Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Så mycket är ditt avtal värt

Så mycket är ditt avtal värt

Foto: Christine Olsson/Scanpix.
Foto: Christine Olsson/Scanpix.

I andra delen i serien om kollektivavtal tittar vi på vad avtalen egentligen är värda – i kronor och ören. Och många kronor blir det.

Jens Nilsson.
Jens Nilsson.

Kollektivavtal känns som att det är det som hoppar in när allt skiter sig, sade en av KTH-studenterna som svarade på några frågor om kollektivavtal förra veckan. Och så var det kanske en gång – men faktum är att dagens kollektivavtal är mycket mer än så.

I ett fiktivt räkneexempel sammanställt av Sveriges Ingenjörer konstateras att kollektivavtalet inom IT för en medlem kan vara värt ungefär 130 000 kronor – på ett enda år. Det handlar om förkortad arbetstid, föräldralön, restidsersättning, semestertillägg, tjänstepension, med mera.

– Vi ville visa på vad avtalet kan vara värt i pengar, men också belysa alla områden som faktiskt omfattas av kollektivavtalet och som man annars måste förhandla om individuellt, säger Jens Nilsson, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Det finns naturligtvis inget som hindrar varje anställd från att själva förhandla fram avtal med motsvarande värden och ställa sig utanför kollektivavtalen, påpekar Jens Nilsson. Men det är mycket att hålla reda på.

Det förekommer också att företag ger samma eller rent av bättre villkor som dem man får genom kollektivavtalen, berättar Jens Nilsson.

– Men den stora skillnaden är att då sker det ofta i form av företagspolicys – och sådana kan ändras från en dag till en annan, utan att man som anställd har något att säga till om.

Det faktiska värdet på kollektivavtalet har faktiskt också ökat de senaste åren – mycket tack vare det faktum att man förhandlade fram längre föräldralön för medlemmarna. I det senaste avtalet införde man avtalad föräldralön i två alternativt fem månader, beroende på om man varit anställd i minst ett respektive tre år. I det tidigare avtalet var motsvarande föräldralön en respektive fyra månader. I årets förhandlingar siktar man på att förlänga föräldralönen ytterligare.

Jens Nilsson är inte förvånad över att den klassiska bilden av kollektivavtalet som något som hoppar in när allt skiter sig, ändå hänger kvar.

– Jag tror att många har den bilden. Vi måste bli bättre på att förmedla hela bilden till allmänheten. Jag brukar också fundera på själva namnet – kollektivavtal låter som något gammalt gråsossepaket, och det är inte alls vad det handlar om i dag.

– Men med allt detta sagt är det viktigt att komma ihåg att just att ”hoppa in när allt skiter sig” också är en otroligt viktig del i kollektivavtalet. Framför allt skapar kollektivavtalet en tydlig förhandlingsordning när något händer. I stället för att man privat ska behöva stämma ett företag i tingsrätten så tar man upp problemen till förhandlingar, och går det långt så kan man driva det till arbetsdomstolen.

Så mycket är de olika avtalen värda:

Enligt Jens Nilsson kan de förmåner man får genom avtalet inom IT & Telekom vara värda någonstans mellan 45 000 och 130 000 per år för en enskild medlem. Det fiktiva räkneexempel man har tagit fram är baserat på en 41-årig person som varit anställd på företaget i fem år och har en månadslön på 40 000 kronor. I exemplet blir avtalets totala värde cirka kronor på ett år, i form av övertidsersättning, OB-ersättning, beredskapsersättning, jour, restidsersättning, sjuklön, föräldralön, permission, kompensation när nationaldagen inträffar på en helg, tjänstepension, premie sjukpension ITP, avtalsförsäkringar, inbetalningar till Trygghetsrådet TRR och rätt till lönerevision. Utan föräldraledigheten inräknad blir värdet cirka 90 000 kronor/år. Exemplet utgår från 2010 års siffror, och räknar inte med någon löneökning.

Ett liknande exempel finns för Teknikavtalet för tjänstemän, med siffror från 2008, en person som varit anställd i mer än ett år och har en månadslön på 38 500 kronor. Här blir avtalets totala värde cirka 110 000 kronor. Det finns dock några skillnader vad man har tagit med i beräkningarna i de olika exemplen, så slutsiffrorna är inte riktigt jämförbara, påpekar Jens Nilsson.. I Teknikavtalet ingår exempelvis arbetstidsförkortning, något som inte finns med i avtalet för IT & Telekom. I det senare finns också övertidsersättning medräknat, något som man inte tagit med i exemplet för Teknikavtalet. 

Nästa del i serien om kollektivavtal kommer onsdag 16/11. 

Läs mer:
» Kollektivavtal – vad ska jag med det? (Del ett i serien om kollektivavtal, ingenjoren.se 2/11 2011)
» ”Lite tråkigt – men tryggt” (Enkät bland KTH-elever om kollektivavtal, ingenjoren.se 2/11 2011) 

Peter Alestig Blomqvist

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Frustration bland studenter när kursvärderingar inte gör skillnad

0
Det finns problem som studenter tar upp i kursvärderingar år efter år. Men går det att byta ut en kursansvarig som inte tar till sig kritik? Ingenjören har undersökt hur det funkar på Linköpings tekniska högskola.

Manifestation mot villkoren för utländska forskare

1
Den nya utlänningslagen slår på ett orimligt sätt mot utländska forskare. Det hävdar ett hundratal doktorander och forskare som nyligen samlades vid en manifestation på Sergels torg i Stockholm.
Volvo Cars

Chefstjänster på Volvo Cars vikta för vissa personer – ”Ingen idé att söka”

5
Vid många av chefstillsättningarna på Volvo Cars är det bestämt på förhand vem som ska få jobbet. För ingenjörerna som vill bli chefer har det här betytt att de inte fått chansen.

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.

Det här är frågorna om semester som många ställer nu

0
Fick du inte semesterveckorna du hade hoppats på? Vill du hellre vara långledig på vintern men chefen säger nej? Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, svarar på de hetaste semesterfrågorna.
Patricia Quaglia och Sofia Johannesson

Hållbarhet och chefsfrågor vinnare i Ingenjörsvalet

0
Årets Ingenjörsval är avgjort. Ericssonlistan blev störst, men störst ökning fick Ingenjörer för ett hållbart samhälle och Chefer och ledarskap. Dessutom ökade valdeltagandet.

Här är årets 70 hetaste forskningsprojekt

0
Teknik i mänsklighetens tjänst var temat för årets IVA-lista över forskning med potential att förändra världen. Här är hela listan.

Tre metoder som tar udden av stressen

0
Oro kan komma plötsligt, lägga sig som ett lock över tankarna och ge ont i magen – även när den är helt obefogat. Här är tre konkreta tips på hur du kan hantera oro och stress i vardagen.
Arbetslöshet april 2020-april 2022

Arbetslösheten sjunker igen – men skillnad mellan inriktningarna

0
Arbetslösheten för ingenjörer fortsätter att sjunka och tangerar nu den lägsta nivån sedan 2012. Men nivåerna skiljer sig mellan inriktningarna – särskilt för civilingenjörer.

Kreativa ingenjörer gör vetenskap spännande för alla

0
Att göra vetenskap begriplig är utmaningen som inspirerar forskningsingenjörerna Magnus Lindgren och Gabrielle Beans Picón på Curiosum i Umeå. Läs vad de gör på jobbet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Nytt jobb? Därför ska du alltid kolla löneläget med facket

0
Att nya medarbetare kommer in på för låga löner drabbar inte bara den enskilda personen, det drabbar hela kollektivet. "Prata med facket lokalt innan du sätter dig i en löneförhandling" är rådet från en lokal fackordförande.

TOPPLISTA