Ständigt samspel tröttar ut oss

5
1430

Möten, teamwork och samarbetsgrupper fyller arbetsdagarna för de flesta av oss i dag. God hälsa och möjlighet att dra sig undan ibland är en förutsättning för att vi ska orka med kraven på samspel med andra.

håkan sandberg
Håkan Sandberg menar att vi inte tar hänsyn till hur ansträngande det är att samarbeta hela tiden.

Svenskar är duktiga på att samarbete och det har varit en fördel för oss i globaliseringen av arbetslivet. Vi kan för det mesta tala med alla vare sig de är chefer eller vanliga anställda.

– Vi har ett samhälle där vi är relativt jämbördiga och jämställda, säger Håkan Sandberg, docent i pedagogik vid Mälardalens högskola som har skrivit boken Samarbetshälsa – Om effektivt samarbete och välbefinnande.

– Det vi ibland misstar oss på är kulturella signaler när vi kanske inte bör tala med någon för att hierarkin säger det. Men annars är vi bra på att samarbeta.

Håkans Sandberg menar att dagens samarbetsinriktade arbetsliv visserligen innebär stora vinster när många människor tillsammans arbetar åt ett håll men att vi borde förbereda oss bättre.

– Utbildningssystemet bygger alltför mycket på individuella prestationer. Jag tror att man skulle behöva en termin i skarven mellan utbildning och arbetsliv där man bara ägnade sig åt att lära sig samarbeta och arbeta i lag. Visst kan man göra vinster men det kostar också väldigt mycket både för individen och för den enskilde när det inte fungerar.

Håkan Sandberg tycker att det finns en medvetenhet ute i organisationer och företag om att samarbete är krävande för de anställda men att den borde bli mycket bättre. Och trots att han började arbeta med det här ämnet för sju-åtta år sedan har det inte givit någon större genklang än.

– Jag har sett forskning som visar att tid för reflektion över det egna jobbet gör att man jobbar bättre, säger han. Men i dag hänger det mycket på den enskilde att skaffa sig strategier för att skapa det utrymmet.

En anställd i dag kan arbeta fyra dagar i veckan på arbetsplatsen med möten, projekt, samtal med mera. Den femte dagen jobbar hon/han hemma och funderar över vad som kom ut av mötena, läser, skriver ut saker och planerar. Utan att bli avbruten eller att behöva samarbeta.

– Det är ett sätt att vila och att klara av dagens krav, säger Håkan Sandberg. En annan strategi är att slöa sig igenom möten, sitta och tänka på annat som man inte har tid eller möjlighet till annars.

Jenny Grensman

5 KOMMENTARER

  1. Teamwork är bra, i mitt team så löser varje person problem själv och arbetar på fint och vid behov frågar vi varandra och bollar olika idéer. Detta ökar allas kunskapsnivå och vårt teams produktivitet.

    Vi kör även metoden scrum, agile. Detta innebär bland annat att vi har morgonmöte 15 minuter, stående, där alla berättar vad de gjorde igår, ska göra idag och vilka förhinder de har. Ett bra tillfälle att också be om hjälp eller hjälpa andra, vilket man dock inte går in på under mötet utan tar efter mötet.

  2. Om man ska sitta och slöa sig igenom möten för att orka med alla möten är det något som är allvarligt fel! Möten som inte leder till beslut ska inte hållas. Alla meningslösa möten måste kosta det svenska samhället enormt mycket och dessutom verkar det som att ju mer man tjänar desto fler meningslösa möten måste man gå på.

  3. Jag upplever att ”team work” fungerar dåligt i Sverige.
    Man skall tvingas samarbeta med en massa egoister, som aldrig släpper någon information ifrån sig och aldrig bjuder på sig själva.
    Men visst, det låter fint.

  4. Vad jag ser betraktas varje möjlighet att tänka eller reflektera som ett gammaldags slöseri – i vad som kallas ”moderna” kontor skall varje sådan möjlighet förhindras och personalen köras i botten!

  5. Hellre än att slöa sig igenom möten kan man väl lära sig att säga nej till möten man faktiskt inte prioriterar och inte får något ut av.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken. 

”Ingenjörerna säger nej till ett nollbud”

Svenskt Näringsliv menar att frysta löner är det enda rimliga i det läge som råder nu. Men Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius håller inte med.