Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Så mycket är ditt avtal värt

Så mycket är ditt avtal värt

Foto: Christine Olsson/Scanpix.
Foto: Christine Olsson/Scanpix.

I andra delen i serien om kollektivavtal tittar vi på vad avtalen egentligen är värda – i kronor och ören. Och många kronor blir det.

Jens Nilsson.
Jens Nilsson.

Kollektivavtal känns som att det är det som hoppar in när allt skiter sig, sade en av KTH-studenterna som svarade på några frågor om kollektivavtal förra veckan. Och så var det kanske en gång – men faktum är att dagens kollektivavtal är mycket mer än så.

I ett fiktivt räkneexempel sammanställt av Sveriges Ingenjörer konstateras att kollektivavtalet inom IT för en medlem kan vara värt ungefär 130 000 kronor – på ett enda år. Det handlar om förkortad arbetstid, föräldralön, restidsersättning, semestertillägg, tjänstepension, med mera.

– Vi ville visa på vad avtalet kan vara värt i pengar, men också belysa alla områden som faktiskt omfattas av kollektivavtalet och som man annars måste förhandla om individuellt, säger Jens Nilsson, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Det finns naturligtvis inget som hindrar varje anställd från att själva förhandla fram avtal med motsvarande värden och ställa sig utanför kollektivavtalen, påpekar Jens Nilsson. Men det är mycket att hålla reda på.

Det förekommer också att företag ger samma eller rent av bättre villkor som dem man får genom kollektivavtalen, berättar Jens Nilsson.

– Men den stora skillnaden är att då sker det ofta i form av företagspolicys – och sådana kan ändras från en dag till en annan, utan att man som anställd har något att säga till om.

Det faktiska värdet på kollektivavtalet har faktiskt också ökat de senaste åren – mycket tack vare det faktum att man förhandlade fram längre föräldralön för medlemmarna. I det senaste avtalet införde man avtalad föräldralön i två alternativt fem månader, beroende på om man varit anställd i minst ett respektive tre år. I det tidigare avtalet var motsvarande föräldralön en respektive fyra månader. I årets förhandlingar siktar man på att förlänga föräldralönen ytterligare.

Jens Nilsson är inte förvånad över att den klassiska bilden av kollektivavtalet som något som hoppar in när allt skiter sig, ändå hänger kvar.

– Jag tror att många har den bilden. Vi måste bli bättre på att förmedla hela bilden till allmänheten. Jag brukar också fundera på själva namnet – kollektivavtal låter som något gammalt gråsossepaket, och det är inte alls vad det handlar om i dag.

– Men med allt detta sagt är det viktigt att komma ihåg att just att ”hoppa in när allt skiter sig” också är en otroligt viktig del i kollektivavtalet. Framför allt skapar kollektivavtalet en tydlig förhandlingsordning när något händer. I stället för att man privat ska behöva stämma ett företag i tingsrätten så tar man upp problemen till förhandlingar, och går det långt så kan man driva det till arbetsdomstolen.

Så mycket är de olika avtalen värda:

Enligt Jens Nilsson kan de förmåner man får genom avtalet inom IT & Telekom vara värda någonstans mellan 45 000 och 130 000 per år för en enskild medlem. Det fiktiva räkneexempel man har tagit fram är baserat på en 41-årig person som varit anställd på företaget i fem år och har en månadslön på 40 000 kronor. I exemplet blir avtalets totala värde cirka kronor på ett år, i form av övertidsersättning, OB-ersättning, beredskapsersättning, jour, restidsersättning, sjuklön, föräldralön, permission, kompensation när nationaldagen inträffar på en helg, tjänstepension, premie sjukpension ITP, avtalsförsäkringar, inbetalningar till Trygghetsrådet TRR och rätt till lönerevision. Utan föräldraledigheten inräknad blir värdet cirka 90 000 kronor/år. Exemplet utgår från 2010 års siffror, och räknar inte med någon löneökning.

Ett liknande exempel finns för Teknikavtalet för tjänstemän, med siffror från 2008, en person som varit anställd i mer än ett år och har en månadslön på 38 500 kronor. Här blir avtalets totala värde cirka 110 000 kronor. Det finns dock några skillnader vad man har tagit med i beräkningarna i de olika exemplen, så slutsiffrorna är inte riktigt jämförbara, påpekar Jens Nilsson.. I Teknikavtalet ingår exempelvis arbetstidsförkortning, något som inte finns med i avtalet för IT & Telekom. I det senare finns också övertidsersättning medräknat, något som man inte tagit med i exemplet för Teknikavtalet. 

Nästa del i serien om kollektivavtal kommer onsdag 16/11. 

Läs mer:
» Kollektivavtal – vad ska jag med det? (Del ett i serien om kollektivavtal, ingenjoren.se 2/11 2011)
» ”Lite tråkigt – men tryggt” (Enkät bland KTH-elever om kollektivavtal, ingenjoren.se 2/11 2011) 

Peter Alestig Blomqvist

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Kommunen behöver en part att bolla med”

0
Ökad delaktighet och möjlighet att påverka är två viktiga anledningar till att ingenjörerna i Gnesta ville dra igång ett facklig arbete.
Erika Svanström, ingenjör på Folkhälsomyndigheten

Ingenjör på Folkhälsomyndigheten: ”Intensivt men konstruktiv stämning”

0
Att jobba på Folkhälsomyndigheten har varit extra intensivt det gångna året – också för ingenjörerna.

Kreativa ingenjörer löser kriser i covidvården

0
För medicintekniska ingenjörer har det senaste året varit allt annat än normalt. Brist på utrustning och förbrukningsmaterial har krävt snabba beslut, hårt arbete och problemlösning.

Neddragningarna på Chalmers – så många fick gå

0
juni varslade Chalmers 180 anställda om uppsägning. Nu är de fackliga förhandlingarna avslutade och uppsägningarna blev färre än befarat.
Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

6
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

1
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

23
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

1
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA