Forskare kritiserar dansk flexicurity

0
2241

Det danska arbetsmarknadssystemet, som benämns ”flexicurity”, duger inte till att hantera framtidens utmaningar. Rörligheten på arbetsmarknaden måste kombineras med ett flexiblare utbildningssystem direkt stött av staten. Det menar två danska forskare i en rapport till Nordiska Ministerrådet.

Det danska arbetsmarknadssystemet, som går under namnet flexicurity, ses ofta som en framgångsmodell. Företag kan lätt säga upp personal, samtidigt som tryggheten för individen garanteras genom en hög arbetslöshetsersättning. Men den hyllade modellen duger inte för att möta framtidens utmaningar, menar de två danska arbetsmarknadsforskarna Sören Kaj Andersen och Ove Kaj Pedersen i en rapport till Nordiska Ministerrådet.

Flexicurity kan visserligen hantera vissa kortsiktiga utmaningar, som till exempel finanskrisen med efterföljande arbetslöshet, menar forskarna. Men när det gäller de större strukturella förändringar som väntar oss räcker den här modellen inte till.

Konkurrensen från växande ekonomier utanför västvärlden och den snabba teknikutvecklingen i kombination med demografiska förändringar och kommande klimatförändringar ställer helt nya krav på de nordiska länderna – krav som bara kan bemötas med ett bättre och mer flexibelt utbildningssystem, menar forskarna. Därför föreslår de en utveckling av flexicurity – en modell som de ger namnet ”Mobication”:

”Mobication antar att morgondagens arbetsmarknad kommer att bli ännu mer föränderlig och oförutsägbar än idag. Detta understryker utmaningen att kombinera en flexibel arbetsmarknad med en hög nivå av trygghet för de anställda”, skriver forskarna i rapporten.

Men till skillnad från dagens system menar man att tryggheten inte bara är beroende av en hög arbetslöshetsersättning, utan i stället i första hand kommer från kontinuerlig utbildning och utbildning. Och för att garantera den typen av säkerhet måste den enskilda medarbetaren ha tillgång till fortbildning eller omskolning i alla skeden av arbetslivet.

”I framtiden kan vi uppleva en brist på kvalificerad arbetskraft, medan en stor del av arbetskraften inte har den kompetens som krävs för att ta de jobb som finns. För att hantera denna paradox behöver vi en nära samverkan mellan utbildningssystem och arbetsmarknad och samtidigt se till arbetskraften får nödvändig kompetens. Detta innebär att skapa flexibla övergångar mellan olika utbildningsnivåer, och att individer är motiverade för livslångt lärande”, skriver forskarna.

Och det är upp till regeringarna i de nordiska länderna att ta ansvaret för den här förändringen, menar forskarna. Om de inte tar utmaningarna på allvar kan de nordiska ländernas välmående vara hotat i framtiden:

”Hög rörlighet på arbetsmarknaden och ett flexibelt utbildningssystem direkt stött av staten kan komma att bli avgörande för konkurrenskraften och ett framtida välstånd i de nordiska länderna”, skriver de.

Läs mer:
» Hela rapporten från de danska forskarna (pdf)

Peter Alestig Blomqvist

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Scanialastbil

96 procent på Scania vill jobba hemifrån efter pandemin 

Nästan alla akademiker på Scania vill jobba hemifrån i viss eller stor utsträckning efter pandemin, visar en enkät som Akademikerföreningen har gjort. Nu uppmanar man Scania att ta till sig av resultatet.

Emils algoritm grundade 18-åringarnas techbolag

För den som behöver köpa en dator eller telefon kan det vara svårt att veta vilken modell som passar de behov man har. Det gav några gymnasiekillar i Jönköping en affärsidé.
Usb-minne

Se upp med vad du sparar – kan vara stöld av företagshemligheter

Sparar du programkod, någon ritning eller en kundlista? Om arbetsgivaren anklagar dig för att ha stulit företagshemligheter kan det bli dyrt. 

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.