Kollektivavtal – vad ska jag med det?

6
2231

Anställda som arbetar på företag med kollektivavtal har i princip alltid bättre villkor än dem som saknar kollektivavtal. Ändå känns begreppet mossigt och främmande för många.

Det är avtalsrörelse i Sverige just nu. Nya kollektivavtal ska förhandlas fram och rapporterna om arbetsgivarnas oro för de anställdas lönekrav bryts mot fackens irritation över uppmaningarna till återhållsamhet. Och visst är löneprocenten viktig. Men kollektivavtal betyder mycket mer för din ekonomi och din anställning än den lönenivå som finns centralt.

Därför startar Ingenjoren.se i dag en serie artiklar om kollektivavtal – vad man har dem till och varför.

– Jag skulle nog tänka igenom saken ordentligt och fråga Sveriges Ingenjörer om råd, svarar Karin Johansson, på frågan hur hon skulle ställa sig till att arbeta på ett företag utan kollektivavtal.

Karin Johansson är ordförande för den nybildade Akademikerföreningen på Atos Medical i Hörby.

– Jag har aldrig arbetat på något företag som saknade kollektivavtal – för mig står det för ramar och trygghet, försäkringar, säger hon.
Ibland talar man om att ordet kollektivavtal låter så tråkigt. Gammaldags, föråldrat och litet grå-sosseaktigt. Inget i namnet låter antyda att det handlar om ramarna för din anställning. Arbetstidsförläggning, övertid, föräldraledighet och hur löneprocessen ska gå till bland annat.

– Att ha kollektivavtal är för mig en slags hygienfaktor, säger Lisa Petersson, ordförande för akademikerna på Scania. Det är ett tecken på att arbetsgivaren är seriös. Finns det inte kollektivavtal undrar jag varför arbetsgivaren inte tycker sig vilja uppfylla de villkoren. För oss som jobbar fackligt gör kollektivavtalet att vi kan höja vårt arbete till en högre nivå i och med att så många frågor redan finns reglerade där.

Trots att akademikerföreningen på Scania har informerat medlemmarna en del om kollektivavtal och om de centrala förhandlingarna som just nu pågår märker Lisa Petersson att en hel del medlemmar förväxlar olika avtal med varandra.

– Många ser det bara som löneavtalet och tänker inte på alla andra saker som finns med. Och många tror att det är det lokala löneavtalet vi talar om när det är de centrala förhandlingarna. Det finns helt klart en del att reda ut.

Lisa Peterssons mål är att löneprocessen på Scania inte ska vara så beroende av den centrala procenten.

– Det är ju våra prestationer och hur det går för oss som är viktigast i vår lokala process, säger hon. När vi talar kollektivavtal säger vi faktiskt oftast Teknikavtalet eftersom det är det som vi lyder under. Och det känns mer personligt och modernt som namn.

Att ändra namnet till något roligare är dock inte självklart att rekommendera. Det säger Göran Thorstenson, konsult på PR-byrån Springtime. Han var bland annat med när Civilingenjörsförbundet och Ingenjörsförbundet blev Sveriges Ingenjörer och när Industriförbundet och SAF återuppstod som Svenskt Näringsliv.

– Kollektivavtal är ju en inarbetad och fungerande term för dem som jobbar med de här frågorna. Det man bör göra däremot är ju att ta reda på vilken laddning ordet kollektiv har för dem som man vill få att förstå att de här avtalen är viktiga och bra. För mig som är född på 50-talet betyder ordet kollektiv en sak men vad betyder det för någon som är född på 80-talet? Vi har ju sett att ordet industri – som signalerar något viktigt med hög kvalitet för min generation – snarare signalerar en smutsig miljö för yngre människor.

Göran Thorstenson menar att ett vanligt misstag är att man tror att målgruppen tänker på ett visst sätt utan att ta reda på om det verkligen är så. Försöker man kommunicera utan att veta var målgruppen befinner sig så blir det lätt fel.

– Därför bör man också ta reda på hur vad den fackliga pedagogiken runt kollektivavtal hittills har fungerat. Vad vet till exempel yngre medlemmar om kollektivavtal? Gillar de dem och hur viktiga tycker de att de är – jämfört med annat?

Vad är kollektivavtalet värt för dig?
Nästa avsnitt i vår serie om kollektivavtal kommer om en vecka och visar hur mycket pengar du som anställd tjänar på att din arbetsgivare har kollektivavtal.

Läs mer:
» ”Tråkigt – men tryggt” – läs vad KTH-studenterna tycker om kollektivavtal. (ingenjoren.se 2/11 2011)

Jenny Grensman

6 KOMMENTARER

  1. Varför misstänkligörs företag som inte vill sluta kollektivavtal? De kan ju sluta avtal med den anställde som är lika bra som kollektivavtalet. Det skulle ju t.o.m. kunna vara bättre! Men visst, är man inte intresserad av att sätta sig in i detaljerna i sina anställningsvillkor är det ju smidigt med kollektivavtal.

    Minerad mark, misstänker jag…

  2. En uppfräschning av begreppet skulle vara önskvärt, men det allra mest betydelsefulla skulle vara att detta skulle bakas in i utbildningssystemet, så att det ingår inom samhällskunskap, historia och kanske under något i stil med livskunskap. Jag möter dagligen medlemmar, förtroendevalda, och arbetsgivare som kan för lite om vad kollektivavtal egentligen är. Och de myter som finns är skadliga, som exempelvis myten om att det är facket som sätter lönen.

    Förbunden och arbetsgivarorganisationerna måste gemensamt verka för en bättre kunskap.

  3. Kollektivavtal är grunden för samarbete på alla företag. Det finns inga lagar som täcker detta.
    Kollektivavtal är fackens existensberättigande, att arbeta för medlemmarnas överlevnad och trygghet. Konstigt nog finns detta i få företags intresse, inte ens i EUs…trots att företagen är beroende av sina anställdas köpkraft, som i sin tur är kopplat till deras anställningstrygghet inkl arbetsmiljö.
    Alltså behövs starka kollektivavtal, för såväl anställda som för företagen.

  4. Kollektivavtalet är viktigt för löntagare , det är tryggheten att inom kollektivet finns grupper som ser till att deras levnadsstandard upprättshålls , så att de fungerar med trygghet på sina arbeten . Det ska tilläggas att arbetsmiljö och arbetsgruppens dynamik kan styrasi samklang med personalgruppen,många bestlut fattas tillsammans med personal .Det finns flera aspekter till att ta upp om kollektivavtalets fördelar .

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken. 

”Ingenjörerna säger nej till ett nollbud”

Svenskt Näringsliv menar att frysta löner är det enda rimliga i det läge som råder nu. Men Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius håller inte med.