Vad ska egenföretagare med facket?

0
1009

Medlemskåren i akademikerfacken håller på att förändras. Egenföretagandet har blivit en normal del i akademikernas vardag, och det blir allt vanligare att hoppa mellan företagande och anställningar. Men vad har egentligen facket att erbjuda den enskilde företagaren?

Sture Fjäder, ordförande för den finska akademikeriorganisationen Akava, på den nordiska konferensen för kunskapsintensiva företag. Foto: Peter Alestig Blomqvist.

– För att få fler och bättre kunskapsintensiva företag i norra Europa måste de akademiska organisationerna prioritera de här frågorna högre. Vi på Akava vill att oavsett vad en akademiker sysslar med ska hon eller han kunna utvecklas och trivas med sitt jobb, precis som löntagarna, säger Sture Fjäder, ordförande på Akava, Finlands motsvarighet till Saco.

Situationen är densamma i alla de nordiska länderna. En allt större andel av medlemmarna är egenföretagare, i alla fall periodvis. I Norge handlar det om ungefär en tiondel av medlemmarna, likaså i Finland och Danmark, och Saco:s ordförande Göran Arrius uppskattar att siffran är ungefär likadan i Sverige. Alla är de överens om att det kommer att bli ännu fler i framtiden – om egenföretagarna vill vara med i facket, det vill säga.

För när man är sin egen arbetsgivare, vad ska man då med facket till? När inte längre förhandlingar om lön, arbetsmiljö, arbetstid, föräldraledighet och andra klassiskt fackliga frågor har någon motpart?  

– Fortfarande finns ett behov av till exempel nätverk och ekonomisk och social trygghet, sådant som traditionellt sett alltid funnits på arbetsplatsen och genom arbetsgivaren. Man måste också ha någon som tar upp kampen och kämpar för goda villkor och förutsättningar, säger Åsmund Knutsen, vice ordförande för Akademikerna i Norge.

– Därför är det viktigt för fackförbunden, som ju är beroende av sitt medlemsantal, att klara av att leverera det som medlemmarna i framtiden kommer att vara i behov av.

Fackförbunden varken kan eller ska förändra den utveckling som sker, menar Åsmund Knutsen, men måste anpassa sig till den. Det handlar om att man som fackförbund måste ge god service åt medlemmarna under hela yrkeskarriären, oavsett om man för tillfället arbetar som fastanställd, som projektanställd, eller som egenföretagare. Och det här är en syn som delas av Saco:s ordförande Göran Arrius.

Göran Arrius, ny ordförande i Saco, menar att egenföretagare kanske till och med är i större behov av facken än vad de anställda är. Foto: Peter Alestig Blomqvist.

– Vi måste fortsätta att vara föreningar som det är rimligt och lämpligt att vara med i, även när man växlar mellan fasta anställningar och egen verksamhet. Vi måste kunna vara en bra partner för våra medlemmar i alla lägen. Och det är min uppfattning att vi som akademikerförbund går i bräschen för den här utvecklingen.

Kanske är det till och med så att fackförbunden blir än viktigare i och med den här utvecklingen, i alla fall för den enskilda medlemmen, menar Göran Arrius.

– Om du har ett fast jobb på ett stort företag, så behöver du kanske inte fackets hjälp så väldigt många gånger, kanske aldrig. Men när man växlar mellan anställningar och företagande, så behöver man kanske ganska ofta ha stöttning och råd.

– Vår roll blir naturligtvis annorlunda, det är inte längre så att facket sitter innanför stängda dörrar och förhandlar med arbetsgivaren. Då har vi inget att ge de här personerna. Men om vi i stället kan vara mer coachande och stöttande, ge hjälp att hitta rätt information och så vidare, då har vi en roll att spela även i framtiden.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Chalmers måste spara 250 miljoner kronor

Skenande pensionskostnader i kombination med låga räntor tvingar Chalmers att spara 250 miljoner kronor fram till 2022. Hur det ska gå till är ännu inte klart.

Gränslöst mejlande bidrar till stress inom högskolan

Studenter som förväntar sig snabba svar, kollegor som skickar jobbmejl på kvällar och helger. Nu höjs röster för behovet av rutiner och riktlinjer för hanteringen av e-post.

Så rustar du dig för en karriär efter disputation

Vad händer efter disputation och doktorsexamen? Sveriges Ingenjörer ger tips och råd om hur du drar nytta av din doktorsexamen.

Jobbet som företagets första ingenjör gav rivstart i karriären

Björn Allvin och Sarah Lindholm fick båda jobb som den första ingenjören på ett mindre företag. Det är ett beslut som de inte ångrar.

Anställda i stålindustrin minskar frivilligt sin arbetstid

Handelskonflikten mellan USA och Kina i kombination med signaler om en sviktande konjunktur har påverkat svensk stålindustri. Både SSAB och Uddeholm AB har gått ut med erbjudanden om att frivilligt gå ned i arbetstid.
Per Tore Eidsvik

Distrikt Väst hoppas bli 30 000 medlemmar under 2020

År 2019 blev ”all time high” för Sveriges Ingenjörer i distrikt Väst. Nu hoppas distriktsordföranden att det också blir sociala aktiviteter under året – och att man når en ny medlemstopp.

Kränkningar bakom samhällsbyggnadschefens avgång

Kränkningar från nämndens politiker kan ligga bakom att samhällsbyggnadsförvaltningens chef i Uddevalla kommun har lämnat sitt jobb. Sveriges Ingenjörer har förhandlat hennes avgångsvederlag på 18 månadslöner.

Ha koll på avtalet när du ska arbeta utomlands

Planerar du att arbeta utomlands? Tänk på att du inte längre omfattas av det sociala skyddsnätet i Sverige.
Styrelsen Sveriges Ingenjörer distrikt Skåne 2020

Lego ska bygga Skåne-distriktet ännu starkare

Många av förra årets evenemang i Sveriges Ingenjörers Skåne-distrikt lockade och väckte engagemang. Nu planeras aktiviteterna för 2020 – med lego som en byggsten på vägen.

Så mycket är en civilingenjörsexamen värd

Lönar det sig att läsa till ingenjör? UKÄ har i en färsk studie tagit reda på hur arbetsmarknaden värderar högre utbildning.