Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Så mycket är ditt avtal värt

Så mycket är ditt avtal värt

Foto: Christine Olsson/Scanpix.
Foto: Christine Olsson/Scanpix.

I andra delen i serien om kollektivavtal tittar vi på vad avtalen egentligen är värda – i kronor och ören. Och många kronor blir det.

Jens Nilsson.
Jens Nilsson.

Kollektivavtal känns som att det är det som hoppar in när allt skiter sig, sade en av KTH-studenterna som svarade på några frågor om kollektivavtal förra veckan. Och så var det kanske en gång – men faktum är att dagens kollektivavtal är mycket mer än så.

I ett fiktivt räkneexempel sammanställt av Sveriges Ingenjörer konstateras att kollektivavtalet inom IT för en medlem kan vara värt ungefär 130 000 kronor – på ett enda år. Det handlar om förkortad arbetstid, föräldralön, restidsersättning, semestertillägg, tjänstepension, med mera.

– Vi ville visa på vad avtalet kan vara värt i pengar, men också belysa alla områden som faktiskt omfattas av kollektivavtalet och som man annars måste förhandla om individuellt, säger Jens Nilsson, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Det finns naturligtvis inget som hindrar varje anställd från att själva förhandla fram avtal med motsvarande värden och ställa sig utanför kollektivavtalen, påpekar Jens Nilsson. Men det är mycket att hålla reda på.

Det förekommer också att företag ger samma eller rent av bättre villkor som dem man får genom kollektivavtalen, berättar Jens Nilsson.

– Men den stora skillnaden är att då sker det ofta i form av företagspolicys – och sådana kan ändras från en dag till en annan, utan att man som anställd har något att säga till om.

Det faktiska värdet på kollektivavtalet har faktiskt också ökat de senaste åren – mycket tack vare det faktum att man förhandlade fram längre föräldralön för medlemmarna. I det senaste avtalet införde man avtalad föräldralön i två alternativt fem månader, beroende på om man varit anställd i minst ett respektive tre år. I det tidigare avtalet var motsvarande föräldralön en respektive fyra månader. I årets förhandlingar siktar man på att förlänga föräldralönen ytterligare.

Jens Nilsson är inte förvånad över att den klassiska bilden av kollektivavtalet som något som hoppar in när allt skiter sig, ändå hänger kvar.

– Jag tror att många har den bilden. Vi måste bli bättre på att förmedla hela bilden till allmänheten. Jag brukar också fundera på själva namnet – kollektivavtal låter som något gammalt gråsossepaket, och det är inte alls vad det handlar om i dag.

– Men med allt detta sagt är det viktigt att komma ihåg att just att ”hoppa in när allt skiter sig” också är en otroligt viktig del i kollektivavtalet. Framför allt skapar kollektivavtalet en tydlig förhandlingsordning när något händer. I stället för att man privat ska behöva stämma ett företag i tingsrätten så tar man upp problemen till förhandlingar, och går det långt så kan man driva det till arbetsdomstolen.

Så mycket är de olika avtalen värda:

Enligt Jens Nilsson kan de förmåner man får genom avtalet inom IT & Telekom vara värda någonstans mellan 45 000 och 130 000 per år för en enskild medlem. Det fiktiva räkneexempel man har tagit fram är baserat på en 41-årig person som varit anställd på företaget i fem år och har en månadslön på 40 000 kronor. I exemplet blir avtalets totala värde cirka kronor på ett år, i form av övertidsersättning, OB-ersättning, beredskapsersättning, jour, restidsersättning, sjuklön, föräldralön, permission, kompensation när nationaldagen inträffar på en helg, tjänstepension, premie sjukpension ITP, avtalsförsäkringar, inbetalningar till Trygghetsrådet TRR och rätt till lönerevision. Utan föräldraledigheten inräknad blir värdet cirka 90 000 kronor/år. Exemplet utgår från 2010 års siffror, och räknar inte med någon löneökning.

Ett liknande exempel finns för Teknikavtalet för tjänstemän, med siffror från 2008, en person som varit anställd i mer än ett år och har en månadslön på 38 500 kronor. Här blir avtalets totala värde cirka 110 000 kronor. Det finns dock några skillnader vad man har tagit med i beräkningarna i de olika exemplen, så slutsiffrorna är inte riktigt jämförbara, påpekar Jens Nilsson.. I Teknikavtalet ingår exempelvis arbetstidsförkortning, något som inte finns med i avtalet för IT & Telekom. I det senare finns också övertidsersättning medräknat, något som man inte tagit med i exemplet för Teknikavtalet. 

Nästa del i serien om kollektivavtal kommer onsdag 16/11. 

Läs mer:
» Kollektivavtal – vad ska jag med det? (Del ett i serien om kollektivavtal, ingenjoren.se 2/11 2011)
» ”Lite tråkigt – men tryggt” (Enkät bland KTH-elever om kollektivavtal, ingenjoren.se 2/11 2011) 

Peter Alestig Blomqvist

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Så här fungerar det nya omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

0
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

0
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.
Kraftledningar

Sveriges Ingenjörer Syd och Väst: Ta ställning för ett elprisområde

1
Sveriges Ingenjörer bör ta ställning för att Sverige bara ska ha ett elprisområde. Det föreslår Sveriges Ingenjörer Syd och Väst i en av de 39 motioner som kommit in till Ingenjörsfullmäktige.

19 tips: Så kan du påverka elräkningen

0
Många av Sveriges energirådgivare är ingenjörer. Här ger tre av dem sina bästa tips och berättar hur rusande elpriser ändrat jobbet från rådgivning till jourhavande medmänniska.

Därför kan hybridarbete skapa konflikter på jobbet

0
Det hybrida arbetslivet kan leda till ökade spänningar och konflikter på arbetsplatsen. Läs om 7 tips för att undvika konflikter och lösa de som trots allt uppstår.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

TOPPLISTA