Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Forskare kritiserar dansk flexicurity

Forskare kritiserar dansk flexicurity

Det danska arbetsmarknadssystemet, som benämns ”flexicurity”, duger inte till att hantera framtidens utmaningar. Rörligheten på arbetsmarknaden måste kombineras med ett flexiblare utbildningssystem direkt stött av staten. Det menar två danska forskare i en rapport till Nordiska Ministerrådet.

Det danska arbetsmarknadssystemet, som går under namnet flexicurity, ses ofta som en framgångsmodell. Företag kan lätt säga upp personal, samtidigt som tryggheten för individen garanteras genom en hög arbetslöshetsersättning. Men den hyllade modellen duger inte för att möta framtidens utmaningar, menar de två danska arbetsmarknadsforskarna Sören Kaj Andersen och Ove Kaj Pedersen i en rapport till Nordiska Ministerrådet.

Flexicurity kan visserligen hantera vissa kortsiktiga utmaningar, som till exempel finanskrisen med efterföljande arbetslöshet, menar forskarna. Men när det gäller de större strukturella förändringar som väntar oss räcker den här modellen inte till.

Konkurrensen från växande ekonomier utanför västvärlden och den snabba teknikutvecklingen i kombination med demografiska förändringar och kommande klimatförändringar ställer helt nya krav på de nordiska länderna – krav som bara kan bemötas med ett bättre och mer flexibelt utbildningssystem, menar forskarna. Därför föreslår de en utveckling av flexicurity – en modell som de ger namnet ”Mobication”:

”Mobication antar att morgondagens arbetsmarknad kommer att bli ännu mer föränderlig och oförutsägbar än idag. Detta understryker utmaningen att kombinera en flexibel arbetsmarknad med en hög nivå av trygghet för de anställda”, skriver forskarna i rapporten.

Men till skillnad från dagens system menar man att tryggheten inte bara är beroende av en hög arbetslöshetsersättning, utan i stället i första hand kommer från kontinuerlig utbildning och utbildning. Och för att garantera den typen av säkerhet måste den enskilda medarbetaren ha tillgång till fortbildning eller omskolning i alla skeden av arbetslivet.

”I framtiden kan vi uppleva en brist på kvalificerad arbetskraft, medan en stor del av arbetskraften inte har den kompetens som krävs för att ta de jobb som finns. För att hantera denna paradox behöver vi en nära samverkan mellan utbildningssystem och arbetsmarknad och samtidigt se till arbetskraften får nödvändig kompetens. Detta innebär att skapa flexibla övergångar mellan olika utbildningsnivåer, och att individer är motiverade för livslångt lärande”, skriver forskarna.

Och det är upp till regeringarna i de nordiska länderna att ta ansvaret för den här förändringen, menar forskarna. Om de inte tar utmaningarna på allvar kan de nordiska ländernas välmående vara hotat i framtiden:

”Hög rörlighet på arbetsmarknaden och ett flexibelt utbildningssystem direkt stött av staten kan komma att bli avgörande för konkurrenskraften och ett framtida välstånd i de nordiska länderna”, skriver de.

Läs mer:
» Hela rapporten från de danska forskarna (pdf)

Peter Alestig Blomqvist

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Neddragningarna på Chalmers – så många fick gå

0
juni varslade Chalmers 180 anställda om uppsägning. Nu är de fackliga förhandlingarna avslutade och uppsägningarna blev färre än befarat.
Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

5
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

0
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

14
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

1
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.
Sveriges Ingenjörers styrelse 2020-2021

Fem platser i styrelsen uppe för omval – nu vill valberedningen få förslag

0
Vid Ingenjörsfullmäktige i höst är fem av platserna i Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse uppe för omval. Nu vill valberedningen få förslag på personer som vill vara med och ser till att förbundet är relevant.

Därför blir vi utmattade av digitala möten

0
Forskare vid Stanford University har identifierat fyra orsaker till zoom-trötthet, och vad du själv kan göra för att undvika att drabbas av det.

Högskolans otrygga anställningar ses över

0
Regeringen har gett Universitetskanslersämbetet i uppdrag att se över lärosätenas anställningsformer och karriärvägar.

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA