Forskare kritiserar dansk flexicurity

Det danska arbetsmarknadssystemet, som benämns ”flexicurity”, duger inte till att hantera framtidens utmaningar. Rörligheten på arbetsmarknaden måste kombineras med ett flexiblare utbildningssystem direkt stött av staten – och det gäller hela Norden. Det menar två danska forskare i en rapport till Nordiska Ministerrådet.

Det danska arbetsmarknadssystemet, som benämns ”flexicurity”, duger inte till att hantera framtidens utmaningar. Rörligheten på arbetsmarknaden måste kombineras med ett flexiblare utbildningssystem direkt stött av staten. Det menar två danska forskare i en rapport till Nordiska Ministerrådet.

Det danska arbetsmarknadssystemet, som går under namnet flexicurity, ses ofta som en framgångsmodell. Företag kan lätt säga upp personal, samtidigt som tryggheten för individen garanteras genom en hög arbetslöshetsersättning. Men den hyllade modellen duger inte för att möta framtidens utmaningar, menar de två danska arbetsmarknadsforskarna Sören Kaj Andersen och Ove Kaj Pedersen i en rapport till Nordiska Ministerrådet.

Flexicurity kan visserligen hantera vissa kortsiktiga utmaningar, som till exempel finanskrisen med efterföljande arbetslöshet, menar forskarna. Men när det gäller de större strukturella förändringar som väntar oss räcker den här modellen inte till.

Konkurrensen från växande ekonomier utanför västvärlden och den snabba teknikutvecklingen i kombination med demografiska förändringar och kommande klimatförändringar ställer helt nya krav på de nordiska länderna – krav som bara kan bemötas med ett bättre och mer flexibelt utbildningssystem, menar forskarna. Därför föreslår de en utveckling av flexicurity – en modell som de ger namnet ”Mobication”:

”Mobication antar att morgondagens arbetsmarknad kommer att bli ännu mer föränderlig och oförutsägbar än idag. Detta understryker utmaningen att kombinera en flexibel arbetsmarknad med en hög nivå av trygghet för de anställda”, skriver forskarna i rapporten.

Men till skillnad från dagens system menar man att tryggheten inte bara är beroende av en hög arbetslöshetsersättning, utan i stället i första hand kommer från kontinuerlig utbildning och utbildning. Och för att garantera den typen av säkerhet måste den enskilda medarbetaren ha tillgång till fortbildning eller omskolning i alla skeden av arbetslivet.

”I framtiden kan vi uppleva en brist på kvalificerad arbetskraft, medan en stor del av arbetskraften inte har den kompetens som krävs för att ta de jobb som finns. För att hantera denna paradox behöver vi en nära samverkan mellan utbildningssystem och arbetsmarknad och samtidigt se till arbetskraften får nödvändig kompetens. Detta innebär att skapa flexibla övergångar mellan olika utbildningsnivåer, och att individer är motiverade för livslångt lärande”, skriver forskarna.

Och det är upp till regeringarna i de nordiska länderna att ta ansvaret för den här förändringen, menar forskarna. Om de inte tar utmaningarna på allvar kan de nordiska ländernas välmående vara hotat i framtiden:

”Hög rörlighet på arbetsmarknaden och ett flexibelt utbildningssystem direkt stött av staten kan komma att bli avgörande för konkurrenskraften och ett framtida välstånd i de nordiska länderna”, skriver de.

Läs mer:
» Hela rapporten från de danska forskarna (pdf)

Peter Alestig Blomqvist

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Här är de populäraste kurserna för yrkesverksamma ingenjörer

Här är de populäraste kurserna för yrkesverksamma ingenjörer

Många lärosäten satsar på kompetensutveckling av ingenjörer. Vi har tagit reda på vilka som är de populäraste kurserna som går att kombinera med jobbet. Se listan med nära 50 kurser i topp.
Fler artiklar