit så himla vanligt att säga att vi är dåliga på att kommersialisera att ingen ifrågasätter det längre.

En stor brist med de undersökningar som man brukar hänvisa till är att de inte tar hänsyn till den fördröjning i tillväxten som finns hos företag som baseras på universitetsforskning, menar Åsa Lindholm Dahlstrand. När man jämför den här typen av företag med andra teknikföretag, så är det lätt att få intrycket att de forskningsbaserade företagen växer dåligt.

– Är man specialiserad på banbrytande forskningsgenombrott kan man inte dag ett sätta igång att sälja en produkt. Samma sak gäller för storföretag om de ska kommersialisera universitetsforskning. Det är först senare som de börjar komma igång och växa. Och de studier som har tittat på den här utvecklingen har inte tagit hänsyn till de här effekterna, säger Åsa Lindholm Dahlstrand.

– Om man ger de här företagen tio år extra och sedan jämför tillväxten, så får man en helt annan bild.

Och det är just den här bilden som går helt på tvärs mot det man brukar få höra i de här sammanhangen. Faktum är att mycket i stället tyder på att vi är otroligt bra på att ta vara på våra forskningsresultat.

Det är i alla fall vad hennes egen forskning visar. Och det gäller särskilt om det inte är forskaren själv som försöker kommersialisera sin forskning.

– Det är så ofta som vi tror och tycker att en innovatör eller forskare ska starta eget företag. Men det finns också en väldig massa andra vägar att gå, säger Åsa Lindholm Dahlstrand.

– Särskilt ser vi indikationer på att universitetsforskning som kommersialiseras av en extern entreprenör, alltså någon som kommer någon helt annanstans ifrån, skapar företag som får en jättetillväxt.

Det är visserligen en liten grupp företag som det handlar om, men de har en utvecklingstakt som är betydligt snabbare än de övriga kategorierna. Och det verkar som att det ofta handlar om personer som jobbar på storföretag och som vill satsa på något eget. Storföretagen går då ofta in som delägare i de nya bolagen.

– Forskaren eller innovatören själv stannar nästan alltid på universitetet i någon form, det är den vanligaste modellen. Och det är kanske inte så konstigt – har man valt att bli forskare så brukar man vilja stanna där, säger Åsa Lindholm Dahlstrand.

Men om man ändå vill jämföra, och då kanske med våra närmaste grannar – hur bra är vi egentligen på att tillvarata våra forskningsresultat i Sverige? Återigen är det svårt att jämföra, säger Åsa Lindholm Dahlstrand. Vi i Sverige har nämligen en helt annan modell än de övriga länderna.

Det så kallade lärarundantaget innebär att i Sverige är det forskaren eller professorn själv som äger resultatet av forskningen – inte som i de flesta andra länder, som tagit efter en lagändring i USA från början av 1980-talet. Där är det i stället universiteten som äger forskningen.

– Alla våra grannländer som har tagit bort lärarundantaget har jätteproblem, skulle jag vilja påstå. För de flesta universitet kostar det här massor med pengar. I Danmark är det två, tre universitet som klarar av att sälja licenser och få avkastning, och då har man ändå inte räknat med hur mycket det hela kostat att genomföra. Så ingen, inte ens USA, är egentligen nöjd med sitt system!

Faktum är att USA, som ofta ses som en förebild i sammanhanget, egentligen ville ha det som i Sverige, berättar Åsa Lindholm Dahlstrand.

– En senator som jag känner har berättat för mig att de egentligen ville ha den svenska modellen, där forskningen tillhörde forskaren. Men det fick de inte igenom, det var för många lobbyorganisationer som hindrade det. Därför fick de nöja sig med att resultaten tillhörde universiteten.

Även om Åsa Lindholm Dahlstrand starkt ifrågasätter den gängse bilden att vi är dåliga på att kommersialisera vår forskning, är det uppenbart för henne att det finns mycket som kan förbättras i Sverige. Särskilt när det handlar om att få till kontakterna mellan entreprenörerna och forskarna.

– Vi vet en del om var idéerna kommer ifrån, men för lite om var entreprenörerna kommer ifrån. Det måste vi forska vidare på.

– Men till exempel har jag själv träffat många ekonomistuderande som önskar driva företag – men som saknar idéer. Det vi behöver göra är att koppla ihop de här entreprenörerna med forskare!

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Chalmers måste spara 250 miljoner kronor

Skenande pensionskostnader i kombination med låga räntor tvingar Chalmers att spara 250 miljoner kronor fram till 2022. Hur det ska gå till är ännu inte klart.

Gränslöst mejlande bidrar till stress inom högskolan

Studenter som förväntar sig snabba svar, kollegor som skickar jobbmejl på kvällar och helger. Nu höjs röster för behovet av rutiner och riktlinjer för hanteringen av e-post.

Så rustar du dig för en karriär efter disputation

Vad händer efter disputation och doktorsexamen? Sveriges Ingenjörer ger tips och råd om hur du drar nytta av din doktorsexamen.

Jobbet som företagets första ingenjör gav rivstart i karriären

Björn Allvin och Sarah Lindholm fick båda jobb som den första ingenjören på ett mindre företag. Det är ett beslut som de inte ångrar.

Anställda i stålindustrin minskar frivilligt sin arbetstid

Handelskonflikten mellan USA och Kina i kombination med signaler om en sviktande konjunktur har påverkat svensk stålindustri. Både SSAB och Uddeholm AB har gått ut med erbjudanden om att frivilligt gå ned i arbetstid.
Per Tore Eidsvik

Distrikt Väst hoppas bli 30 000 medlemmar under 2020

År 2019 blev ”all time high” för Sveriges Ingenjörer i distrikt Väst. Nu hoppas distriktsordföranden att det också blir sociala aktiviteter under året – och att man når en ny medlemstopp.

Kränkningar bakom samhällsbyggnadschefens avgång

Kränkningar från nämndens politiker kan ligga bakom att samhällsbyggnadsförvaltningens chef i Uddevalla kommun har lämnat sitt jobb. Sveriges Ingenjörer har förhandlat hennes avgångsvederlag på 18 månadslöner.

Ha koll på avtalet när du ska arbeta utomlands

Planerar du att arbeta utomlands? Tänk på att du inte längre omfattas av det sociala skyddsnätet i Sverige.
Styrelsen Sveriges Ingenjörer distrikt Skåne 2020

Lego ska bygga Skåne-distriktet ännu starkare

Många av förra årets evenemang i Sveriges Ingenjörers Skåne-distrikt lockade och väckte engagemang. Nu planeras aktiviteterna för 2020 – med lego som en byggsten på vägen.

Så mycket är en civilingenjörsexamen värd

Lönar det sig att läsa till ingenjör? UKÄ har i en färsk studie tagit reda på hur arbetsmarknaden värderar högre utbildning.